Klart att det inte bara är att bestämma sig. En fobi är en fobi.

Man man kan komma över den om man utsätter sig för det man har fobi för. Det tar emot jättemycket att göra det och du kommer vilja slippa varje gång men till sist så kommer känslan att lätta.

Känner du någon med diabetes? Fråga om du kan få en nål av dem isåfall och låt den ligga framme så du ser den. Börja så och sedan kan du börja ta i den, pilla på den och kanske sticka dig lite med den i ett finger. Låter jättelöjligt men tillslut kommer den inte att ge dig skräckkänslor.

Jag kan inte hjälpa dig med din fobi, men jag kan berätta hur det sett ut för mig med blodprov och sådär.

Hur ofta man tar stick i fingret varierar helt och hållet på var man bor och vart man går. Vissa blir stuckna i fingret varje gång, själv har jag blivit det 3 gånger på dessa 9 månader.

De kan inte tvinga dig till något du inte vill men de sticker i fingret för att kolla ditt järnvärde och blodsocker för att du ska må så bra som möjlig under graviditeten. De kollar för att kunna hjälpa dig om dina värden skulle bli sämre (vilket de inte alls måste bli).

Annars vid BM besöken så kollar man bara blodtrycket, mäter magen och lyssnar på bebisens hjärta - i alla fall dit jag går. Här sticks man som sagt bara 1 gång i början, 1 gång i mitten och 1 gång i slutet av graviditeten (om alla värden ser bra ut!), men de kan inte tvinga dig till det.

Däremot måste du lämna blodprov. Du måste testa dig för HIV bland annat, och det är nog mycket för att personalen vid förlossningen ska kunna veta med säkerhet om du har några sjukdommar. Det testet tror jag inte man kan neka faktiskt.

Vid själva förlossningen behöver det ju inte vara någon nål över huvud taget om du inte ska snittas eller behöver värkstimulerande dropp. Ryggmärgsbedövning är ju en nål men den ber man ju om självmant så den kan man tacka nej till. Behöver som sagt inte finnas någon nål alls vid förlossningen, men på vissa ställen verkar det vara rutinmässigt. Det är så olika från ställe till ställe!

Kan du inte ringa den mvc du kommer gå på om du blir gravid och prata med dem och tala om hur du känner och säga berätta att du vill få information om hur det går till med alla nålar osv?

Jag fick lämna blodprov nästan varje gång på grund av att min blodgrupp är negativ. Har man en negativ blodgrupp kan man bilda antikroppar mot bebisens blod så då blir det fler blodprov för att hålla koll på det.

På förlossningen fick jag en nål på handleden det första som hände typ.. Jag tog ryggbedövning, men såg inte nålen (fast jag vet hur den ser ut ändå). Sedan utvecklade sig min förlossningen till rena kaoset och lite av en mardröm och slutade med kejsarsnitt, och då blev det en hel del nålar till höger och vänster då narkosläkaren inte lyckades sätta nån nål på ungefär tio försök. Men jag är svårstucken, andra är jättelätta.

Har nog skrämt dig med detta (inte min mening) men det kan ju bli så att det blir en massa nålar och stick både under graviditeten och förlossningen, det beror helt på omständigheterna. Så om du kunde komma över eller åtminstone lindra fobin på nåt vis så underlättar det en hel del.

Att titta på nålar, känna på dem och så kanske kan hjälpa? Skulle bedövningskräm innan du blir stucken kunna hjälpa dig?

Tack för era svar!

KBT är en terrapi form där man utsätter sig för sin fobi med bilder rekvisita och provtagningar.

Så jag har redan provat att känna på sprutor kolla när andra tar och så vidare. Ingenting hjälper, har varit på det ca en gång i veckan under ett halvårs tid utan att bli nämnvärt bättre. Jag har även fått bilder, kanyler och nålar att ha liggandes hemma synligt för att vänja mig vid dem, röra vid dem. men som sagt ingen hjälp där. (har fått lämna tillbaka dem nu)

Jag har tänkt att vända mig till lovisamotagningen här i norrköping, har hörtmycket bra om dem. Kanske ska be att få komma och prata om min fobi. 

Bedövningskräm hjälper inget alls, det är inte smärtan jag är rädd för, brukar säga att de hellre kan klippa av en bit av min fingertopp och ta blod än att sätta nål i min arm. (självklart inte genomförbart).

Borde det inte redan stå i min journal vilken blodgrupp jag har? har opererat mig av ett par gånger av olika anledningar (då har de sövt mig med gas).

#4 du skrämmer mig inte mera än personal på vårdcentralen som redan har berättat om hur det kan bli. Även om jag mår dåligt av läsa det.

Tack ännu en gång för era svar!

#5: Blodgruppen kanske dom kan hitta någonstans i så fall, men du måste ändå lämna blodprov för HIV och sådär. Det kan man ju få när som helst.. Även om man vet att man inte har några sjukdommar som kan smitta via blod så vill dom ändå ha provsvar på det.

Jag orkade inte läsa dom andra inläggen men vill försöka uppmuntra dig med att säga att när man är gravid så offrar man mycke för att få veta att barnet har de bra och jag tror att när du väl är gravid så kommer du säkert vara rädd för proverna dom gör i början men kanske du överväger din rädsla för barnets skull? De handlar ju inte bara om dig längre då utan ni är ju faktiskt två :-)

Kram

#7 Det handlar tyvärr inte om att offra något för mig själv eller någon annan, jag bli blockerad av tanken på blodprover, sparkas, sloss, flyr, svimmar och får minneslukor. Tro mig jag har försökt, kan inte tänka logiskt eller på något annat, hjärnan blir inställd på flykt till varige pris.

I första hand vill jag övervinna min fobi för min egen skull och hälsa. Jag har svårt att se att mitt eventuella barn kommer få hela min hjärna att slå om när inte äns livfara får den att göra det.

Jag kanske helt enkelt får acceptera att jag inte kommer klara det och hålla det till att bara skada mig själv och ingen annan (tex barn) Det är just dessa tankar jag inte vill ha.

Jag vill klara av att leva ett normalt liv, med allt vad det innebär.

#8 Usch vilken jobbig sits du är i.. Jag själv har fått lära mig att "gilla" nålar/sprutor då jag tagit många prover under mitt liv.

Önskade jag kunna trolla bort dina problem!

#9 Tack. Jag önskar med jag kunde trolla bort det. Hypnos har jag tänkt på, långsökt men kanske värt att prova?

En lugnande tablett då?

Jag brukar få div lugnande när jag skall ta sprutor eller blodprov. Tyvärr brukar jag vara för uppjagad redan innan jag får den så tabletten ger inte rätt verkan som sjukhuset personal förklarar det om jag inte kan slappna av när jag fått i mig den. Jag märker av den sen senare när jag gått därifrån eller så.

Jag fick en fiskekrok genom tummen i sommras och blev skickad till länets akut vårdcentral. De gav mig allt de hade som de sa, blev bara mer och mera stresasd. Fick sedan något som de ger till personer med krampatacker, då blev jag "lugnare" och de kunde tillslut ta bort kroken, jag var knappt vid medvetande då (och min sambo höll fast mig) . Sedan sov jag i många timmar efteråt.

Förstår dock att det inte är en hållbar lösning på problemet, jag vet inte heller hur bra det är vid en ev gravidelitet att stoppa i sig sånna medel eller bli så stressad för den delen?.

#12: Om allting ser bra ut så behöver du inte lämna prover mer än några enstaka gånger under graviditeten - beroende på var du bor..

Men det är klart att det inte är bra att stoppa i sig massa preparat.

Och det där med att lugnande inte ger effekt känner jag igen! Min mamma är extremt flygrädd men var ändå vid ett tillfälle tvungen att flyga. Hon bad om att få bli sövd under flygresan men det kunde dom inte göra av säkerhetsskäl - om något händer måste hon ju kunna ta sig därifrån. Däremot fick hon väldigt starka lugnande medel. Hon tog den rekommenderade dosen men märkte ingen effekt. Paniken steg och hon tog mer. Och mer. Och mer. Och mer. Hon tyckte ingenting hjälpte och paniken bara steg och steg. Hon klarade sig dock utan att tuppa av och överlevde flygresan..

När hon pratade med doktorn sa hon att dosen hon tog hade kunnat söva en elefant……. Hon kände sig dock inte det minsta lugn.

#12 känner igen det där precis som jag! haha

Till alla som varit eller är gravida:

Hur ser bilden för provtagningar under grav sett ut för er? hur många etc?

Jag är gravid i v.34 och har tagit blodprov 4ggr hos min vanliga BM och sen pga komplikationer med mkt illamående, inläggningar så är 9ggr till som de har tagit blodprover..

Var även "tvungen" att göra fostervattensprov och få en spruta efteråt då jag är negativ i blodgruppen..

Jag har tagit blodprov 1 gång (testat för hiv och sånt).
Sen har jag fått 2 stick i fingret där dom kollat järnvärde och blodsocker. Ska få ett 3e stick i fingret nästa vecka eftersom dom kollar värdena en gång i slutet på graviditeten också. Början, mitten och slutet.

Är i vecka 38 och haft en komplikationsfri graviditet.

Tack för svaren.

Hur vanligt är det att man stöter på komplikationer som gör att det behövs tas flera prover? (självklart förstår jag att det inte finns någon exakt siftra på det)  

Jag har inte vågat ringa lovisamottagningen än. Jag är orolig att de skall vifta bort min fobi med "våran personal är duktig på att sticka" eller "det går nog bra"

Visst det kanske går bra, men om det inte gör det då? Då vill jag inte vara ansvarig för att utsätta någonannans liv för risken att något inte skulle vara bra.

Jag vill gärna skaffa barn i framtiden men inte om min fobi utsätter barnet för ev risk av något slag.

#18 Om de försöker vifta bort de så stå på dig och funkar inte det så be att få prata med någon annan.