Hur gamla är ni nu? Min mens har också alltid varit jätteoregelbunden, kommit var tredje/fjärde månad ungefär. Det tog två år för oss, varav ett var fullt med hormonbehandlingar, tester, blod, svett och tårar. Till slut blev det en IVF och nu kommer det en liten en till våran familj i början av juni. Jag ångrar att vi väntade så länge med att försöka, men vi hade bara varit tillsammans två år när vi väl började. Men det viktigaste är att jag lever med mannen i mitt liv, vi har hus och fasta jobb.

Så, hur känns eran vardag? Hur bor ni nu? Hur känns det ekonomiskt? Känns det som rätt tid att skaffa barn nu? Läkarhjälp får man inte förrän man har aktivt försökt i ett år. Och tänk på att sverige har faktiskt världens bästa förlossningsvård så varför flytta? ;)

Vad roligt att ni fick tillökning som förtjänst för era mödor! Om det inte är alltför taktlöst att fråga, så undrar jag om ni funderat på fler barn och om det i så fall kommer gå lättare än vid första barnet?

Oh ja, så sant så! Som jag ser det finns fler fördelar med gamla svea rike än södern där bl.a. barnbidrag är en pluttig engångssumma. *fnys*

Jag är 26 och han är 8 år äldre. Han har ett välbetalt jobb och jag söker jobb men hoppas på att få börja med en målar-utbildning. Vi bor i en tvåa nära hufvudstaden(där jag egentligen inte vill bo, men han får mest betalt för sitt yrke just här). Rent ekonomiskt skulle vi klara av att ha ett barn bara på hans lön, eventuellt att vi skulle kunna bo här i denna lägenhet första året med barnet, men vi måste absolut ha större efter det.

#2 - jag tycker inte att det låter som ni har någon anledning att vänta :) men huvudsaken är att ni båda verkligen vill det också :)

Absolut inte taktlös fråga! Vi vill absolut ha syskon till den här lilla, och jag kommer inte vilja använda preventivmedel någonsin igen. Jag har inte pratat med ivf-kliniken om hur dom gör när man vill ha syskon, om det inte skulle bli naturligt den gången. I många fall blir det naturligt andra gången, men det är ju inget som säger att det blir det.

#3 Alldeles riktigt! Och händer det så händer det, och så blir vi båda glada.

Kostar det mycket att gå dit? Vilka vägar måste man gå utifall det inte skulle gå (för oss) första gången?

#4 - Det är väl lite olika beroende på var man bor, jag var först i kontakt med barnmorksan på vårdcentralen, blev vidareskickad till Kvinnokliniken och därifrån till Sahlgrenska, varje besök kostar ju som ett läkarbesök 200:- men man kommer snabbt upp i högkostnadsskydd, sen är det visa prover man lämnar som kostar, men det beror på var man gör det helt enkelt. Man får tre IVF-försök gratis via landstinget och sen kostar det runt 30 000 om jag minns rätt.

Låter faktiskt inte så dumt det där med tre försök. Mycket bättre än inga alls. 😛

Känns bra att det finns ett bra alternativ ifall det kniper. Tack! 🙂

Kolla gärna min artikel som jag skrivit här så får du lite mer detaljerat vad som hände, och så har jag ju bloggen, bara att gå tillbaka från början på den :)

Barnbidrag, vad är det säger jag som bor i Spanien och inte får se ett enda öre av stat eller företag ;) Nu vet jag inte vilket sydeuropeiskt land du pratar om men i Spanien ska man stå på egna ben. Mammaledigheten är 4 månader och pappaledigheten 2 veckor (om man får den beviljad). Man får heller inte sluta jobba bara för att man är gravid, här gäller det att åka till jobbet tills man åker till förlossningen. Men har man privatsjukvård får man å andra sidan det bästa och nyaste vad gäller diagnostik och mödravård. Eftersom en födsel går på ca 3000-10000 euro är man storkund och kan bestämma rätt mycket själv. Har man däremot inte sjukförsäkring kan man få se lite obehagliga kulturskillnader som att det är helt normalt att storfamiljer sitter inne på BB i samma rum som en annan ligger och har värkar. Vi tycker det är helt super att bo i Spanien nu eftersom det kommer bli rätt lätt de första åren. Det är varmt och skönt, många lekplatser, parker och sen har man ju en kombinerad sådan i stranden som ligger runt knuten. Vi kommer dock flytta till Sverige innan barnet fyller 3 sisådär. Då ska de börja skolan och vi vill helst inte ha barnet i spansk skola. Kom ihåg också att du inte kan få försäkring utomlands om du redan är gravid. Du ska ha betalat in till försäkringen i ett visst antal månader innan, annars kan du hamna mellan stolarna. Då ska du betala alla sjukhusbesök själv (på några 100 euro). Jag har hört att man kan få själva födseln ersatt men då statligt förstås. Bara lite funderingar runt det att bo i ett sydeuropeiskt land :)

#7 Ska genast kolla upp det. Tack för hjälpen! :)

#8 Vad intressant det låter. Måste man lägga undan en sparkassa för att ha råd att skaffa barn? Varför inte spansk skola? Vad är andra skillnader mellan där och Sverige? Kommer ert barn bli tvåspråkigt?

#9 Ja det måste man nog. Men sen är allt bra mycket billigare i Spanien också. Man kommer runt på bra mycket mer, mat och hyra är väldigt lite och så räcker resten långt. Vi har råd med att bara en jobbar, och det är nog så de flesta löst det. Men att de dragit in på barnbidraget är mer pga krisen än att det inte behövs. Spanien har det riktigt illa ekonomiskt och då är inte precis prio ett att folk ska kunna skaffa barn. Vi har hört dåliga saker om spanska skolor bara :) Han kommer bli tvåspråkig men engelska/svenska, inte spanska. Ingen av oss kan spanska heller så det blir logiskt. Det är otroligt många skillnader mellan länderna! Kulturen är helt annorlunda och jag kan väl erkänna att jag inte riktigt kommit in i den riktigt. Vi bor här mest för naturen, det är fantastiskt vackert och förstås varmt också. Sen är det mesta administrativa väldigt krångligt, den ökända spanska byråkratin är fantastisk. Och det är riktigt svårt att få jobb! Vad gäller barn finns det också riktigt stora skillnader. Jag har tex hört att alla antar att bebisar är pojkar om de inte har piercade öron. Förr gjorde man hål i öronen direkt på BB om det var en flicka! Och så får barnen gärna vara uppe länge tillsammans med föräldrarna. Det är inte ovanligt att se barn leka på torgen vid kl 12 på natten. Lite kul detaljer sådär :)

#8 Om man får foglossning eller vad som helst som gör en oförmögen att arbeta under graviditeten, vad händer då? Var gör man av barnen efter de fyra månaderna?

#11 Jag vet faktiskt inte hur det funkar med sjukskrivning, men jag tror inte du får mycket pengar om du inte skulle jobba. Barnen får gå på dagis efter 4 månader, men det är så dyrt att det ofta lönar sig att kvinnan slutar jobba. Alltså Spanien är ju definitivt inte ett land som tar hand om en om det går dåligt. Barnfamiljer går och rotar i soporna efter mat och folk blir vräkta från sina bostäder. Där jag bor är var tredje människa arbetslös. Socialt säkerhetsnät och sånt där hör till länder som har råd, inte till ett där medborgarna går på knäna.

Ta inte illa upp men jag måste fråga, varför bor ni där egentligen?

#12 Idag är det 25 grader varmt och poolen är snart varm nog för att jag ska kunna bada ;) Nej men allvarligt talat har vi det bra här. Sambon tjänar bra (vi flyttade hit pga hans jobb) och jag kan jobba som frilansare samtidigt som jag har tid att satsa på mina drömmar. Jag kommer kunna vara mammaledig så länge jag vill eftersom jag frilansar. Men befolkningen har det inte så bra. Det är ändå väldigt lugnt med tanke på hur illa det är, inga bråk osv. Tänk om Sverige haft en arbetslöshet på 30%, 50% bland ungdomar… Jag skakar bara på huvudet när en svensk klagar ;)