
Abort?
Hejsan!
Grattis till alla er som plussar.
Jag är 18 år och plussade för 2 veckor sen. Jag blev förståss jätteglad! Men efter mycket tänkande och mycket prat så bestämde jag mig för att göra abort. Jag är som sagt 18 år och har varken ekonomi eller tid just nu för att barn. Och jag och fostrets pappa har träffats i 4 månader.
Jag gjorde min abort idag, medicinsk. Fyra tabletter fick jag hjälp med att lägga upp i slidan. Efter cirka en halvtimme började dem värka och jag trodde att jag skulle svimma.
Fick stanna på sjukhuset i sex timmar då jag började blöda.
Nu sitter jag hemma med vetekudde och massor med alvedon. Någonting som jag har lärt mig nu är att skydda mig vid sex. Satte in P-stav idag också.
Jag kom på att det inte finns något forum som handlar om Abort. Så jag hoppas inte ni gravida kvinnor tar illa upp för att jag lättar mitt hjärta i Gravid forumet.
Jag önskar er all lycka med era bebisar!
Jag själv väntar några år till :)
Kram på er.
Hej du. Du gjorde ändå ett bra val för både dej och barnet/fostret. Du gjorde abort för att du vill ge barnet något bättre än det du har nu:)
Jag är 20, snart 21… jag är fruktansvärt barnsugen, men vill vänta, det är en del som jag vill ska fixa sej först, tex så vill jag plugga till undersköterska först:) börjar nu i vår och det håller på i 15 mån.
På tal om P-stav… jag opererade ut min igår på sjukhuset, detta för att dem inte kunde få ut den på vanliga ungdomsmotagningn, idioterna hade ju satt den fel och för långt in:/
så nu har jag 8 stygn i armen ^^ hah, det var den P-staven det. Nu blir det P-ring:)
Min blogg: SweGizmo.se

Jag tycker att du gjorde ett mycket osjälviskt och klokt val :)
*** Kärleken övervinner allt ***

SweGizmo -
herregud, jag hade en p stav tidigare som jag tog bort efter ett år pga blödningar. jag fick ett sår på hmm, 5-6 mm om ens det.
det låter som en bra idé att plugga färdigt först! lycka till
#3
ja, jag ville också ta ut den tidigare, men först så fick dem inte ut den som sagt, dem grävde i mej i 40 min tills armen var för svullen. då skickade dem mej till läkaren, det såret var på 5-6 mm som ditt. men där sa dem att den satt för djupt så dem vågade sej inte på den.
så jag har väntat på sjukhustid för opration i 3 månader. så igår åkte den… det såret jag har nu är kanske 4 cm… 8 stygn fick jag iaf.. dessvärre har 2 gått upp, hoppas det inte spricker, orkar inte åka in och sy, är så trött på alla fel dem gör nu:( suck
Min blogg: SweGizmo.se

Ett klokt val du gjort som också tyder på mognad. Heder åt dig.
Fler skulle behöva tänka efter före…
tycker det var moget av dig att skaffa preventivmedel. Synd bara att du inte tänkte på det innan du började ha sex. Hoppas fler tar till sig och lär sig av din historia att skaffa preventivmedel så man slipper gå igenom en abort.

Hej. Du gjorde helt rätt om du kännde så, jag gjorde en abort i början av året, nu när jag är planerat gravid kan jag ibland ångra mig att jag gjorde abort för då hade jag ju varit höggravid nu, men situationen som den var då, var inte läge att skaffa barn men denna gången är jag det…Men att skydda sig riktigt är bra,det är väldigt tufft att gå igenom en abort.

#4
får hoppas att allting blir bättre. verkar ju konsigt, då måste ju kunna få någon ursäkt eller kompensation för det dem gjort med dig?

# 6
jag har alltid ätit p-piller men mådde dåligt utav dem och kräktes alltid upp dem så jag satt in p-stav men började blöda efter ett år. så jag tog ut den.
sen blev jag gravid & satte in p-stav igen och hoppas den inte gör så jag börjar blöda igen, marborskan sa att jag kunde börja blöda utav den för att jag ine mådde så bra i mig själv den gången.
hej !

# 7
"vad bra" att du gjort en abort då kan jag fråga dig om en sak.
idag är det tre dagar sen jag började blöda, igår var det inte så mycket klumpar. men idag är det massvis! ska det vara så?! jag undrar egentligen vad det är som åker ut ur min kropp? det ser ut som och känns som om hela mina inälver rinner ut.
lycka till med bebisen!!

#10. Jag gjorde inte min abort som du utan med en skrapning, blödde i nästan 2veckor(ovanligt länge) och hade en fruktansvärd smärta men vad det är för klumpar vågar jag inte svara på faktiskt men en sak vet jag, att det hade jag med så det är nog rätt vanligt men vad det är vet inte…Hur mår du annars? har du tagit det bra rent psykiskt och fysikt?
Tack för det=)
jag håller med tidigare om att det var väldigt moget och framför allt StARkt av dig att genomgå aborten.
Hoppas du slipepr gå ingeom en abort till för det måste ha varit jobbigt, men samtidigt, moget.
Lycka till i framtiden

#11
jaha okej. jag gjorde min i fredags men det verkar som det bara bli mer och mer =/ det är ganska läskigt.
jag mår ganska bra faktist. jag vet att jag inte skulle klara av ett barn just nu och därför känns det skönt att jag verkligen tog den bästa vägen. eller vad man kallar det. det låter ju hemskt!
men jag vet att jag gjorde rätt. därför mår jag nog inte så dåligt, plus att mina nära och kära stöttar mig till 100. och så ni underbara människor såklart :)

# 12
tack för att du skrev.
ja, abort är ingenting man vill gå egenom, inte ens en gång i sitt liv. men måste man så måste man faktist. jag har ju skaffat preventivmedel nu så jag får hoppas det hjälper.
min bästa vän blev gravid med p-piller. men hon behållde barnet och hon säger att det är det bästa som hänt henne! (:
kram!

Man får se utifrån den situationen man är i…känns det inte rätt ska man göra abort, men man ska också vara noga med att tänka igenom det innan. Tvekar man för att göra en abort så ska man inte göra det, för då är risken stor att man ångrar sig. Har 2 exempel, den ena blev gravid i ett s,k one night stand, hon var bara timanställd på ett äldreboende, ingen utbilldning, bodde tillsammans med mig i en lägenhet som låg på bottenvåningen i min farmors hus. alltså situationen var egentligen inte rätt, men hon kännde direkt en tvekan om att göra abort, hon klarade inte det. Idag bor hon i en 2,a med sin snart 3åriga son, hon pluggar, och pappan tar sitt ansvar(sonen är hos sin pappa varannan helg). Sen har jag mig själv då, som hade utbilldning , var tillsammans med pappan till fostret, var fastanställd, men jag var inte redo för barn just då….ingen av oss har någonsin ångrat det vi gjorde!!. man ska lyssna på sitt inre, absolut inte vad andra tycker!
Jag tycker du är stark som tog detta beslut. All eloge till dig. Tyvärr har jag sett alldeles för mga exempel på alldeles för unga tjejer som väljer att föda fastän de inte är villiga att offra sin ungdom och heller inte är kapabla att ta hand om barnet på egen hand pga alltför dålig ekonomi eller att de helt enkelt inte är tillräckligt mogna. Tycka vad man tycka vill om abort, men i jämförelse blir abort ett ansvarsfullt och i vissa fall även ett osjälviskt beslut.
Jag gjorde själv en abort för exakt tio år sedan - när jag var 19. För mig var det inget snack om saken; jag hade just påbörjat min universitetsutbildning, hade ätstörningar, visste inte vem som var far till fostret och betedde mig som en kalv på grönbete när det gällde att upptäcka mig själv och livet. Jag var ganska sen med det mesta och detta var bara några månader efter att jag kysste någon för första gången. Att behålla barnet kom inte ens på fråga. Jag vågade inte peta i mig p-piller av oro för att gå upp i vikt av hormonerna och försökte förlita mig på kondom och "säkra perioder". De säkra perioderna visade sig dock inte vara så säkra - en enda gång utan kondom räckte för att göra mig gravid. Jag har aldrig ångrat aborten och skulle jag bli gravid idag skulle jag inte tveka att göra en abort igen, eftersom jag varken är redo för barn eller intresserad av det än på några år (om någonsin). Numera är jag dock väldigt mån om att skydda mig noggrant, men p-medel är som sagt inte 100% säkra…