Abort
Hej!
Nu är det så att jag och min sambo valde att avbryta den här graviditeten, av olika skäl. Det gör så ont i hjärtat men jag vet att detta är rätt beslut.
Är i vecka 7+4 så aborten gör vi här hemma, har en väldigt stöttande sambo vilket känns tryggt i sig.
Det är första gången jag går igenom det här och kan väl inte sticka under stolen med att jag är rädd. Smärta har jag såklart räknat med men hur har ni som gått igenom samma grej upplevt eran abort?
Jag var långt gången & sjukhuset behandlade mig som smuts.
De stack mig tio gånger (nej jag är inte svårstucken, dagen innan blev jag stucken utan problem samt alla andra gånger), sedan glömde de sätta kanyl ändå, resulterade till att hela min överarm var blå & ömmade i tre veckor.
Jag fick inte smärtlindring som de hade lovat mig, enbart en riskudde. Vilket slutade med att jag vred & skrek av smärtor.
Alla fel de gjorde går inte att räkna upp på rak arm.
Eftersom jag var så långt gången rekommenderas det egentligen skrapning på mig, inte tabletter.
Men eftersom att du inte är långt gången samt gör det hemma så behöver du inte oroa dig. Det normala är att det känns som mensvärk, ibland kraftigare - det är så det känts för alla de jag känner som gjord abort med tabletter.
Medan de sätter igång & är i gång - se gärna på film eller liknande och sitt inte bara på toan, ladda istället upp med tjocka bindor så du slipper sitta och enbart fokusera på det onda.
Var beredd med värktabletter, värmekudde eller flaskor med varmt vatten i för att lindra smärtan.
Mjuk & försiktig massage kan hjälpa till.
Häst, Vardag & Hund
nouw.com/WallHund
Jag gjorde abort med tabletter någon vecka efter dig. Jag hade varken värst ont eller några egentliga problem. Blödde otroliga mängder första 2 dagarna( stora bindor är bra att ha) men sen var det som vanlig mensblödning efteråt i ungefär en vecka. När jag fick hjälp med att få ut ett missfall hade jag lite ondare och var öm i magen ett par dagar men blödde inte värst mycket då heller fast jag blödde en längre tid. Så för mig har det gått på bästa sättet.
jag har gjort de 2 gånger tyvärr och det var två helt olika upplevelser första gången var jag jätte rädd och de gjorde jätte ont men fick smärtstillande och lugnande tills jag somna andra gången och de på sjukhus var jag inte lika rädd vilket resulterade i att jag inte hade så ont klarade mej med 2 ipren och 1 Alvedon värmekuddar och massage men var pigg och uttråkad andra gången så var uppe och gick mycket vilket också hjälpte antar att en film skulle göra samma sak som mina promenader.
jag skulle väll rekommendera dej att inte oroa dej (hur svårt det en är) som du säger ibland är det de bästa att göra och en hård massage i ländryggen av min sambo gjorde allt mycket bättre
Nu kan jag slappna av lite tror jag! Tog första tabletten igår så imorgon drar det igång ;/.
Men är det bra att vara uppe och röra på sig när tabletterna börjat verka (dom man för upp i slidan)? Jag är väl inte den som kan ligga still om det mot förmodan skulle göra ont..tyvärr.
Rör på dig bara om du känner för det. Får du upp dem i slidan så stannar de där. En sköterska sa åt mig att det kan vara bra att kanske ligga ner i 20min efteråt om dom inte kom tillräckligt långt upp men jag har inte haft problem alls mina två gånger.
Däremot har jag märkt att ligger man helt ner och ligger länge så kommer blodet som en svallvåg när man ställer sig upp.
Det här har varit bland det värsta jag varit med om. Ingen tur någonstans!
Jag gjorde ju en abort hemma med sällskap av min sambo, blödde rikligare än mens och kom massor av klumpar under hela dagen. Dagen efter vaknar jag utan illamående och magen kändes så himla bra, detta var förra torsdagen. Trodde allting gått bra då med andra ord.
Igår var jag med min mamma och syster på Rusta men hade i intervaller som små värkar hela tiden, detta var i bilen på vägen dit. När vi var framme skulle jag ställa mig upp men fick pressa ihop benen i ren panik för någonting ville ut.
Letade upp toalett och under den tiden så vällde dessa jätte klumpar ut och det forsade blod längs mina ben. Satte mig på toaletten och det fortsatte bara pissa blod, kom klumpar hela tiden och nu började värken i magen bli värre. Jag började bli snurrig och illamående, fick be mamma ringa efter ambulans eftersom jag knappt kunde stå upp.
Dom körde mig till gynmottagningen och fick hjälp på en gång, dom tryckte på magen för att hjälpa till så det kunde komma ut. Jag blödde så mycket att dom tillslut fick operera mig akut. Hade förlorat två liter blod på bara två timmar…Jag har aldrig varit så rädd i hela mitt liv och aldrig mer att jag går igenom det igen. Nu var jag en av dom som tyvärr fick ta den här smällen men fy säger jag bara.
Nu ligger jag på sjukan, snurrig, trött men jag får åka hem med mina tabletter och försöka vila nu i några dagar.
Ville bara skriva av mig lite.
# 6 Men herregud! Din stackare, vilken oerhörd otur du haft. Alla tankar till dig! Hoppas du snart är på benen igen..
Men hjälp. Jag önskar att du får krya på dig snabbt och att vården följer upp dig ordentligt. Känner du dig ovanligt trött och yr så skall du ha vård, åk inte hem om du är för rädd.
Jättetråkigt att läsa! Stackars dig! Jag hoppas verkligen att du mår bättre snart!
Var det cytotec du fick? :/
Hoppas att du läker bra och inte får några men..

Ush , det låter jättejobbigt, Det enda peppande jag kan säga är att jag oxå förlorade massa blod i samband med ett kejsarsnitt och om du fick blod efteråt kommer du må bättre väldigt snabbt.
#10 Ja jag fick cytotec, läst mycket om det i efterhand och allting har väl inte varit så bra med dom tabletterna. Trodde väl kanske inte det skulle bli så illa ;/
#11 Jag fick inget blod alls eftersom jag är så ung, i deras mening kommer min kropp återhämta sig bra men det kommer ta tid. Förlorade minst 2 liter blod under dom timmarna på sjukan innan operationen…Fick hem järntabletter att äta nu i ett par veckor men blir det inte bättre så får jag åka in igen.
Tack för alla gulliga hälsningar, hoppas jag blir kry snart så jag orkar mig ut i solen!
Nu när den äntligen är här :D