Bara lite gnäll...
Som rubriken säger så är det här bara ett gnälligt inlägg för jag behöver skriva av mig. Lite mindre än två månader kvar nu och jag börjar bli riktigt trött på att vara shär. Bara längtar tills jag kan få tillbaka min kropp och fungera som vanligt igen.
Har sedan vecka 25 ungefär känt av foglossning i svanken och ner mot rumpan och nu har det blivit så illa att jag knappt kan gå utan stöd. Måste vara sjukskriven från jobbet vilket är supertrist och tråkigt och kan inte länger motionera vilket har lätt till att jag gått upp 11kg! Känner mig enorm. Har dessutom börjat läcka mjölk och måste konstant ha på mig bh med inlägg för att inte kladda ner allting. Om en vecka kommer iaf familjen och hjälper mig flytta till nya lyan. Det ska bli mysigt att boa in sig lite. Längtar så extremt mycket efter in bebis men det häe med att vara gravid…..
Känner mig som världens sämsta person när man bara läser om alla som njuter av att vara gravida osv när jag själv känner såhär. Hoppas jag inte är den enda…
Vi ses snart lilla bebis!!
kan trösta dig att jag blev sjukskriven i v 10 för jag spydde i 17v och sen hade jag foglossning sen v 15, jag hade det så jobbigt att jag bodde på sjukhuset i 10 dagar.. men nu i efterhand saknar jag magen jätte mycket fast jag har en frisk pojk på snart 2 månader nu :)
Jag hade det också jobbigt under graviditeten. Både med själva graviditeten och allt runt omkring. Jag kände mig hemsk som inte kunde glädjas..
Jag hade ont. Tidigt började min svanskota göra ont, sen började höfterna och sen kom ljumskarna. Att gå runt i nio månader och ha ont, det är faktiskt väldigt jobbigt..
Men belöningen kom sen. En frisk liten pojke som nu sitter och drar mig i min t-shirt :P Snart är han 8 månader och man börjar smått att längta efter en till.. Vilket för mig är helt otroligt, då jag redan under graviditeten sa att han kommer bli den enda och det var så jag kände läänge efter förlossningen också. Men nu börjar det alltså att vända :P
Så all smärta man känner, det är värt det.. =)
#2 håller med dig med att man saknar graviditeten/förlossningen. jag hade problem från v 2-3 till v 41… så jag ville inte ha barnet till en början men nu älskar jag den lilla skiten som sover bredvid mig :p
Starta ny diskussion