Jag är i vecka 30 så jag har tio veckor kvar men börjar också känna att det närmar sig så smått nu. Är dock inte nervös inför förlossningen. Inte alls faktiskt, känner mig tvärt om jättepeppad och är övertygad om att allt kommer att gå hur bra som hellst! Hoppas den känslan håller i sig också. Hihi. :)

Jag och min sambo bråkar som tusan i perioder (i takt med hur mitt humör svänger får jag väl erkänna). Vi brukar väldigt sällan bråka annars, bara lite småtjaffs ibland men nu får jag också gråtattacker och blir skitförbannad. Han kan också få utbrott som annars brukar bara coollugn i alla situatiioner. Men det är nog inte så konstigt, vi går igenom en graviditet! Det är mycket tankar och känslor som virvlar runt och så mycket som ska ordnas och donas med, då blir man ju helt knas i skallen både som blivande mamma och pappa.

Jag väntar mitt första barn och har ingen erfarenhet av slemproppar men efter att ha läst en hel del verkar det som om det kan vara slemmisen som kom. Spännande! Då kan det dra igång när som ju! :D

# 1
Jamen, det är så sjukt mkt bråk mellan oss nu, vi kan inte umgås normalt utan att bråka. Är jättekrävande..
Hoppas bara att det inte ställer till det hela då det hela sätter igång på riktigt.

Nejdu, jag har inga erfarenheter heller ifrån slemproppar.. Men jaa. Tänkte om någon visste något, det händer väl inget speciellt då den lossnat va? :o

låter som slemproppen det du beskriver och den kan gå flera veckor inan födslen så den är inget säkert täcken tyvärr!

Man kan ju hoppas att båråken er i mellan slutar när den lille kommer till världen! då har ni ju något annat att lägga energin på :) Lycka till nu!

#2 För mig så gick proppen i lördags och natten till söndagen så gick vattnet. Kan vara tecken på att det är på G, men ibland inte

För mig gick proppen på måndag och vattnet på söndagen efter.

Hur går det ?

# 6 (och er andra)
Igår var jag hos mvc, gjorde vanliga kontrollen, med att mäta magen kolla mitt blodtryck och kolla bebisens hjärtljud.
Och då låg bebisens hjärtljud mellan 170-190 slag, och hon tog om mitt blodtryck flera gånger och den låg också väldigt högt..
Så hon skickade in mig till specialistmödravården direkt.
Med den avslutande gesten att krama mig och säga "Åh! Lycka till nu åk hem, ät ordentligt när du kan och hämta din bb-väska. Ring imorn och berätta hur det gick, och om du är på gång nu så lycka till!"

Så jag blev asnervös (Andy, pappan, var med och körde). Vi åkte hem till mig, hämta bb-väskan och alla viktiga papper och åkte in.
Väl där fick vi vänta i typ 30min på att få komma in i ett rum o där fick vi mäta hjärtljuden i 40 minuter. Väl där hade de ett medelvärde på 150-160 slag i minuten.
Efter det fick vi sitta ner o vänta, i ungefär 30 minuter till.
Sen fick jag träffa en doktor som sa att det inte var någon fara, och att vi kunde åka hem o ta det lugnt.. Och att vi var välkomna tillbaka om det skulle hända något mer. Så berättade hon det man läst "om vattnet går eller om värkarna är tätare än 5 minuter mellan varje så åk in, det är bättre och skönare för dig att vara hemma än här. Lycka till så syns vi nog snart igen."

Så vi (nej, jag, Andy hoppade av efter vägen) åkte hem igen. Har varit jätterädd, och jätteorolig. Önskade att Andy kunde följa med mig hem, men han blev sur när vi skiljdes åt (för att jag var ledsen, han orkar inte med sånt).. Så jag fick inte heller tag på honom på hela dagen sen.

Idag har jag jätteont i magen, och i bäckenet och det är olidligt att gå på toa! Men, jag tror inte att det är värkar, utan det är mer ont hela tiden…

ursäkta!?!?! orkar inte med sånt????????????? du är på gång att föda erat första  barn med allt vad det innebär med rädslor,ont och en ovisshet som är sjukt jobbig….han ska finnas vid din sida vilkorslöst!!ursäkta mitt utbrott..är liiite hormonstin,ska ha mitt andra barn omkr 27 aug!hoppas att allt går bra.kram.sandra.

# 8
Vi bråkar väldigt mkt nu, och mest är det nog för att jag är för "på".. Han vill fortfarande inte känna någon press och komma när han vill.. Jag försöker förklara att jag är jätterädd, för jag kan inte sova om nätterna, inte äta om dagarna.. Mår i stort sätt dåligt hela tiden..
Men han gör som han vill.
Skrev sms om att jag var jätterädd igår, och han svarade idag att han inte visste att jag ville att han skulle svara på det. Och sen sa han att han o hans vänner skulle in till gröna lund hela dagen så han är nog svår att få tag i (tror det var det han ville säga med samtalet).

Så, jag har försökt allt, jag försker verkligen skärpa mig och bara vara glad och positiv mot honom, men just nu mår jag till 100% dåligt dygnet runt, behöver honom, så jag klarar inte av att vara det hela tiden..

Jag är beräknad till den 5de aug, men barnmorskorna säger ju att jag kommer få tidigare, så är ju på spänn här varje dag!

förstår att det är jättejobbigt…förlåt om jag va klumpig..blir bara så ledsen o arg för din skull..har du ingen du kan prata med..din mamma el syskon,kompisar..tröstekramar.sandra.

10 #
Nejdå, jag blir totalt vansinnig på honom imellanåt, alldeles för ofta också.. Men ja allt känns så värdelöst.
Vi är ju inte tillsammans så jag kan ju inte ställa några krav.
Och sen har jag ju pratat med mamma och pappa, men det är ju inte samma sak, det känns inte som om de helt kan förstå mig, och sen är de väldigt ledsna på Andy också så de säger bara "skit i honom", och det gör mig inte gladare..
Har inga syskon, och de flesta vännerna säger detsamma, att jag borde låta honom vara och försöka själv.
Han är ju väldigt lycklig i barnet, det vet jag ju.. Fast det visar han inte främst mot mig..

nahe…är ni inte tillsammans?!det trodde jag..jaja det spelar ingen roll han har varit med o skapat det här barnet lika mycket som du så vissa krav tycker jag nog att du kan ställa!!om inte annat att han åtminstone ska finnas där när det börjar dra ihop sig till förlossning! jag vet precis hur rädd o orolig man är..men om han nu så gärna vill ha det här barnet så förstår jag inte hur han kan roa på gröna lund när du kan föda ert barn precis när som helst.kram.sandra.

Nej vi är inte tillsammans, men vi är bästa vänner, eller har vart, hoppas att det ordnar sig snart med våra bråk. Tror att det tär på oss båda.
Vi bestämde oss för att behålla och allt var jättebra.
Ja, jag vet, jag vill att han ska finnas hos mig men han vill inte vara här - just för att jag gråter och är så ledsen ofta.
Sen frågar han mig när jag säger att jag vill ha honom hos mig, som idag "jaha? så jag får inte ens gå på gröna lund med mina vänner?" Då låter det genast som om jag gör fel.. Så klart han ska gå…

nej,nej.nej!!!gröna lund finns ju för faan kvar!!nu blir jag så där galen igen!!klart att du är ledsen,osäker o förmodligen skräckslagen för både förlossning o framtid,den är ju trots allt ganska oviss.Nej du..den gode fadern får nog vänja sig vid att det finns annat att prioritera i livet än att roa sig med sina vänner!!kram.

usch och fy! taskig gubbe! håller med sandra! är själv hormonstinn då jag ska ha 23 aug :) finns det ingan annan som kan ställa upp för dig och vara " pappa" en kill eller tjej kompis eller förälder? du behöver ju någon som peppar och stöttar dig nu när det snart är dax och även vid födseln! Håller tummarna för att det ska bli bra!

Ps, hade det pappan yill mitt barn gjort så hade jag nog bett honom fara dit pepparn växer färdigmalen!

# 15
Men det är så svårt att be honom fara och flyga.
För imellan åt är han jättegullig och jag är rädd att bli ensam

Jag har ju toppstöd från mina föräldrar, men de vill jag inte ha med på förlossningen, där finns det bara Andy som jag kan tänka mig är med just där.

Sen nu är jag ganska säker på att det är slemproppen som gått, hade i en tampong igår och när jag tog ut den kom det med jättemycket slem. Sen efter det så har jag väldigt vattniga flytningar, vet inte om det kan vara vattnet som sipprar?

Skrev det till honom inatt, men tyckte inte att jag fick någon respons, han sa bara att jag skulle ringa om något mer hände. Och att han skulle ringa kl. 10. Han har inte ringt än..
Vill inte att något ska hända förens han är hos mig, är jätterädd och somnade inte förens kl. 6 imorse..

#16 Men hjälp, hur kan inte vara med dig nu..? Du behöver ju allt stöd!!!! Förlåt, men jag blir lite smått sur på den där killen… Hoppas att allt löser sig!!!!

# 17
Well, jag vill inte lägga allt för mycket energi på honom nu. Vi har bråkat mycket och han är ganska tydlig med att han inte orkar med mig just nu.
Han har fortfarande inte ringt, men skickade ett sms för typ en halvtimma sen där han frågade hur jag mådde. Jag sa att det är dåligt för att jag inte har kunnat sova på två dygn och att jag är jätteorolig över allt.
Han är nu på fest och är onykter så han berättade mest att ingenting fick hända med mig nu, för att han inte kan köra "höhö"… Så..
Jag får oroligt vänta.. Har mamma här hemma iallfall..

#18 Det är sant egentligen ska du vila och försöka inte slösa så mkt energi. Hur känns det annars då bortsett från det..?

# 19
Som jag skrev tidigare idag, så känns allt så osäkert. Ganska säker på att proppen gått. Men inte vattnet ännu.
Magen är jättehård hela tiden, och får springa på toa väldigt ofta.
Annars inget konstigt.. Är enormt trött men det går absolut inte att sova för att man bara tänker "Åh nej, jag är verkligen inte redo nu, jag måste sova, sova massor, äta bra, hinna det och hinna det, måste få det bra mellan mig o Andy osv" Så jag kan ju varken sova om nätterna eller om dagen. Det tär på hela mig.
Var och handlade lite mat idag med min mamma, en väldig påfrestning för hela kroppen, är så tungt, men det var skönt att komma hemifrån lite, och dessutom är det mycket svalare i en matbutik! :)

#20 jag kan förstå det! Eftersom jag inte är gravid så kan jag inte direkt referera till vad du är med o just nu men jag kan tänka mig.

Jag hoppas att det löser sig mellan dig och Andy. Kanske behöver han bara lite tid för sig själv..? Skulle tro att han är ganska rädd han med..?

Haha jo tack, jag var oxå och handlade idag.. Väldigt skönt att stå vid kyldisken 

# 21
Hehe, nej då kan det vara svårt att relatera. :)
Kan bara tipsa att det är nååågot jobbigt att vara höggravid när det är 35grader varmt, vindstilla och sol sol sol precis överallt, inte ens en liten skuggplätt!

Jo, jag har gett honom den tiden tycker jag. När jag har vart inne på förlossningen o de säger att jag är på g, och vad vet jag, kanske är 2 timmar, eller 2 dagar tills vattnet går, kanske 2 veckor, inte vet jag. Men när det är så pass nära så vill jag ha honom här! Han skänker ju ett stöd som ingen annan kan, en styrka och glädje. Har så svårt att tänka mig själv vakna mitt i natten i värkar, ensam och vattnet går, jag ska stressa till toan hit o dit o ringa förlossningen, och dessutom vänta tills första BUSSEN går hem till mig förens han kommer hit, eller om jag ska ringa taxi och åka in själv till förlossningen. Jag är totalt livrädd!
Bara 20 år, och har inga vänner som har barn, och i stort sätt kan jag ingenting om det hela.
Klart han också är rädd och orolig, men det känns bättre om vi gör det tillsammans, och att även han berättar sina rädslor för mig så att jag också kan förstå honom.

#22 Hehe eeh jo det kan jag förstå!!

Har han ngr barn sen tidigare? För om detta är hans första kan jag förstå att han är lite rädd, det skulle jag varit. Men jag håller med dig, han borde vara med dig nu… Det är bra att du har din mammas stöd! Om det är till ngn tröst så stöttar jag dig här ifrån via iFokus. Det är e stark sak du går igenom nu. Egentligen helt underbart!

Go girl you can do it!

Tack! :)
Tror att alla mammor är ett jättebra stöd för mig, för varandra här!
Och nej, han är 24 år och har inga barn sedan tidigare..

hej gumman..hur går det för dig??kram.sandra.

Hej hej!
Inget nytt, oron bubblar i kroppen så jag har sovit bara två timmar inatt. Annars ligger jag bara o grubblar, tänker. För varmt för att sova, och alldeles för mkt tankar.

förstår det….men försök vila så gott det går..tro mej,du kommer att behöva dina krafter.kram.sandra.

Jag tror dig! Mycket väl!
Just nu är det dock så varmt att jag inte klarar av att ligga i en säng. Dricker isvatten och pustar i bikini. Imellanåt vankar jag till datorn. Det är 31 grader ute och 29 grader inne.

Heej!
Nu kan du inte ha långt kvar till BF? Så kul :) Hoppas du slipper gå över i den här värmen.. Det vore ju inte särskilt kul!
Jag är v 39… v38+1… Så jag går ju o hoppas att min ploppar ut tidigare :)

När har du BF?

Jag har BF den 5de aug. Så jag är i vecka 38+5. :)
Bara lite före dig, och då vet du också hur ouhärdligt det är här i värmen!
Jag går o väntar på att något ska hända. Kan ju hända när som helst. :)

Nä men va roligt… Då är du 4 dagar före mig  Va spännande!!
Ja denna värme är helt olidlig… Stackars oss.. Vi som måste släpa på en stor mage också… Hoppas våra små kikar ut snart!

Hur känns det nu så här inför förlossningen… Nervöst?
Jag har inte ens packat BB väskan än… Tror inte att jag fattat riktigt att jag ska bli mamma…

#31 Jag packade inte min BB-väska förens slemproppen gick, och det var dagen innan min Elva ville se världen utanför magen. Därav så glömdes hälften hemma :P

# 31

Ja, jag hoppas h*n kikar ut lite tidigare, är jobbigt att skutta omkring höggravid just nu vill jag lova.
Förlossningen, jadu, jag känner mig helt livrädd inför det, eller, nej, egentligen inte inför förlossningen utan mer att behöva vara ensam där, eller ovissheten om hur jag tar mig dit.

Jag har redan packat bb-väskan, det gjorde jag för flera veckor sedan. :)

#33 Har du ingen förälder eller nära vän som kan vara med dig?

# 34
Näe, jag har ju inte det.. :(
Mina föräldrar kan köra in, men jag vill inte ha med dem på förlossningen, o sen tror jag inte heller att de skulle vilja.. :/

Ja eller hur… några dagar tidigare hade inte skadat om barnen kom ut, verkligen inte mig emot :)
Okay.. oj jag har inte tänkt så långt… Det kommer bli många ensamma timmar… För oss båda… Men jag fick tipset om att packa ner MP3 och en massa tidningar så kan man ju hoppas att det finns nån tv att kika på..

Har du ingen som kan köra dig så ta en taxi… Dom kör många :) Vi ska ta en om det tex brakar till mitt i natten o alla våra vänner sover (vi har ingen bil)…

Har du ingen kille som kan vara med dig?