Skickar med en till bild ^^

Det är väldigt speciellt med graviditet och det är många gånger jag har haft den längtan som du känner nu :) Jag har ju tre barn och fler blir det inte så här får man vänta på barnbarn istället :)

Jag kommer säkert också sakna att vara gravid om ett tag men just nu är jag riktigt trött på det. Idag är det bf+1 och jag vill ha min bebbe. Nu vill jag vara mamma istället .

Åh så söt hon är :)

Sitter också och funderar på om jag inte kommer sakna just det där sprattlandet man har i magen. Det är ju rätt speciellt att ha någon så nära inpå sig dygnet runt. Hade det inte varit så att det trevliga sparkandet hade funnits hade det vart mycket svårare att stå ut med alla krämpor man har som gravid.

Pratade med en nybliven mamma som haft barn 1 månad nu om detta. Hon sa att hon inte hunnit med att sakna magen än, bäbben tog all uppmärksamhet på utsidan så man glömde magen.

o jag som bara längtar till bebisen kommer ut :D

fast det har nog mkt med min rädsla över att förlora det i magen o göra… vill ha ut den så fort som möjligt, men kan tänka mej att man saknar det sen..

Jag har nu 2½ månad efter förlossningen börjat sakna det.. saknar alla besök hos bm när dom mätte och man fick höra hans hjärtljud. sen se han på ul :D

Men det får dröja ett bra tag innan det blir en till, har ju fullt upp nu redan :P

Jag får väl då som käringen mot strömmen erkänna att jag aldrig tyckt om att vara gravid. Inte alls överhuvudtaget! I och för sig har jag varit sjuk alla tre graviditerna och ilat in och ut på sjukhus och blivit ännu sjukare efter förlossning men jag har inte alls tyckt om att vara gravid. Är jätteglad att jag aldrig ska behöva genomlida det igen

#8 Då frstår jag att du inte saknar graviditeten. När det är så jobbigt bävar man istället för nästa och dessa besvär är ju inget vidare att han när man istället vill njuta av sin graviditet.

Visst är det svå¨rt att njuta av en graviditet när det innebär så enormt mycket krämpor och otrevligheter för vissa. Så har det verkligen varit för mig. Måste åxå säga att jag bävar för att skaffa syskon men vet att jag kommer göra det trots att jag vet att det innebär krämpa efter krämpa och 9 månader av att må dåligt både fysiskt och psykiskt ibland. Och bara det att det är såååååå jäääääkla svårt att få hjälp bara för att man är gravid, det var verkligen en överraskning för mig när jag blev gravid.

Men sen, nog är det väl härligt att precis som nu, när man sitter still och inte har ont någonstans, att känna bäbbe hicka därinne i magen. Då måste man njuta lite… :-) Och man går ju vidare dag för dag bara för att veta att det kommer bli värt det. Snart… :)

Är så glad ännu att jag har inte fått lida så mycket av min graviditet (ta i trä). Har gått över halva tiden och jag känner mig fortfarande frisk och glad. Blir dock väckt ibland på nätterna då den lille sätter igång och kickar som en tok.

Men just att jag mår välidgt bra. Sambon är dock förstörd av alla hormonsvängingarna. men nog kommer det bli syskon efter denna.