Är man vimsig eller? 6dagar kvar är det ju :)

Klart du är vimsig! ;) Imorron har jag två veckor kvar till BF, men är kolugn, skillnaden är väl att du VET att hon kommer då ;)

Och att flytta är ingen liten grej, klart det blir stressat över om/hur/när det ska hinna bli klart. Vi har renoverat och har haft sån jäkla otur med hantverkare att det efter nästan tre månader fortfarande inte är klart. Vi skulle bara tapetsera hallen och sätta nytt tak, så den stressen förstår jag absolut!

Men tänk vad bra du har det om en vecka, ett nytt litet liv att ta hand om ❤️

Oj tre månader, har hantverkarna tagit sig för många kaffe-raster mån tro? Vi har dock lite tur, våra nära och kära sköter allt när vi åker in, renovering osv. Så vi slipper ju det mesta, men packning, saker ska slängas, ges bort, köpas till det nya, 3 förråd ska rensas osv det får vi fixa. Efter detta vill jag nog vänta några år innan vi flyttar igen, och då ska jag bannemig få mitt hus så vi aldrig behöver flytta igen :) 

Ja herregud, jag vet. Det är ju så man blir sinnessjuk när man tänker på det, på ett bra sätt. Det känns så overkligt och så långt borta men samtidigt så självklart och nära.  Tänk att få se lilla Novalie (eller om bilderna har lurat oss) lilla Wayne  för första gången live. :)

Här är det lilla knytet på ett ultraljud för några veckor sedan, hur bra bild som hellst :)

Lycka till! Kommer gå jättebra :)

Man tackar, ah hoppas detta :)

#3 - Det började med att vi skulle få hjälp av en kollega till min man, dom pratade redan i vintras att köra igång i början på mars när det blivit lite ljusare. Sen fick han problem med ryggen och skulle inte hjälpa oss. Sen en dag säger han bara att vi drar igång nästa vecka då, så vi ägnade en hel helg åt att riva tapet i hallen, vilket inte är så lätt när man har trapp ner där, vissa bitar satt som berget andra var hur lätta som helst att dra bort. Sen var det dags att spackla, vilket min man inte var så bra på som han nog ville och dessutom började tapetrester lossna av den fukten. Dagen innan kollegan ska hjälpa oss kommer han på att det var studiedag på dagiset och kunde plötsligt inte komma då. Så där står vi i en hall som sett bättre dagar. Då tog jag tag i och började måla taket vitt (det var gammalt furutak med massa kvisthål och grejs och den här färgen skulle absolut täcka enligt måleributiken), efter tre målningar såg det fortfarande grundmålat ut. Och det är inte så kul att måla tak som gravid… Nu visste heller inte kollegan när/om han kunde komma och hjälpa oss längre.

Då var det dags att leta hantverkare… Pensionärspoolen blev det. Och dom var lååångsamma och gjorde det inte ordentligt så deras chef har tom varit här och inspekterat och blivit fly förbannad på dom. Andra nissar har varit här och rivit efter dom och satt upp nya taket, som inte heller blev som jag tänkt men det sitter iaf. Nu har vi haft en tredje målare här som bara har satt tapeten längs med trappen då mamma skulle hjälpa till med resten, när hon nu tänker komma…

Puh! Skulle kunna bli en hel uppsats detta :S

Det roliga är att den sista målaren var här vid tre tillfällen, totalt 8 timmar och pensionärerna tog det 14 timmar :P

Åh herregud att ni orkade. Jag hade flippat ur för länge sedan. Ni måste ha väldigt bra tålamod :) Vilket är en bra egenskap har jag hört. Själv fick man nästintill damp när en byrå vi köpt från jysk inte hade hål borrat i sig i en lucka. Jag var nära på att ta in på hotell, kasta byrån eller köpa en helt annan.  Sån är jag. (Men jag lovar, det ska inte gå ut över bebisen. Får bara ryck när inredning osv blir fel).

#7 - Jag har brytit ihop flertalet gånger kan jag tala om. Och det jobbiga är ju att det är jag som är hemma med det och får liksom ta smällen själv medan han jobbar. Jag är också sjukt frustrerad över att mamma inte verkar ha förståelse att jag blir stressad över situationen, jag ska däremot ha förståelse för att hon ska ha tid att köra 25 mil hit och hjälpa till. Jag vet hur den vägen är att köra, och det är inte hennes fel att det blivit såhär men nu är det så lite kvar så jag vill ju bara ha det överstökat, gah!

Ja men det är velll självklart att du ville ha det klart. Det förstår ju varenda vettig människa. Det tär ju onödigt mycket på psyket när man inte har ro i hemmet så att säga. Och med två veckor kvar är det mer än förståligt att du vill ha det gjort. Så du bara kan gå runt och mysa och pyssla. Det är ju så det ska vara egentligen.

Så hade jag planerat att ha det, men så råkade vi som tur var köpa en större lägenhet lite sådär spontant in i det sista :)

Ja, men precis! Det känns liksom inte som att något annat kan bli klart och det bara åker runt en massa damm överallt. Men jaja, det värsta är gjort iaf.

Kämpa på tjejer! Snart är det över och ni har gosiga bebisar i famnen 😍

Förhoppningsvis :) Om ca 49h är det sagt att det skulle påbörjas. Så nu räknar man timmar istället för veckor, sjukaste känslan :)

Åh vad spännande! :) Hoppas allt går bra med er!

#12: Tänker på er! Snart är det dags! :)

Lycka till nu Amanda med allt!

Lycka till!

Tack så mycket :) Är på sjukhuset nu och imorgon ca8,15 är det dags :)

Lycka till!! 🙂

Oj vad spännande. Lycka till!

Lycka till Amanda :)

Lycka till idag! Hoppas allt går bra!

Håller tummarna nu! Lycka till!

Lycka till idag nu!!