Magen växer olika beroende på livmoderns placering. Min mamma hade en innåtväxande livmoder, såg ut som strax innan veck 20 när det var dags att föda för henne. Så ingen mage är den andra lik.

Jag hade problem i början av graviditeten, kände mig tjock och inte fin gravid. Haft problem med vikten som satt sig på magen och tyckte därför inte att jag trotts viktnedgång och nästan direkt gravid var någon skillnad. Jag fyllde bara ut mina gamla kläder. tycker fortfarande nedredelen av magen är fluffig som i tjock och inte gravid när jag är naken. Så tar helst inte bilder på min mage utan kläder då jag helt plötsligt inte känner mig fint gravid. Det är alltså mest hjärnspöken!
Även fast jag vet det så känns det så tokigt.

Jag har nu när jag verkligen känner bebis och börjar bli stor börjat älska min mage för att man ser att det är en bebis mage och inte någon överviktig mage. Så det är jag tacksamför. Hoppas jag ska slippa hjärnspöken när jag inte är gravid längre. Är införstådd med att det kommer ta tid innan jag kommer tillbaka till någon form överhuvudtaget. Men man får ju en väldigt bra ursäkt! En guldklimp att pussa och gosa med!

Problemet kanske ligger vid min vikt nedgång på 40 kilo och massor med löst skinn så även om magen putar har jag fortfarande en valk som hänger och slänger och känns som bulldeg. Känner mig bara tjock men det kanske löser sig. Det som är skönt är väl ändå att jag inte behöver oroa mig för bristningar då hela magen redan är full av dem så några till spelar ingen roll. Oroar mig dock för vad barnmorskan säger om min viktuppgång på tio kilo redan. Suck jag bävar.

Jag började använda mammakläder i vecka 9 :) Och jag har samma storlek på dom som mina vanliga kläder, är i vecka 29 nu.På de flesta börjar det väl kanske synas runt vecka 12, men andra kanske inte ser det och kommentera förrän runt vecka 20.

Man kan inte säga att magen "ska" komma då eller då eller se ut på ett visst sätt. Det beror både på hur livmodern ligger, dina magmuskler och kroppen i övrigt.

Det är dessutom fel tillfälle att tänka på vikten nu, din barnmorska har ingen rätt att kommentera den.

Jag får hela tiden höra att jag är så liten. Många gissar på att det är dags att föda först mot hösten o blir jätteförvånade då jag säger att det är i början på juni.. Skämdes nästan att titta på spjälsängar i måndags med tanke på hur stora alla andra gravida på ikea var.. Kändes som om alla trodde man var ute i löjligt god tid.

Men sådär olika är vi 🙂 mitt SF-mått går exakt efter medelkurvan, vikten har ökat med ca 9 kg jämfört med innan jag blev gravid och Liten mår prima o växer som h*n ska. 

28+6 idag

#2 jag har gått upp 11kg i v.33 men har stått still på 10kg i flera veckor. i v.22 hade jag gått upp 10kg.

Jag ser ut att vara klöst av en tiger på magen, har en bulldeg under min gravidmage och börja använda mamma byxor i v.6.

Vet inte om det får dig att känna dig mindre ensam. Vill bara att du ska veta att du inte är ensam!

Kommenterar barnmorskan din vikt så är hon bara klantig. Min BM har förklarat att så länge livmoden växer (SF mått) som den ska, mina provsvar är bra så finns det inget att oroa sig för. Vi samtalar aldrig om vikt, trotts att jag gick upp ganska fort i början av graviditeten. Hon kanske även märkte min ängslighet när jag såg den tresiffriga vikten på vågen? Vad vet jag.

Tänk inte på vikten om du inte själv anser att det är ett problem eller kan vara något annat än en graviditet som ligger bakom. Så länge du mår bra och har bra provsvar så mår ditt barn också bra. Vikt och form har du flera år på dig att ta igen sen när du har din guldklimp!

Jag har tänkt låta det första månaderna vara helt för att försöka se om jag kan amma. dvs tänker inte tänka på kost ur viktnedgångs synpunkt, kommer inte ställa mig på en våg om jag inte måste, kommer inte mäta mig med måttband och jag kommer absolut inte ens tänka tanken BANTA finns inte på min karta!

När jag trivs i min roll som mamma så kan jag tänka mig att väga mig för att få en startvikt och försöka komma ut och röra mig med min bebis (exmepelvis extra promenader och babysim m.m) sen tänka på vad jag äter utan att banta. Kommer äta normal kost, inte ta bort något och äta normala råvaror. Sen om det betyder att jag inte kommer i form på en månad som stjärnorna i hollywood får så vara, jag har en guldklimp och ska vara en mamma med tigermage som får försvinna i lagom takt om det så tar år.

Min barnmorska har alltid varit lite konstig, hon har i alla år jag gått till henne kommenterat min vikt och sagt att jag borde göra något åt den. Jag fick till slut nog att lyssna på det att jag gick ner de kilona jag gick ner på väldigt kort tid och kom tillbaka till henne och hon såg ut som om hon sett ett spöke. Ville bara visa att jag kan om jag vill och ge henne en knäpp på näsan. Hon kommer garanterat kommentera min vikt och gör hon inte det kommer jag bli väldigt chockad. Jag tänker inte banta och jag äter inte längre öchf som jag gjorde innan. Problemet med min viktuppgång är att jag verkligen inte kan äta kolhydrater som ris potatis pasta och bröd och det är det enda jag vill va. Men kommer fortsätta att äta det jag vill ha så får jag ta tag i detta efteråt sedan. Jag har ju iallafall en hund som måste utpå promenad ett par antal gånger om dagen och med henne räcker det inte att gå runt kvarteret ett varv, för då gör hon ingenting så tack vare henne så kommer jag ut och får frisk luft. Har heller inget jobb just nu och det är därför jag har så mycket tid att fundera på saker och ting. Önskar att mitt huvud kunde ta semester en stund. Skönt att veta attman inte är ensam att det finns fler runda som är med barn än mig.

Min mage kom inte på allvar från v25 innan dess fick jag höra en massa kommentarer om att oj e du så långt gången det syns inte. Fick nästan komplex över att det inte syntes. Även om jag fått mage nu så e den ändå inte stor för att vara i sjätte månaden. Jag har fått gå ner i storlek i mammakläderna

Jag är supersmal och i vecka 11+5. Min mage har växt lite, sambon märker det. Men jag tycker magen skiftar, ibland är den så svullen och obehaglig och ibland bara lite mer mage än annars. Hoppas den inte poppar ut mer förrän min mamma kommer hit i april ocj lämnar av mamma byxor som hon skaffat ;)

Nu kan inte få igen min jacka längre och vårjackan jag beställt har inte kommit ännu så lär väl få frysa magen av mig ett tag till. Det blåser så kallt ju, men annars hur soligt som helst. Imorgon är det UL igen och då ska vi väl öndå förhoppningsvis få det rätta datumet då vi verkligen inte är för tidiga denna gång. Hoppas det blir augusti, så barnet får ha en helt egen månad att fylla år på, alla andra månader i kalendern är fulla av födelsedagar i våran släkt. Blir spännande att se, bävar dock för ännu ett ultraljud, orkar inte höra mer negativa saker, en sa till och jag bryter ihop tror jag. Men håll tummarna för mig klockan 10:30 imorgon.

Håller tummarna

Allt såg fint ut äntligen kan man andas ut. Väntar en liten flicka. Så typiskt när man bara hade pojknamn på lager och inga flicknamn. Men har en stund kvar att fundera.

#12 Grattis!
jag har ett lager med flicknamn jag gillar och ett pojknamn. Sambon har verkligen fäst sig vid ett namn som visserligen funkar på vilket kön som helst men jag kan tänka mig att använda det på en pojke då jag inte har något bättre att komma med själv.
Misstänker att det är en flicka vi väntar och då kommer det ändå bli problem för då ska vi enas om ett namn…. puuh

Konstigt nog nämnde sambon ett namn idag på väg hem från ultraljudet som faktiskt är väldigt fint nu när jag fått smaka på det en stund. Men man vet ju aldrig vad det är för lite fis som tittar ut, hon kanske inte alls passar att heta det.

Jag växte tidigt och mycket. Är i v.31 nu och kan knappt gå pga foglossning & min mage ser ''färdigbakad ut''. Visst, när den började synas var det väl lite kul. i typ 1 vecka. Folk har frågat mig om det är dags NU sen i v.20.. Jag har fått köpa massa nya kläder då mina gamla inte passar alls & jag har otroligt ont i kroppen. Så, var glada om ni nu har ''liten'' mage :) Det finns inget negativt med det alls! + att det går snabbare att träna bort sen :) så bär era ''små'' magar med stolthet (: tids nog växer de & syns de med! :) Jag avundas er!!