
Borta från bebisen, när?
Ni som har fött och ammar/ammade, när började ni kunna vara borta några timmar en kväll? Jag undervisar på en kvällskurs en gång i veckan och kursen fortsätter till april. Jag ska föda i början på december så antingen blir det en paus eller så ska jag hitta en vikarie till dec-jan f ex. Jag är borta hemifrån ca 3,5-4 timmar inkl. transport. Såklart är allt individuellt och man vet aldrig hur det går eller hur barnet är. Ville bara höra om andras erfarenheter. Hur det gått om ni varit borta tidigt och om ni har pumpat bröstmjölk eller gett ersättning eller…
För mig hade det inte funkat under de först två-tre månaderna i alla fall. Men som sagt, det är verkligen olika. Hur som helst kan det ju behövas en back-up.
/ OlgaMaria, sajtvärd på Allergier iFokus

Jag har aldrig varit låst med bebisen. Har jag behövt göra något så fick pappan ta hand om henne. Skulle vi göra något båda två så var mamma barnvakt. Pumpade mjölk så det fanns :)
golf.ifokus.se

Sen gav vi ersättning + mjölk blandat så mjölken räckte längre eftersom en bebis äter ganska ofta i början :)
golf.ifokus.se

Pappan är såklart hemma med bebisen den kvällen. Jag är bara lite orolig om det är för optimistiskt att kunna åka iväg så tidigt.
När han var prick en månad så var jag på klassåterträff, var borta några timmar och i efterhand så led jag nog mer än honom. Var tvungen att åka hem när jag trodde brösten skulle explodera 😂 Hade förberett och pumpat 2-3 dagar före och lagt i frysen så pojken o pappa gick det ingen nöd på 😛

Jag har varit iväg 4-5 timmar från att bebbe var några veckor. Då får hon ersättning av pappan. Har två hästar som måste fixas med en del. Kommer börja undervisa en del i oktober och då blir jag borta 6 timmar åt gången. Bebis kom i slutet av juli.
Jag var borta 3h från Svante första gången när han var 17månader. Jag har ju inte varit fysiskt hindrad för att vara ifrån honom men jag har inte velat lämna honom. Jag har lite svårt att förstå hur man kan vara bekväm med att vara ifrån sina barn så tidigt och länge, men alla är ju olika och många verkar ju tycka att det är skönt att komma ifrån. Hade jag varit du hade jag nog kanske försökt få tag i vikarie till första tiden med eventuell förlängning. Det bästa är ju att kunna känna efter själv, det är nog inte roligt att behöva lämna bebis om den och/eller du inte känner er redo för det.
Skaffa vikarie. Du vet aldrig hur du/bebis mår efter förlossningen.

Tror att iaf vi hästmänniskor är ett eget släkte, vi längtar till stallet oavsett :D Första tanken om underlivet efter förlossningen är "när är det läkt så jag kan rida igen"? Sen är det viktigt för mig att det funkar mellan barnet och pappan från början. Att de får hitta sin samhörighet utan att jag är med och lägger mig i.

#9 haha, känner igen mig men som dansmänniska. Det mesta handlar om- "hur länge kan jag dansa och hur fort kan jag dansa igen?" Är också väldigt viktigt för mig att pappa och barn får en nära relation. Tack vare julen så kan han vara hemma jättemycket i december, så han hinner med att lära känna hennes vanor och personlighet innan jag evt. ska börja undervisa igen. Men… Såklart är jag mycket medveten om att man inte kan säga något säkert och att alla graviditeter och barn är olika. Tack så mycket för svaren!
Sättt bebis i en bärsjal och undervisa sen. :) Finns en kvinna som hade sitt barn i bärsjal i europeiska rådet i 3 år. Hon ammade under möten och sånt. (nåttt europeiska var det..) Gick hur bra som helst. Joel sov borta första gången som 4 månader. Vi har medvetet jobat för att farmor ska vara supertrygg och näst efter mamma/pappa. Händer det oss något är det hon som gäller så därför(bland annat).
Sättt bebis i en bärsjal och undervisa sen. :) Finns en kvinna som hade sitt barn i bärsjal i europeiska rådet i 3 år. Hon ammade under möten och sånt. (nåttt europeiska var det..) Gick hur bra som helst. Joel sov borta första gången som 4 månader. Vi har medvetet jobat för att farmor ska vara supertrygg och näst efter mamma/pappa. Händer det oss något är det hon som gäller så därför(bland annat).
Längsta jag varit borta är nog 2 timmar och det har varit doktors besök. Och sonen är 11 månader. Jag vill inte vara ifrån honom i onödan och ska jag göra något får han hänga med. Men sånt där är så olika hur man känner så där får man lyssna på sin egna känsla och bebisens reaktion :)

Idag var Elva hemma med min mamma och hennes man, i två timmar. Det är första gången både jag och killen är ifrån henne. Gick jättebra :)