Härlig kille du har ;o)

 Jag känner igen det du säger, men för mig kom och gick det i perioder. Hade en när jag var ca 19 år som var riktigt rejäl, min kille som sa att det inte var så lämpligt just då var jag nästan beredd att göra slut med (det var verkligen inte lämpligt just då).

När jag väl blev gravid (23 år) var den perioden för längesedan över och det blev en chock istället.

Jag var ju bara 16 när jag vart gravid första gången och hade väl inte just en tanke på att bli mamma, men när det väl var som det var så vart det ju lika bra ändå och vi fick världens finaste pojke…

Den här gången däremot höll jag på att längta ihjäl mej innan vi äntligen vart gravida igen =)

#1, jo han är bäst. Han bröt inte heller ihop när jag sa att jag redan höll på med ett lapptäcke till en kommande bebis… haha! Han vill också ha barn, men vi båda förstår ju att det inte passar nu. Men… tja. Vet inte om det blir bättre av att ladda upp bebbekläder, lite sugen man blir då!

Jag har haft "sug" efter bebis i några år nu.
Tyvärr har inte pojkvännen det alls. =P
Jag skulle gärna skaffa barn nu, men ändå inte.
Det passar absolut inte nu.
Men blir ju moster i dec/jan, så jag får "nöja" mig med att vara barnvakt ibland. =)
Om inte annat får jag snosa på min och pojkvännens "bebis" (vovven). =P

Jo min katt är min surrogatunge så länge. Tiden går så sakta. Vi har sagt att vi kan skaffa när vi är 27-28 år. Är 24 nu. Så det är ju toklänge kvar. Han måste plugga klart och få jobb först (1,5 år bort) å hinna komma igång där.. Å så vore det ju fint om vi hann fixa hus å sånt innan.. Plus att han ska starta reklamfirma, vilket vore klokt att ha gjort innan. Men kanske kan jag dra ner det ett år om jag placerar mina kort rätt… =)
Nu har vi ju trots allt just blivit tillsammans, bara 3 månader som par, och 9 månaders bekantskap. Han flyttar dock in i juni!

mitt bebissug kom för två tre månader sen.. å nu e allt jag tänker på att bli mamma.. sitter å drömmer mig bort om hur de skulle va att jag blev mamma .. de har ju inte hjälpt att jag träffade telefonkontakt :P å inte heller att en jobbarkompis precis blivit med barn, å en annan kompis ska ha om en månad :D jag blir alldeles snurrig ju..
men men de får vänta ett tag :) ett år eller så :)
får leva på min lilla illervalp sålänge ;)

jag har haft mammakänslor till och från sedan tonåren. Sedan när jag träffade min kille som är min stora kärlek, dröjde det inte länge innan vi kom fram till att vi snart ville ha barn, nu e jag i v 32 :)

#6 om Elias också vill ha barn så kan ni ju börja planera? Det är inte läskigt att vara gravid, det är det naturligaste som finns :)

#8 jo :) sant.. hihi får prata med honom ;) hihihi ja får dra me honom till dej sen när din lille har kommit ut :D han e lite svag för bebisar :D
så får vi gulla upp honom lite :D haha!

#9 hehe, det är så dem ska tas :)

Mina moderskänslor kom för några månader sedan. Men jag är ensam om dem där hemma. Pratad med sambon i helgen och han vart alldeles konfys. Han tyckte det kändes konstigt att prata om och hade inte alls funderat över barn. Men HA! Jag ska nog mjuka upp honom lite. Har ingen brådska att sätta igång produktionen. Skulle vilja sluta med pillrena bara så jag vet att allt fungerar som det ska. Det är jag nog mest nervös för.

Jag har vart ganska bebissugen det senaste året, är 20 år nu så tiderna närmar väll sig.

kommer speciellt ihåg ett tillfälle då jag var hos en vännina som fick en dotter för 2 år sedan, Saga heter hon. När jag satt i soffan kom saga fram till mej och kröp upp i mitt knä, efter en stund somnade hon i famnen på mej. den dagen skrek hela mitt inre efter att få ett eget barn, jag visste knappt vart jag skulle ta vägen:s helst skumt känndes det.

men jag vill vänta iaf 2 år till.