
blir tokig snart
Jag längtar ihjäl mig! Det är minst 13 veckor kvar tills jag får träffa knodden i magen och det känns redan som jag klättrar på väggarna. I morse vaknade jag av att den buffade omkring därinne - inte så mycket sparkningar, mer att den låg och rörde på sig så nära min hud att jag faktiskt för första gången kunde känna att det var kroppsdelar där. Svårt att säga vilka. Men alldeles tydligt- en liten människa där under huden.
Jag vill gosa med den NUNUNU! Hur står man ut???
//Pernilla

Sådana perioder hade jag också under graviditeterna. Det var då jag rev igenom lådorna med bebisgrejor femtielva ggr ;)

Skriv grav. dagbok till bebisen, plocka med alla sakerna, ställa ordning babyrummet och fixa och greja.
Klappa magen
Jag har 4v kvar och håller på att bli tokig.. Man vill träffa denna lilla varelse redan nu

Japp! Jag började tvätta bebiskläder… Det blev faktiskt bättre av att göra något konkret. Lyckliga du, Carola, snart får du gosa!
Njut av tiden med magen, när väl bäbisen är ute så saknar man magen!!! Det var bara för mysigt…

Jag kan sakna förlossningen. Det är en mäktig känsla att föda barn.
#6: Men jösses, hur i hela friden kan man sakna förlossningen!!! 

#7. Jo, det gör jag faktiskt. Trots strulet som var med det första barnet kände jag aldrig någon oro när det var dags för nästa förlossning.
Jag tycker de är jobbigt med magen trots att ja inte är så tjock.. Kan varken ligga på rygg eller sida.. De spänner i hela magen.. Lägtar till att få träffa den lille som man har burit på i snart 9mån och få ligga på mage igen.. De saknar jag hur mycket som helst..
0# Är det ditt första barn?

Jag tycker att det kan få ta längre tid innan det är dags för mig att möta "grodan". Jag känner mig inte alls redo och har ca 11 veckor kvar.
Är lite jobbigt när alla tar förgivet att jag längtar efter att det ska bli dags. Speciellt när jag möter föräldrar som nyss fått barn, då får man alltid höra… blir du inte extra sugen på att det ska vara dags snart. Nej, jag blir inte det.
Skulle vara för att jag vill ha tillbaka min kropp, att inte behöva kissa stup i kvarten, att inte ha konstant halsbränna, att kunna äta en hel portion mat istället för att dela upp det på 2-3 tillfällen.
Självklart är jag jätte glad och tycker att det ska bli jätte roligt med bebisen. Men det var ingen planerad graviditet och jag tycker att det går så skrämmande fort.
Det var ju nyss jag plussade, men sedan låg jag och bara kräktes ett par månader som där med bara försvann för mig.

#11 jag kände likadant, men jag slog magen och ut kom loke. 3,5 v för tidigt. jag blev vettskrämd när läkaren sa att jag skulle bli mamma inom ett dygn. hade inte alls förberett mig mentalt för förlossningen eller något.

#10 Jajamen, det är det första.

#12 Någonstans hoppas jag ju också att det blir för tidigt, men det är bara för att jag vill att barnet ska födas så långt från julafton som möjligt. 

Jag har 12 v kvar och det känns som att det kommer ta en EVIGHET!!! Både för jag vill få ut den lille/lilla och få GOSA och för att slippa alla krämpor jag har nu…. så nyfiken på den pigga individen som sparkar och åker omkring där inne….:))

kände lika dant i slutet. jag ville inte vänta mer, ville bara att lillen skulle komma ut. men blev helt paff när vattnet gick 3 veckor för tidigt. var inte alls beredd, fick nästan panik när vi var på väg upp till förlossningen. men sen när lille William kom ut var jag bara så lycklig. =P
och säger som #5. jag saknar faktiskt magen. tro det eller ej =P trots allt illamående, all halsbränna m.m. så var det nått speciellt med att ha den där mysiga bebísmagen =)

#15 Vilket datum är ni beräknade till? Vi är beräknade till 20 december.

#9 du kan nog räkna med att få vänta med ditt magläge ett tag efter förlossningen oxå för då kommer du ha ett par väldigt ömma och stora bröst ivägen istället.
Ville bara förvarna jag blev själv oerhört besviken efteråt! Jag var en "magsovare" tills jag blev mamma har aldrig återgått efter det. Nu sover jag alltid på rygg och rör mig väldigt lite. Sviter efter barn i sängen! :) Min älsta son är 8,5 år.

#18 det är oxå från person till person ju. jag kunde sova på mage, fast det gjorde ont. men det struntade min hjärna i. är absolut en magsovare. =)