Oj va läskigt och spännande! Hoppas den håller sig inne ett tag till och att du och bebis får må bra. Lycka till!

Finns det någon som varit med om en liknande situation som kanske har en solskenshistoria att bjuda på?

Ojdå! Men vilken tur att du fick komma in på en gång och att du fick så bra hjälp.

Håller tummarna för att allt går bra nu och att den lille stannar där inne så länge som möjligt.

Tack för lyckönskningarna!
Är livrädd men har fått stränga besked om att ha sängläge i flera veckor frammåt samt bara tänka positivt och undvika stress.

Vågar inte ringa till mamma. Att höra hennes oro skulle göra mig superstressad. Jag ringer henne när barnet kommer, förhoppningsvis efter v 34.

Ojoj, vilken resa du har påbörjat!

Ja det blir nog en prematur det är lika bra att ställa in sig på en tid på neonatalen, men du har de allra bästa förutsättningarna då du var så snabb att agera så bebis får kortison och du får hjälp. Varje dag är viktig, men snart är du i riktigt säkra veckor :) i 30+ är det ju kalasbra! Bara några dagar till. Vila vila vila nu.

Jag har fortfarande ett litet tyglager som räcker till någon premisdress ifall du behöver (vill ha) ❤️ dessvärre har jag inte råd med frakten då den brukar hamna på dryga femtiolappen, och vi vänder på kronorna just nu.

Men oj! Men bebis kan ändå ligga kvar såpass länge om vattnet gått? Får du komma hem eller vara på sjukhus?

Stora kramar!

Ja bebis kan ligga kvar många veckor under sträng övervakning och eventuellt förebyggande antibiotika :) Allt beror på om värkarna kommer igång och inte går att stoppa, eller om bebis börjar må dåligt.

Oj så bra, eller vad man ska säga. Att trots det kan bebisen ligga kvar längre. Skönt för er Kerstinfalk! 🙂

Åh tantosNyx du är för underbar.Du behöver inte skicka kläder till mig. Jag bor i Oslo så det blir extra krångligt. Damerna på mitt jobb kommer börja sticka kläder på en gång nu. Så när barnet är klar för att lämna neo så lär det finnas hur mycket som helst. Sedan får alla neoföräldrar kläder på avdelningen här. För det är så populärt att sy och sticka kläder till just den avdelningen.

Jag går redan på antibiotika intravenöst. Och så skall jag leva här på sjukhuset fram tills barnet kommit och ett bra tag framöver. Mitt liv som jag känner till skall jag sätta på paus. Inga fler arbetspass före föräldraledigheten.

Hittills har jag inte haft några värkar. Allt är normalt med mig och min mages inneboende förutom den där lilla detaljen med vattnet.  Men vattnet är blankt och luktar ingenting. Jag är hoppfull!
Tack för all omtanke. Den är fint att ni finns här!

Åh ja vi har några norskar i sygruppen också, de är riktigt duktiga på att sticka, och en del av dem har börjat sy också. :)

Jag vet inte om reglerna är annorlunda där, men här får man bara 1 set med sig hem sen, det kommer man inte långt på :(

Jag vet inte riktigt vad man får. Men jag vet att alla barn får hemstickade alternativt virkade ullfiltar på neo. De är riktigt fina filtar.  Det vet jag för att jag i jobbet tar blodprover på barnen.

Ja norrmännen är fantastiska på stickning.

Barn kan leva utan vatten länge, fast det är oftast på slutet då vatten inte återbildas längre för bäbis är mogen att komma ut . Jag saknade vatten och det kan vara en av anledningarna till att min dotter dog. Utan vatten ligger navelsträngen klistrar längs bäbisens kropp istället för att flyta runt.Det gör att navelsträngen lättare kan klämmas utifrån. MEN min dotter var klar att komma ut och det var trångt. I Din mage finns ännu plats. Tänker på Dig och Du har hjälp i tid nu.

#12
Jag tänkte faktiskt på dig i natt snövit, när jag bestämt låg på vänstersida och försökte sova. Jag tänkte att jag minsann skall dra i snöret och få hjälp för minsta lilla. :)

Har lyckats sova utan att bli av med fostervatten i natt. Sov till och med gott.
Det verkar lovande.  Om 13 timmar har jag avklarat de första 48 timmarna som gör att lungorna får större chans att mogna. Inga värkar ännu och min mage har återfått sin form igen efter vattenförlusten.
I dag är jag i v29+4.  👍
Hoppas att jag får ett nytt ultraljud snart med information om barnets vikt.

Jag fick tidig vattenavgång i 29+4, jag fick ligga inne en vecka innan sonen valde att komma ut. Jag fick ligga i sängläge under hela den tiden och CTG gjordes morgon och kväll, jag hade även sammandragningar vilket jag hade haft innan med, som jag fick bricanyl mot för att stoppa. Men i vecka 30+1 så började värkarna på kvällen, dock gav de mig sprutor i alla fall så de avtog ju, hann förflyttas till ett förlossningsrum men blev tillbaka flyttad dagen efter till vårat BB rum. Men sen dagen efter fick jag ett sånt jävla tryck neråt som jag inte kunde hantera så kallade in personal som konstaterade att huvudet redan var nere i bäckengången så det skulle nog inte dröja innan han skulle komma ut. Dock hade jag inga värkar mer än en gång i timmen så fick värkstimulerande dropp. Mannen klippte navelsträngen och sen försvann de med sonen som spottade upp blod. De kunde se på moderkakan att den hade börjat lossna. Om de var under själva förlossningen eller om det var orsaken till vattenavgången kunde de inte veta. Han lades in på neo i sluten kuvös, och de 3 första dygnen var nog värst när hans puls dippade ofta och han var rätt tagen men sen gick det bara uppför. Han fick ligga i sluten kuvös i 2 veckor innan han las i en öppen med värmedyna, efter några ytterligare dagar fick han komma in på vårt rum med full utrustning. 

Vi var inlagda, från att mitt vatten gick, i 5 veckor sedan blev vi hemskickade med hemsjukvård. Det var en intensiv tid på neo och många gånger ville man bara låsa in sig ett dygn och vara i fred men så fantastisk personal och sådant bra omhändertagande! Så här i efterhand är jag sjukt tacksam.

Han vägde 1349g och var 41cm lång, och idag väger han 5910 och är 63cm lång. Snart 6 månader (4 korr) och visst det är lite jobbigt när allt ligger efter 2 månader om man börjar jämföra men detta är mitt första barn så vet ju inte så mycket annat. Man får se det som 2 månader extra med en extra liten bebis :)

#15
Åh vad härligt att det har gått så fint för er.  Även fast starten var lite väl häftig för den lilla familjen.

Själv har jag inte haft värkar ännu och hoppas innerligt att de håller sig frånvarande i många veckor framöver. Men än så länge är varje timme en seger :D

#15 Oj vilken resa! Men vad skönt att allt gick bra 🌺

och det låter toppen Kerstin! hejja er! Underbart att det går så bra!

I natt fick jag ett litet bakslag. En mensliknande blödning. Blev självklart rädd. Men blödningen var liten. Och jag fick göra CTG undersökning. Barnets rör sig massor och hjärtat slår fint.
Jordmödrarna ( barnmorskorna) är helt underbara med mig. Jag är så himla glad för vareviga krona jag skattat. Och att jag tecknade den där betalvarianten av gravidförsäkringen.

<3

Jag tecknade också betalvarianten. Känns skönt när man läser om allt som kan gå lite snett. Fortsätter hålla tummarna för er :)

#20 Jag har verkligen er på iFokus att tacka för att jag gjorde det.
Går det åt skogen så får jag så jag tecker alla stora utgifter. Blir jag inlags och får snittas så får jag pengar för min tid på sjukhuset.  Känns otroligt gott att jag hade möjligheten att teckna en betalvariant.
Framöver skall jag betala min bästa kompis kommande graviditetsförsäkringar. Det är ju guld värt när den behövs.

det är ju faktiskt en väldigt fin present att ge sina vänner som blir gravida - en graviditetsförsäkring! Eller om man går ihop några stycken och delar på den för de kan ju vara dyra. Antar att du har en norsk? Vi valde IF och den låg på dryga 1200kr. Det är ju ganska mycket beroende på ens ekonomi. Det här är ett väldigt bra forum. Bästa jag hittat! Hur går det med sjukhusvistelsen? Har du något att roa dig med på dagarna?

#22
Jo då sjukhusvistelsen är fantastisk. Känner mig behandlad som en drottning. Jag får massa fin mat och en trevlig kock som verkligen skämmer bort mig.
Min sambo har så fria arbetstider att han är här och håller mig sällskap under hela besökstiden. Jag har tillgång till netflix och har inte hunnit se alla avsnitt av buffy och vampyrerna ännu.
Vågar inte se på något för allvarligt då jag inte får stressa.
Min familj är i Sverige men många av mina kollegor vill komma på besök. Så I morgon kommer en som jobbar på sjukhuset jag ligger inne på. Och på fredag kommer en från mitt jobb. Det ska bli himla kul med lite mer folk på rummet.

Men det låter ju toppen ändå! :)

Och netflix kan ju roa en ett bra tag! Skönt att få lite mer besök också! Då blir dagarna inte så långa och tiden går fort :D

Buffy! ❤️

Skönt att det ändå verkar vara ok med er alla :)

V 29+6 i dag.Ultraljudet var fint och inga infektioner. Nu slipper jag antibiotika.
Däremot avslöjade ctg att jag har fått lite sammandragningar. Men de är helt utan smärta :) . Fick en tablett mot det.
Snart blir det en cervixkontroll.

Fick ett till ultraljud. Barnet har lite men ändå tillräckligt med vatten. Livmodertappen är intakt. Nu är det bara de där sammandragningarna som knappt känns kvar att oroa sig över.
Om några timmar är jag i v30 :)

hejja hejja! Om några timmar är det läge att fira milstolpe med pompa och ståt!

#18 oj va spännande , hoppas allt går bra. Jag valde också betalvariant på gravidförsäkringen och fick ut pengar för att jag blev tvungen till akutsnitt . Mycket smart att ta en sån försäkring .

V 30 i dag  😃
Är så himla lycklig. Inga verkar ännu. Jag har fått besked om att jag skall sitta här i sängen och ruva, nu i klädd vårdens fina vita stödstrumpor. De är jättesköna.
I går kväll rullade de ut min säng och tog med mig till deras barnavdelning för för tidigt födda. Det var en superfin avdelning och det fanns både utrymme för föräldrar barn och personal. Jag är så himla lyckligt lottad som får ligga på detta sjukhus.
Mitt sjukhus som jag jobbar på har också en fin avdelning för för tidigt födda. Men detta har ju även utrymmet.  Det känns konstigt att vara på andra sidan. Nu är jag och mitt barn patienter istället för anställda. Det är helt galet. Men jag är så himla tacksam över all hjälp jag får från den underbara personalen.

#30 , Ja visst är det smart att ta en sådan försäkring. Men jag skulle önska att alla kvinnor hade precis samma skyddsnät. För det är vi alla värda ❤️

Jag utökade våran gravidförsäkring igår efter att jag läst här :) har via trygg hans, om man tecknar barnförsäkring när barnet kommit så drar de av hela kostnaden från gravidförsäkringen på barnförsäkringen så det blev ju helt klart värt pengarna.

Hej vad naiv jag varit!
I fredags så trodde jag att jag skulle klara av att hålla ut i flera veckor till.
Men så hade jag visst börjat få lite tätare sammandragningar. Men jag var inte alls orolig. Däremot var jordmödrarna det. Fick massor av CTG undersökningar och ultraljud och läkarbesök.
Omkring kl 20 så började det kännas som om jag hade träningsvärk i livmodern. Då sade läkaren att vi skulle undersöka livmodertappen igen om en timme.
Jag passade på att slumra till och se lite mera på buffy.  Nu började det att göra mera ont faktiskt. Den där andra undersökningen kom ju inte. Så när jag började vrida mig i mina träningsvärksliknande plågor. För det kändes som ett hårt pass som liksom aldrig går över. Kanske någon som känner igen sig i känslan av att träna långpass.  Jag drog i det där snöret och sade till att nu känns det som att det är mera sammandragningar än vad som är mellan. Barnmorskan blev väldigt bekymmrad och satt med mig och hämtade dessutom läkaren igen.
Nattskifttet kom och min nya jordmor såg så allvarligt på mig. Läkaren gjorde en till undersökning och konstaterade att min tapp hade flyttat sig lååångt ner.
Så operation bokades och jag fick ringa till min sambo och be honom att klä på sig och löpa hit.
Han lyckades faktiskt komma hit på 10 minuter, svettig och flåsig.
Jag ville självklart inte inse allvaret i att det skulle bli akut kejsarsnitt. Men så blev det.
Så den 16 april klockan 01:19 föddes våran son. Han skrek och jag vart helt förvånad. Han väger 1535 gram och är 42 cm lång. Född i vecka 30+1 dag.
Sambon fick följa med till barnet och de sydde igen mig. Personalen var supertrevlig. Spinalbedövningen började avta innan huden var helt ihopsydd. Så de hade verkligen en perfekt dos för mig.
Sambon kom tillbaka till mig med det mest fantastiska leende jag någonsin sett. Han var helt överlycklig. Han gjorde mig sällskap tills jag hamnade i dvala och löpte tillbaka till vårat barn.
Klockan 04 fick jag rullas från post operativ till barnavdelningen. Jag fick röra vid huden på barnet. Allt är bra med barnet och det behöver visst bara c-pap och standardpaketet för att mäta hälsan.

kl 14 00 fick jag ha barnet på bröstet för första gången. Det var det bästa jag någonsin varit med om. Helt plötsligt fick jag massor av känslor som var supermysiga.
16 00 så fick jag komma tillbaka till min avdelning, observationspost för gravida och här är jag fortfarande kvar.

Allt morfin jag får gör mig trött och så. Men det är omöjligt att inte se det komiska i att jag misstagit kraftiga värkar för just träningsvärk.

Jättegrattis!!! :)

Grattis! Vilken liten krabat, men de är så överraskande starka de små :)

Tack :D

#35 och vilken inverkan han har på mig. Det är helt fantastiskt ❤️

Grattis

Visst är han lika tidig som Lilos Samson förresten? :)

Grattis!

Grattis till sonen Kerstinfalk. Vad skönt att ni mår bra! Hur länge får ni vara kvar?

Stort grattis 🌺

Stort grattis! Skönt att höra att allt gått bra :) 🌹

Stort grattis! Samson var lite senare, kom i 30+6. :)

Du verkar ha en så fantastisk inställning! Jag är imponerad.

Grattis och lycka till framöver! ❤️

Grattis! Hoppas ni mår väl båda två! 🌹

Grattis till bebisen!!

Grattis till pojken! Va bra att allting gått bra :)

Grattis och lycka till! :-D

Åh grattis!

#40
Vi vet inte hur länge vi blir kvar på neo. Men de säger att vi skall räkna med att vara här så att den totala tiden blir en normal graviditet. Så jag tänker 7-10 veckor till. Men vi är på en intermediäravdelning så det verkar lovande.  Jag vill att han är här precis så länge han behöver.  Känner att det är fantastiskt att få lov att vara här och få ställa frågor om precis allt. Var ju inte alls redo så jag kan verkligen ingenting. Nu får vi en chans att lära oss i ett långsamt tempo av hans fantastiska beskyddare här på avdelningen.
Än så länge är han stabil och nu provar han att vara utan c-pap och även att få sina måltider i portioner, istället för konstant.
Hittills har han haft två blodtrycksfall. Men jag antar att det är att räkna med. För Han är såpass liten och skör än så länge.

Tusen tack för alla lyckönskningar och alla grattis.
Var först ledsen att jag inte fick genomgå en normal graviditet. Kände till och med någon gnutta skam. Men erat stöd här är helt fantastiskt. Tusen tack för att ni finns här!

#50 Känn ingen skam för det! Lilleman hade bråttom ut för att få träffa dig så klart! ;)

Åh lilla duktiga kämpen vad han kan trots sin ringa storlek! <3 Du ska enbart vara stolt över att du hann upptäcka det här! :) Han slapp komma ännu tidigare och helt oförberedd. Troligen slapp han bla respirator därför.

Håller helt med Tanatos! Du har ju verkligen gjort allt du kunnat genom att vara inkännande och lyssna på kroppen. Tycker du ska vara stolt! Dessutom har du en väldigt fin och ödmjuk inställning så du ska verkligen inte klandra dig själv eller känna skuld för någonting. Blir så glad över att läsa att det går bra!

Önskar er stort lycka till. Neo personal är verkligen fantastisk. Vi var kvar på neo i ca 6 veckor totalt, ingen hemsjukvård. Det är en tuff tid, men vilken trygghet det var att komma hem och känna sin lilla son utan och innan, det är inta många föräldrar som gör när de kommer hem med en liten ny. :)

#50 Du ska inte känna sådär alls utan han kom ut för att han ville. Det viktiga är att ni mår bra! Kramar till er!

Grattis till lille killen!

Grattis till pojken! :) Jag själv fick min dotter i v31+1 låg på neo i 3 veckor sen hade vi hemvård i 1,5månad. Helt fantastiskt fin neonatalvården vi har här i Sverige :)

Åh Tack för alla solskenshistorier och all pepp.
Ni är verkligen underbara som stöttar och delar med er.

I dag så fick min lilla Jonathan en stickad ullmössa i mina favoritfärger. Det finns verkligen änglar på riktigt.
Min mjölkproduktion har kommit i gång och jag lyckas att pumpa ut mjölk. I går kväll så kom det ca 4 ml. I natt kom det 10. De senaste 3 pumpningarna kom det 20 ml. Så snart lyckas jag få i hop till en hel dagsration till min lille son.
Ökar det i den här takten så kan jag nog mata flera bebisar här snart. 😉

Helt plötsligt så har jag fått stenhårda jättebröst. Har aldrig använt bh tidigare och får skicka min sambo på bh-uppdrag. Mitt liv har verkligen förändrat sid de senaste dygnen.

Fick förresten höra att det fanns kläder i prematurstorlek hos nöstebarn. Så nu vet jag var jag kommer att köpa lite. Fick rådet att bara köpa ullkläder av sjuksyrrorna.
Det är dyra plagg, men är det någonting man skall ha försäkringspengarna till så är det ju kläder i oväntat liten storlek.

#59 svägerskan bor i Norge och hon säger att där tycker alla att det är ylle som gäller. I Finland är vi lite mer för bomull inomhus.

#58, Så roligt att du uppdaterar :) Hur mycket får ni ha honom uppe, lille Jonathan?

#60 Ja de är galna i ull här. Men det känns bra med temperaturreglerande kläder till prematurer.  Verkar smidigt. Men jag antar att bomull också fungerar. Det är definitivt enklare att tvätta.

#61
Vi får ha honom hud mot hud så mycket som möjligt. Vi får som minst sitta 1 timme per gång. 
Jag kan inte sitta mer än 3 timmar i sträck för då sprängs brösten.
Vi får också de ärofyllda uppdraget at byta blöja. Magiskt :D

I dag vägde han samma som i går så nu har han börjat att gå upp istället . Nu vänder det. Jag hoppas att han lägger på sig fort nu. För sedan i går får han bara min mjölk. Helt underbart. :D

Vad underbart att det går så bra! Vilket fint namn han har fått :)

Va härligt att det går så bra. :) Minns också att tillochmed blöjbyten var magiska där på salen på neonatalen.

Härliga nyheter! :)

Härliga nyheter! Och vet inte ens om jag haft vett att säga grattis. Så förlåt om detta nu blir världens senaste Grattis!

#62, Underbart! När lär de sig att ta bröstet? Mysigt att byta blöjor och vara med i allt :)

Det är väldigt olika när de kommer igång med sugreflexen när de är så tidiga :) vissa är igång inom nån vecka, andra behöver i princip bli fullgångna. Alvin tog direkt i v35+(med amningsnapp) men han orkade inte amma på en hel månad.

Ett försenat grattis från mig med och vilket fint namn! Min bästa kompis lillebror föddes i vecka 28 (i mitten på 90-talet). Vet inte hur mycket (eller lite) han vägde men de fick köpa dockkläder till honom för han var så liten! Han är idag 1,90 m lång och blev nyligen själv pappa till en son som vägde fyra kilo.

Min son hade sugreflex redan när han kom i v 30+6 och har ammat sen dess, har dock fått sondmat i 5 veckor å sen tillägg med nappflaska i typ ytterligare 8 veckor.

Stort grattis och välkommen Jonathan! Känn ingen skam, du är en fantastisk mamma! De sprängfulla brösten kommer bli bättre, men så himla bra att han kan få din mjölk! ❤️ Jätteroligt att du uppdaterar oss! Lycka till, fortsätt njuta av att ha honom hud-mot-hud, det är så underbart!

I dag hade Jonathan gått upp 10 gram. Nu väger han 1410g och är fortfarande frisk. De har tagit bort venkatetern och slutat att ge antibiotika. Så nu är han lite friare med sina händer.  Jag har alltså varit mamma i 4 dagar nu.

Om att få prematurbarn i Norge.
Jag och pappan har haft samtal med sjukhussocionomen. Vi fick hjälp att fylla i alla viktiga papper om att söka pleiepenger för mamma och pappa. Det är så att min mamma ledighet inte kommer att starta förrens vi får med oss barnet hem. Och innan vi startar den så kommer pappan att få pleiepenger för första veckan efter att barnet är fött. Han får pengar för alla dagar då barnet behöver andningshjälp efter det. Eftersom vårat barn andas själv så får han jobba igen på måndag.
Mamman får rum på patienthotellet under hela tiden som barnet ligger inne. Även fast vi bor med 10 minuters avstånd från sjukhuset.
När barnet kan andas själv. Inta 50% av all mat från amning eller flaskmatning och  upprätthålla sin temperatur själv så kan man få avanserad hemsjukvård.
Då får pappan först en veckas upplärningspengar och sedan en veckas hempengar när man kommer hem. Sedan får pappan starta sina 14 dagar då han är hemma med barnet som alla andra.

Känns skönt att få reda på hur allt det där skall gå till. Fint att de kontaktar min arbetsgivare så att jag får fokucera på barnet och att vara mamma.

I går fick han godkänt av hjärtläkaren, duktus var sluten. Men han har en omogen klaff som skall undersökas före vi åker hem( Någon gång inom en oviss framtid ).

Han har också sugreflex men är fortfarande inte helt med på hur man skall svälja och få rätt grepp ännu. Så den mesta maten får han via sond. Men han prövar gärna att suga lite på bröstet. Men det är inte så enkelt för honom ännu.

Hur mår jag då?
Jag mår helt okej efter omständigheterna. Jag kan gå men går långsamt. Jag har fått järnbrist och är obegripligt trött. Känner att min varelse och den jag var har reducerats till att vara väldigt mycket kropp. Jag är liksom en som sover om natten, drömmer om att få pumpa ut bröstmjölk. Vaknar 2 ggr och pumpar. Äter frukost, gosar barn lägger i kuvösen äter lunch ,sover igen .Pumpar, äter, gosar barn och sedan har hela dagen gått.
Samma sak händer förhoppningsvis i morgon också och många dagar till.

Jag upplever tillvaron som stressig, det är få moment men himla jobbigt att utföra allt och det är svårt att få tiden att gå i hop. Som tur är har jag en fantastisk sambo, som nu bor hemma som kommer och hämtar tvätten, hjälper mig att komma i håg vad jag skall göra och går och handlar åt mig. Jag är så jimla tacksam över all hjälp jag får här.

Tidigare har jag läst att någon annan på forumet här kunde känna bitterhet och avundsjuka över folk som hade normala graviditeter och så. Jag förstog inte tidigare men nu när jag möter de strålande nyblivna mammorna och papporna i sjukhushotellets matsal så vill jag bara gråta.  Jag förstår att man kan bli avundsjuk för nu är jag grön av avund.

Tack för andra positiva neoupplevelser och för alla grattis.
Ni är underbara här på forumet!

Känns skönt att få gnälla ut lite, fastän att det går himla bra egentligen.

Oj vilken hög igenkänningsfaktor, som att själv kastas tillbaka till neonatalen igen! Det är helt sjukt vad de få momenten tar upp hela dagarna, och det bara rullar på konstant. Det är väldigt märklig tid.

Så fint av dig att berätta. Det verkar vara en hel del att hålla kolla på. Skönt att allt går så bra! Kramar till er!

Tack för all pepp och alla kramar!

Det går faktiskt bra med mitt lilla barn. I dag har han gått upp till 1550gram vilket är mer än hans födselvikt. Det känns fantastiskt. Han har dessutom flyttat ut ur kuvösen till en säng med värmemadrass. Han håller värmen bra och jag är så stolt över honom. Dessutom har han gått upp ca 40 gram tre dagar i streck nu så det känns lovande.

I dag prövade jag att amma honom lite. Vilket gick bra i säkert 10 minuter. Sedan orkade han inte mer. Jag tycker att han är fantastiskt duktig för att vara i v 31+2. Sugreflexen är tydligen inte helt klar förrens v 34. Så det är ett bra tag tills jag kan amma honom tillräckligt.

Det som är dåligt är att en av vännerna som hälsade på min käre sambo kräktes i natt. Vilket leder till att sambon är i karantär i minst 48 timmar. Så nu har jag Jonathan för mig själv, känner mig något ensam men jag har ju telefon.

I fredags kom en av mina kollegor hit med prematurkläder som jag fick. Det är ullsilkeskläder som är hur fina som helst. Jag är grymt tacksam för allt jag fick :D

Det här med tid är intressant. Har räknat ut att jag under de senaste dagarna har suttit känguru i minst 8 timmar per dygn, pumpat mjölk 3 timmar och ätit under 1 timme. Sedan har jag dessutom vilat och sovit. Dagarna flyter i hop här. Men det är nog lika bra, för en sådan stressig situation vill jag nog inte ha allt för tydliga  minnen av.

Vad roligt med en uppdatering, har tänkt mycket på er ❤️

Åh va roligt att det går så mycket framåt, en riktigt stark liten kille! :)

Härligt att höra att det går framåt! Vilka fantastiska människor du verkar ha omkring dig också :)

Så fint, tack för att du delar med dig!

Glad första Maj på er alla!
Så här två veckor efter Jonathans intåg i världen kan jag ha mina vanliga jeans igen. Kroppen är ju helt fantastisk, helt galet vad den klarar av. Jag har dock lite delade magmuskler ca 3 cm under naveln. Vet inte hur lång tid det tar innan de är sammankopplade igen.

I tisdags så mätte de Jonathan och då var han 44cm långoch hade en huvudomkrets på 29,5. Han hade alltså vuxit 2cm på 10 dygn och ökat huvudets omkrets med 0,5 cm. Inte konstigt att han gnällt lite.

I dag väger han 1750g och han visade stort intresse till amningen. Det här med att svälja är däremot svårt. Så det blir mest snutta lite och sedan bada i mjölk. Men det känns bra att han är så bröstorienterad.

Just det, för ett par dagar sedan lämnade han intensivrummet. Numera bor han i ett växa- och grorum. Så himla skönt att slippa höra alla cpap maskiner och alarm från de andra barnen. Det är lugnare och färre personer i rummet.
I går så slutade vi med tidsinställd sond och har fått gå över till en hävertmodell. Där man låter gravitationen dra ner maten istället för att en maskin skall pressa på matsprutan. Så nu ges maten över 20 minuter 8 gånger per dygn istället för över 2 timmar 8 gånger per dygn som det var i början av veckan.

Idag är han inne i v 32+2  så nu har vi minst 2 veckor kvar här innan vi kan få avancerad hemsjukvård. Jag längtar hem.

Tjoho! 🌺 vilken redig liten kille!

Skönt att höra att ni mår bra och att han utvecklas! :)

Vilken kämpe han är! Skönt att allt går så bra :) förstår att du längtar hem nu!

Tack för att ni följer med och peppar oss. Och tack för alla grattis och all omtänksamhet!

I dag har jag varit mamma i 3 veckor. Allt går fortfarande bra.
Jonathan är 33 veckor och 1 dag i dag. Han väger 1945g och var 45 cm förra tisdagen, jag antar att han är längre nu.
Nu behövs ingen elektronisk övervakning längre. Så det är bara sonden kvar. Det innebär att jag får ha honom på permission och får ta med honom till mitt rum mellan måltider och blöjbyten. Vilket innebär att jag  får vara själv med honom under ca 2 timmar i följd.
När jag och pappan tog med honom till rummet första gången så var jag så stolt att jag höll på att spricka. Det var så enormt stort för oss båda.
I går hämtade jag Jonathan på morgonen så han fick ligga på sin far och dra sig i sängen på morgonen. Det här med morgonmys var helt fantastiskt.

Nu har jag fått ett rum på avdelningen så nu är jag väldigt nära dygnet runt. Det är väldigt praktiskt för nu har vi börjat med ammningsträning på allvar. I torsdags lyckades han få i sig 10 ml vid ett tillfäller och i dag lyckades han med 5 ml.
Känner mig stolt över de där 5 ml för han var fruktansvärt arg och trött efter sondbytet sekunderna före amningen.  Men med hjälp av en amningsnapp så får han faktiskt grepp och lyckas få i sig lite mjölk och ca 18ml luft.

I dag är det en stor dag.
Jonathan passerade 2kg i natt. Jag är så stolt att jag nästan spricker.
De pratar om att sända hem oss i nästa vecka. Kanske på onsdag. Självklart kommer vi att få avancerad hemsjukvård. Sondmatningen blir kvar ett litet tag till.
På onsdag är det precis en månad sedan jag blev inlagd på sjukhuset. Passar fint att komma hem. På onsdag är han 33veckor och 5 dagar.

Grattis!!!

Tack!!!

Åh så härligt att få följa er! Stort grattis till de passerade 2kg! Förstår att det ska bli skönt att få komma hem sedan.

Grattis! Vilken duktigt liten kille ni fått ❤️ Önskar er all lycka och välgång!

:)