Visserligen så är jag också full utav hormoner men jag hade också reagerat som dig, och att sambon din själv börjar lessna säger en hel del om allt daltande, det är ju rätt sällan som männen lessnar på att deras mödrar ska "pyssla" om dem, så det verkar ha gått rätt långt här då han reagerat.

Skulle det varit jag och min sambo så hade jag nog redan exploderat, för som du säger, man får ju anpassa sig lite och sedan är han som sagt 24, man tycker ju att modern hanses borde ta och låta honom växa upp och acceptera att han är vuxen och har ett eget liv och kan ta hand om sig själv.

Jag själv håller på att gå upp i taket om min sambos mamma kommer på besök och så börjar hon små plocka och så i lägenheten våran, men sedan den gången som hon sällde sig och diskade vår disk så har hon bättrat sig -hon fick en redig utskällning- tål inte då andra kommer och börjar plocka hos en, det är ju ens eget hem och man tar tag i sakerna då man själv vill och har tid o kan. Fast jag kanske är lite extrem, tål bara inte daltande och att mödrarna kommer och plockar upp hos sina söner, det ska dem själv göra.

Ursäkta att jag låter så elak, tål bara inte daltande mammor som sagt :) Så förstår din reaktion på hennes beteende

Det hon säger om sömnen stämmer delvis, kanske inte så extremt men vi får inte samma sömn när vi sover på dagen och jobbar på natten. Därför får man inte jobba natt på samma vis som man jobbar dag. Men det är i slutändan Erat (du och speciellt din sambo) val och väga av hur ni ska göra. Som du själv säger klipp navelsträngen.

Det handlar om en enda dag, det finns folk som dör av svält i Etiopien, hur orkar man lägga energi på att haka upp sig på småsaker?? :-P

#1 Ja precis! Hon säger hela tiden att hon inte kommer inkräkta på vårat när bebisen är född osv. Men hon fattar inte att när snubben är 24 år kan han bestämma själv. Jag blir faktiskt galen!

#2 Ja jag förstår ju själv att det inte är ultimata sömnen, men det gäller ju EN dag, inte att vi ska åka fram och tillbaka, kors och tvärs varje dag. Men livet stannar väll inte bara för att man jobbar natt?

3: Menar du att jag hänger upp mig på småsaker eller min svärmor?

#4 Hon vill väll ha ett finger med i spelet. är han hennes yngsta barn? isf kan de ligga mycket i det.

#5 Ja typ… Nej han är hennes äldsta barn av två.

Vissa mammor kan då inte släppa taget, och jo förstår helt att du blir galen på kvinnan, ändrar hon sig inte då bebisen kommit så får ni ta och säga till, speciellt i början då det är en viktig tid för barnet och er att knyta band till varandra, jag själv är beredd på att säga till några- då jag vill ha första tiden själv med barnet och sambon utan att någon kommer och stör, såg hur det blev då min mor fick min lillasyster, dagen efter då de kommit hem från bb så var huset fullpackat med folk, inte ens då tyckte jag att det var okej.

Visst att de får komma och säga hej och så en kortis men inte vill jag ha huset fullt då man har en nyfödd som man ska knyta band och så med :)

Jag menar att din svärmor gör det, som sagt, det handlar om att ändra sina rutiner en enda dag av ett helt liv, hon borde slappna av för tusan! Men överbeskyddande madamer som henne kan vara svåra att tas med, han vill väl inte såra sin mamma, och hon vill säkert bara väl, lurig situation.

När jag & min sambo träffades fick hans storebror säga till deras mor " NU finns det en kvinna i den familjen. Nu stör du inte för mkt". Lite mutter blev det. Men då fick ist storebrodern xtra pyssel & hjälp . Han som är enbiten ungkarl på snart 40 år.

Ni gör som ni vill, självklart.

Jag blir galen! Hon har tjatat hela morgonen om hur dåligt det är att vi ska åka till ullared imorgon och att det är farligt. Jag menar, min sambo ska köra i EN TIMMA, sedan tar min bror över och kör rästen antagligen.
Och att hon minsan inte skulle klara av att köra bil efter ett nattpass på jobbet. Nej, men HAN ÄR INTE SOM HON! Dessutom kör han tidningar, hon har ett mer krävande jobb både psykiskt och fysiskt. 

FAN vad jag blir trött!

(Vi bor just nu hos henne eftersom hans förra lägenhet blev invarderad av möss och bor på västkusten där lägenheter är omöjliga att hitta, vi flyttar den 1:a september)

Vissa kan inte låta sina barn sköta sig själva när dom är 24 år… -.- Jag blir förbannad.

Om jag var du i den situationen skulle jag säga. "Jag hör vad du säger men du säger det till fel person, det är din son som får avgöra vad han vill och inte vill. Det är inte jag som pressar honom till att göra något han inte vill. Han är en vuxen människa som kan ta egna beslut. Bättre att du pratar med honom och inte mig."

Men hon säger det även till honom. Dessutom kan jag inte säga så till henne, hon är i vanliga fall världens snällaste människa, men ibland kan hon vara jävligt daddig med honom… Han vill inte heller såra henne, vilket hon hade blivit, sårad…

Åh! Jag orkar inte vara så jävla finkänslig hela tiden!
Tillochmed när jag valde att sjukskriva mig för att kroppen (ryggen) inte orkade med riktigt, så hade hon invändningar mot det också (Hon jobbar på samma ställe som jag)

Men när det gäller daddande så borde ni säga till och får väl då ta smällen att hon blir sårad, annars så kommer hon driva er båda till vansinne och när ingen av er orkar med hennes tjat så kommer ni förmodligen få ett utbrott och då skulle hon bli ännu mera sårad, sedan så kanske hon inte själv ser att hon daddar runt honom, då behöver hon kanske en upplysning om detta :)

Det är sant, men lättare sagt än gjort tycker jag. Jag har väldigt svårt för att såra andra, är väldigt försiktig med sånt där. Sedan bor vi ju hos henne just nu, och då känns det typ otacksamt att säga att hon "bryr sig för mycket" liksom…

Knepigt läge liksom, men det är skönt iaf att höra av andra att jag inte överreagerar iaf! Tack!!!

Menade inte att det inte är svårt, man vill ju inte såra de som står en nära, menade att hon förmodligen inte är medveten om sitt "daltande", frågan är ju hur man kan lägga fram det utan att såra henne eller göra så lite skada som möjligt.

Jo förstår att du känner att det skulle vara otacksamt utav er då ni ändå bor hos henne, men så som det låter så mår ingen utav er bra utav hennes daltande, ni kanske skulle kunna sätta er ner och förklara på ett lugnt sätt hur ni upplever det och då även klämma in att ni inte menar något elakt?

Jo det är definitivt ett knivigt läge :/ Ja du är def inte ensam om sådana problem eller upplevelsen om att det är jobbigt :)

Nej nej det förstår jag att du inte menade :) Ja jag har ingen aning faktiskt… :/

Undrar om man kan stå ut tills 1:a september och flyttar..?

Oh, bra :)
Ja det är ju just det som jag oroar mig för att ni förmodligen inte kommer göra, sedan så blir det ju (förmodligen) bara jobbigare för dig att hålla humöret uppe ju längre i graviditeten du kommer, och om hon inte får veta hur ni känner och ni går och ältar detta i huvudet så kan det tyvärr sluta med att ni båda exploderar och då kan det bli att saken blivit mycket större än vad den är (miss förstå inte, menar att ni har gått och stört er på en eller flera saker under en längre tid och då brukar det oftast bli så att man tappar kontrollen efter ett tag och släpper ut allt) -vilket kan leda till att hon kanske får världens utskällning och blir ännu mer sårad, det är som sagt en vädligt svår sits som du/ni sitter i, bästa vore ju om du och din sambo satte er ner och pratade tsm om ni ska ta upp det med henne och förklara på ett lugnt sätt så hon kanske förstår och möjligen bättrar sig eller om ni ska chansa och se om ni klarar det i några månader till, men risk att någon av er exploderar?

Skulle jag ha varit du så vet jag (med mina hormoner) att jag inte skulle stått ut, håller näst intill på att bli galen bara min sambo tex äter i sängen eller om han slänger kläder hit och dit, hade gått upp i taken och förmodligen sprängt det om min svärmor hade dalta runt med min sambo som din gör med din sambo , fast det är ju jag och vi alla påverkas och är ju olika :)