Gravid iFokus

Gravid

Etikettväntar-barn
Läst 727 ggr
Tiskella
2016-05-19 21:06
0

Deppighet

Hej, 

Senaste tiden har jag känt mig deppig, nervös utan anledning och ensam. Är i vecka 23.  

Känns som killen lessnar, inget jag säger eller gör verkar vara intressant. Efter jobbet är jag ensam hela kvällen, han har sina hobbies. Mitt jobb är inte särskilt socialt förutom när jag behöver vara den där personen som sätter stopp för andra, en sån roll som innebär att jag ofta får ta mycket motstånd. Familjen bor 80mil bort och nu kommer vi troligen träffas ännu mindre då jag snart har en liten.. Det var inte såhär jag trodde jag skulle må. Är väldigt positiv vanligtvis och såg verkligen fram emot hela processen. Nu är inget roligt och jag vet inte riktigt vart jag ska hämta styrkan.

Killen kör en riktig kur nu också, gör sig snygg inför sommaren.. Jag väger snart mer än honom vilket sänker självförtroendet ännumer. 

Är det någon som har lite tips för hur jag ska bära mig åt för att bli glad igen?

[Devya]
2016-05-20 12:16
0
#1

Du behöver stöd från din partner. Berätta för honom om hur du känner dig. Det är viktigt att ni kan kommunicera med varandra. Jag tror att endast då kan du må bättre. =/

Sarah
2016-05-20 15:08
1
#2

Varför tror du att du kommer träffa familjen mindre bara för att ni får barn? Det är ju bara att ta med barnet. Sen är min erfarenhet du familjen hälsar på mer efter barn kommer med i spelet :) Våra föräldrar kommer på besök jämt nu. Killens föräldrar bor på Gotland men kommer ändå upp minst en helg i månaden.

Tiskella
2016-05-20 18:36
0
#3

Tack för era svar..

Jag har tagit en del av det med killen, han skyller dock på gravid-hormonerna. Även om hormonerna sannolikt ligger mycket till grund för deppigheten så innebär inte det att jag bara  kan stänga av det med den vetskapen. Träffar bm om 2 veckor, hoppas även på lite tips därifrån, men även tacksam för fler förslag på hur man ska hitta glädjen oberoende av hormonerna.

Vad gäller familjen, träffas vi redan väldigt sällan. Det är jag som åker i de fallen av olika skäl. Jag känner att jag saknar förmånen att ha familjen nära som kan stötta genom graviditeten som visat sig påverka mig på ett annat sätt än jag förväntade. Detta var inte något jag kände behov av alls innan.  Jag hoppas absolut att effekten blir att släkten hälsar på mer när barnet kommit.