Det går väl att rida i vanliga mamma-tights? Finns billiga att hitta lite här och var lite då och då!

#1 Jag har senaste 15 åren inte ridit i något annat än helskodda ridbyxor för att få bra grepp i sadeln.. Är rädd att vanliga tights blir för halkiga?

aj då.. ja då blir det svårare.

Du får väl leta begagnat kanske?

Å andra sidan kanske man inte är lika pigg på att rida ändå sista månaden när man känner sig stor och otymplig. Kanske inte så skönt för magen ändå längre då..?

Men det får någon annan som provat svara på!

Nej, tids nog kommer man nog inte vara så sugen längre, men ridbyxor har hög midja och är oftast tighta i midjan oxå så man växer nog ur dom väldigt fort…

Vid v. 24 slutade jag dock rida min egen, hon är bara 3 år, väldigt pigg och lite sprallig. Pojkvännens häst, som är äldre, lugn och väldigt snäll, red jag senast när jag var i v. 28 men sen har hon varit skadad och lite annat strul. Förra veckan, när jag var i v. 33, började jag få värkar så nu har jag fått order från läkarna att bara ta det lugnt och vila. Så det blir nog ingen mer ridning nu… :(

Jag hade mina vanliga ridbyxor på mig, men kunde inte knäppa dem utan fick ta ett skärp runt istället. Men så har min mage varit ganska liten väldigt länge också. Inte bästa bilden, men så här ser jag ut nu i v.34.

jag är i vecka 13 och har inte ridit ännu pga hästen vintervilar. Men tänkte Ta några skrittrundor snart, känner mig dock lite nervös. Kommer nog enbart blir paddockridning framöver sedan. Litar inte till 100% på min polle =P Jag kommer nog bara rida i tights eller mjukisbyxor, gör jag ibland i vanliga fall också. Jag har två islänningar, den ena är bara 3 år och tänkte ha iväg honom på inridning om 1½ år eller något. Min gamle är 23, men man kan tro han är 10… jag har inte så långt till marken om jag trillar av, men ändock kan man slå sig har jag fått erfara, men benbrott och dylikt. =)

Här är min unghäst =)

Mina hästar har fått vintervila november-december. Ska sätta igång nu, men mår så jäkla dåligt så det har inte blitt av än. Men nu ska jag se till o försöka komma igång igen. Har tänkt att man får ta det lugnare o lugnare ju längre fram man kommer. Som BM sa så lär det bli obehagligt när det skumpar längre fram (hon syftade då på min löpning, men jag tänker detsamma om ridningen). Så då får man väl ta det lite lugnare. Sen har jag varit lite velig med om jag ska rida efter 6e månaden eller inte, men känner att det får framtiden utvisa. Jag har ju bf 17 augusti och vi brukar inte låta hästarna stå under sommarbetet, tvärt om är det då jag brukar rida som mest. 

Har dock redan bokat in lite träningar under våren, så det ska bli kul att komma ut på. Har bokat in mig på en 2-dagars sista helgen i april och då kommer jag precis gå in i v25, så får se hur pigg jag är på att rida då ;P Men det går ju såklart att träna från marken också så det löser sig. Jag tror det där faller på plats, det känns väl när det är dags att sluta.

Det jag bekymrar mig mer för är att ha häst som ska stallas in i september-oktober med en 1-1½mån gammal bäbis. Att behöva åka till stallet varje dag för att ta hand om hästen och då vi har kollektivt så delar vi på in o utsläpp, denna vintern är vi 4 som delar så det är ganska lugnt men till nästa höst är vi 2 som det ser ut idag, förhoppningsvis hittar vi 1-2 till som vill hyra in sig tills dess men det vet man ju inte. Jag känner starkt att jag skulle vilja flytta till lösdrift, så man inte har några tider att passa. Känns skitsvårt att passa in bäbisens rutin med stallets tider. Någon som har erfarenhet eller tankar kring det här?

Jag rider inte längre men red när jag bar på vår dotter, jag red ända till vecka 20 om jag minns rätt. Slutade direkt efter att jag flög över hästen när den tvärnita efter ett hopphinder i full galopp. Jag insåg då att jag inte ville chansa mer. Inte hoppat upp på hästryggen sen dess heller vilket är runt ett år sen nu.

#5 Oj, hoppas man får en sån nätt mage för då kommer det ju inte vara några problem :) #6 Du tycker inte att det är svårt att rida i mjukisbyxor/tights, jag är rädd att det ska bli halt i sadeln… #8 Vi hade tänkt att hålla igång hästarna förra sommaren men fick ge upp det pga flugorna, min Zigge var helt vansinnig pga dom så det gick inte att rida.. Så i år har vi redan på förhand bestämt att dom nog får stå mkt. Jag delar häst med min mamma och min syster har oxå en i samma stall så jag kommer kunna få mkt avlastning både före o efter förlossningen som tur är. Sen hoppas jag att man får en snäll bebis som man kan lämna ensam med pappa några timmar då o då ganska snart, kan nog vara skönt att kunna få lite egentid.. #9 Jag hoppar aldrig och kommer oss sagt hålla mig på banan i lugnt tempo ju längre tid som går så jag hoppas jag slipper råka ut för nått liknande. Jag har fått höra att ridtjejer brukar ha jobbigare förlossningar för att vi har för vältränade bäckenmuskler eller nått sånt?

#10 Och jag har hört att det är tvärt om. Eftersom vi är så vältränade av ridningen så går det i ett jehu att klämma ut ungen. Stämde bra in på min kompis som red fram till o med 8e mån och hade en väldigt lätt och smidig förlossning utan bedövning. 

Här är insekter inte så stort problem, möjligtvis att man vissa år är begränsad att rida innan 11 eller efter 18, men det går alltid att rida på sommaren och som sagt är det ju då som det blir som mest ridning och då som det är tävlingssäsong. 

Jag räknar inte med att kunna vara ifrån bäbisen så mkt redan så tidigt. Jag räknar med att bäbis isf får följa med till stallet. Vet kompisar som försökt komma ifrån för att rida, men det har inte gått första halvåret. Det har gått att rida på banan då man kan ha vagnen vid sidan och hoppa av om barnet vaknar. Men inte lämna av vid pappan och sticka iväg några timmar. Så det räknar jag inte med ska fungera.

#10 Hindret jag hoppa var väll ca 30cm högt, varför hästen stanna var för att dess kompisar stod precis efter hindret och då ville den stanna hos dem. XD Jag hade jobbig förlossning där inte en enda bedövning bet på mig och onte så inni bövelen gjorde det att jag nästan slog sönder sjukhus sängen. Men då har ju jag också ledproblem, vår dotter satt fast och jag hade ingen styrka i bäckenet att krysta på egen hand.

#11 Får hoppas att det du hört stämmer då ;) Vi har en tjej i bekantskapskretsen som är os-ryttarinna i fälttävlan som blev mamma i somras, får förhöra mig om hur hon haft det ;) Hos oss var det ett flughelvete förra året, alla hästar fick gå med flugtäckr juli-augusti. Det var inte flugfritt nån tid på dygnet :/ men tror att det var extremt då, kanske är bättre i år. Vi tävlar inget så därför kan dom stå hela sommaren om det skulle behövas. Jag tror inte heller att det ska funka, men hoppas går alltid. Känner jag mig själv så skulle jag behövs det lilla avbrottet.. Annars får väl mamma/syster hålla sig på marken när jag rider ;)

Jag rider på ridskola. Min förra graviditet red jag till vecka 27 sen va magen.i vägen.när jag skulle hoppa av. Och var lov i den vevan så då slutade jag. Fick snälla hästar jag tycker om utdelade då för att inte ta för stora risker. Började rida igen når dottern va 4 veckor och var nervigare än någonsin. Var inte d bästa att försöka börja med att tävla km på en häst med lite speciell galopp. Tog lång tid att komma in i Ridningen och speciellt hoppningen då jag var för naiv i starten… =p Nu år jag bara i v 11 och tänker fortsätta rida så länge jag orkar och känner att jag vill och kan. Men räknar med runt v 27 denna gång oxå. Kommer få snälla hästar även denna gång då jag pratat med min ridlärare om det så hon kan dela ut. Det jag tycker man ska tänka på är att rida lätt istället för att sitta när man börjar få större mage runt v 20 eller tidigare om man känner obehag av det. Och lyssna på kroppen…

#14 Kunde du ha vanliga ridbyxor hela tiden eller hur gjorde du?

#15 Hade vanliga ridbyxor men fick köpa större så att magen skulle få plats + att jag gick upp en del. köpte mjuka, billiga ridbyxor som var bekväma och som inte stramade för mkt runt magen.

När jag tänker på det nu så är jag lite osäker på vad arrangören till clinicen i april ska säga. Tänk om jag inte får vara med som gravid (har ju inte berättat att jag är det än). Det är ju inomhus och man är 4 ryttare samtidigt (brukar det vara) och bommar på marken används men inga hopp och träningen är lugn (mest bara skritt o trav). Tycker inte att dom borde ha någon anledning till att stänga ute mig för det?

#17 Men det borde ju inte dom kunna bestämma? Händer det nått så är det väl på ditt eget ansvar?

#18 Ja jo jag tänker det. Men jag vet inte…

#19 Förstår hur du tänket. Men utifrån hur du beskrev det så låter det inte som någon riskfylld cliniic så då borde dom ju inte få stänga ute nån (=diskriminera) pga graviditet!? Folk tävlar ju för bövelen hoppning och fälttävlan höggravida :P

#20 Jo men det är hur det är med ansvar. Om dom har ansvar på något sätt så är det klart att dom kan säga att dom inte vill ha ansvar för en gravid. Dom har även stäng ute graviditet från riskfyllda tävlingar och det kan jag ju ändå köpa eftersom dom har ett stort ansvar för sina tävlande. Ser inte varför dom skulle stänga ute gravid från en sådan clinic, men det kan ju hända iom ansvarsfrågor. För ansvarsfrågor handlar ju om vad försäkringen täcker.

Jag är nu i tjugonde veckan o har två hästar ihop med släkten men har huvudansvaret för ridning då de andra är oerfarna eller bor längre bort. Jag hoppas kunna rida ett bra tag till. Hoppa gör jag nog bara några veckor till. Hade det varit som första graviditeten när magen var pytteliten hade det inte varit några problem att rida länge men den är redan som bilden på en v34 mage i tråden längre upp:)

Det jag märkte senast jag red är att det är precis att jag klarar att hoppa upp från marken nu och att jag inte kan spänna gjorden från ryggen längre. Men detta beror till stor del på att jag rider med väst. Någon som vet om det är bra att fortsätta med väst när magen blir större eller om den rent av skulle kunna skada barnet om man faller av?

Jag kör på uppknäppta ridbyxor nu men det är lite kallt:P Tights skulle funka för mig men är på tok för kallt på vintern.

Kan för övrigt tillägga att min syster red bara ett par dagar innan hon fick sin första dotter, men det var bara en skritt-tur.

Jag är dock väldigt orolig för hur en vaginal förlossning skulle kunna påvertka ridningen efetråt. Är livrädd att skadas permanent så att vi måste sälja hästarna för att jag som har huvudansvaret inte kan rida mer:( Ett kejsarsnitt känns mycket lugnare då det slutade med det första gången och då vet jag att man har ont ett tag men att det läker. Har aldrig hört någon som fått permanenta skador av ett snitt men om många med permanenta skador efter vaginalt:( Blä, vill verkligen ha snitt igen men man får ju inte välja.

Jag är medryttare och red nästan alla dagar i veckan innan jag fick mitt första barn. Jag var tvungen att sluta rida i vecka 24 på grund av foglossning. Med andra barnet var sista gången jag red i vecka 12 eller nåt sånt, också på grund av foglossning.

Jag red i helskodda ridbyxor, mina vanliga. Hann inte bli stor nog innan jag fick sluta att rida så vet inte vad jag hade gjort när de inte längre passat.

#22 Jag tycker att kejsarsnitt är värre än vaginalt, men jag har inte provat att rida än efter att ha fött vaginalt så vet inte hur det känns. Men det tog låååång tid för mig att kunna rida ordentligt igen efter mitt snitt, jag hade mycket smärtor av det.

#21 Ah, okej.. Jag har noll på sånt där, har nog alltid tänkt att det är ens egens olycksfallsförsäkring som gäller. #23 Jag hoppas att jag slipper stora bekymmer med foglossning… Har en bekant som inte kunde rida på säkert ett år efter sin graviditet pga det :/

#24 Den här gången har jag ofta värre smärtor av foglossning nu efter förlossningen än innan, så jag undrar också när jag kommer kunna sätta mig i sadeln igen. Har bara gått åtta veckor än så länge, men jag kan liksom knappt gå utan kryckor här hemma så rida är ju verkligen inte på tapeten… Känns inte så kul att inte ens kunna gå med barnvagnen.

Jag har nu kommit på en bra lösning på problemet med att magen blir kall när man rider med uppknäppta byxor. Jag hittade en gammal tubtopp, funkar säkert med en tajt stretchkjol med, som jag drog över glipan. Satt jättebra på plats:)

Här kommer en liten update hur det går för mig än så länge :) Går in i v 17 idag. Jag hoppas verkligen att ska kunna rida i många veckor till, men jag börjar tvivla :/ förra fredagen skulle jag och Zigge bege oss ut på en lugn o avkopplande skogstur. Det slutade helt tvärtom. Överladdad häst som inte hade blivit motionerad på en vecka (och då det finns lite nerv i honom slår det gärna över lite huvudet när han står still för många dagar på raken) som tyckte att nått ute i skogen var sååå läskigt! Så vi satte av i sken uppför en liten brant mitt ute i skogen, som var minst sagt kuperad. Jag höll mig kvar på hästryggen men bäckenmuskulaturen fick sig en rejäl belastning :/ så sen dess har jag haft ont över blygdbenet till och från och är även "trött" i ryggen, suck.. Sen dess har han blivit stående igen pga dåligt underlag på banan (inte vågat mig ut i skogen igen :P), men igår var det äntligen isfritt! Så jag testade att rida en liten stund och det gick riktigt bra. Kände lite obehag till och från i traven (han går med så korta steg så det blir lite studsigt ibland) men jag känner inte av nått idag :) Så nu hoppas jag att kroppen håller ihop ett tag till! Ridbyxorna får jag, som väntat, inte igen längre. Just nu funkar det att ha dom oknäppta med ett skärp i så jag inte tappar dom. Igår red jag i min stalljeans som ät av stretchmaterial och det gick också bra (var rädd för att få skavsår), och då dom är rymligare än ridbyxorna så får det nog bli dom sen istället.

Kan ju uppdatera lite här också då.

Satte igång efter vår semesterresa, dvs mitten av januari. Men nu har jag inte kunnat rida på ca 2v (är i v16 nu). Sist jag red så drog det igång foglossning. Så nu kan jag inte mocka och har kämpigt med att bära hö och vatten. Mockningen funkar inte alls, så sambon får ta den, den är för diagonal i rörelsen. Måste gör helt symmetriska rörelser annars smäller det. Ändå har jag grymt ont och tror att mycket beror på ansträngningen som ändå är i det dagliga arbetet i stallet. Det blir ju några kg hö och vatten som ska bäras, normalt så tänker jag inte på det men nu så är det verkligen påtagligt hur tungt det är.

Och jag som trodde att jag skulle begränsas av en mage, men den syns inte ens. Så det känns lite jobbigt att vara så orörlig ändå.

Jag är nu i 27:e veckan o rider än:) Men snart funderar jag på att sluta rida ut och bara hålla mig i hagen, men än är det så blött där att det är omöjligt. Tyvärr kan jag inte sitta ner i traven på vår ena häst längre för det skumpar men den andre med mjukt steg är inga på problem. Så i mina avsaktningar får jag stå i stigbyglarna istället för att sitta ned, lite bakvänt men det funkar. Jag lyckades tom hoppa upp utan pall häromdagen så jag är så mallig nu haha. 

Tur att vi har trygga hästar så man inte behöver oroa sig överdrivet. Jag funderade på om jag var knäpp som rider än men efter lite räknande kom jag fram, till att jag ramlar av ungefär vart tredje år o det är lika ofta som jag ramlar på en isfläck och slutat gå ut om vintern har jag ju inte. Dessutom har jag gjort onödigt riskfyllda saker nästan varje gång jag ramlat av. Bara en gång var det en ren slump när hästen snubblade i gallopp.

Jag hade ridit så länge jag kunnat komma upp på hästen eller tills jag blivit för tung, haha ;)

Jag kan fortfarande inte rida alls =(
Det är helt perfekt väder och jag saknar både hästen och ridningen riktigt mycket, känns så himla trist.

Jag är rädd att ramla av och skada bebisen. Och om jag sitter och tänker på det så lär ju hästen känna det… men han kan ju inte stå i 8 månader :P så när jag berättar för folk så ska jag be att få rida ut med de andra mer för då är jag lugnare. :)

#31 jag var också orolig för det i början, men det släppte rätt fort. Mycket för att jag verkligen aldrig ramlar av i vanliga fall (senast var 10+ År sedan) så varför skulle jag börja göra det nu helt plötsligt? Efter skenturen i skogen för ett pat veckor sen så har jag dock blivit lite nojjig, men inte så mycket för att ramla av utan mer för att dra igång foglossning. Men nu har jag trött ut vilddjuret på banan hela veckan, så imorgon ska jag allt ge mig ut igen :) Galopperade igår (inte gjort det på ett tag innan) och det kändes i kroppen, så blir nog att hålla sig till skritt och trav snart…. #29 impad över att du tar dig upp utan pall! Jag kan klarar inte ens ens det ogravid :P och nu börjar det bli jobbigt att kliva av också…

#32 Hehe, min häst är ca 146 cm över manken så det är verkligen ingen bjässe:) Den på 155 cm har jag inte en chans i världen att komma upp på.

#33 jag tog mig inte ens upp på ponnyn i stallet (också 1,46) när jag red den ;) men jag är fruktansvärt ovig också.

Här kommer en liten update igen (plus en liten tråd-puff utfall att det tillkommit lite gravida hästtjejer på sistone :)) Är nu i v 23 (22+2 idag) och rider och sköter stallsysslorna obehindrat fortfarande :) jag har ju haft sån tur att jag hittills inte haft några besvär med foglossning alls och jag hoppas det fortsätter att hålla i sig så ett tag till. Jag känner att jag blir lite trött i ryggen efter ett stallbesök, framförallt om jag ridit och galopperat mycket, men värre än så är det inte. Runt v 17-18 typ så kändes det obehagligt i livmodern när jag red och jag blev snabbt kissnödig men det har blivit bättre :) Det enda som är lite "problematiskt" nu är att jag inte kan ha säkerhetsvästen längre och jag rider ogärna ut utan den.. Hästarna kommer släppas ut på bete i början av juni och kommer då ha semester hela sommaren, så nu hoppas jag att kroppen orkar med fram tills dess :) så blir det nya tag sen i höst för både häst och ryttare.

Jag är hästägare utan häst, brukar jag säga. Fick avliva min pärla i september och hade planer på att köpa ny häst i höst men nu blev det bebis istället. Har ännu av känslomässiga skäl bara kommit upp på hästryggen ett par gånger sedan september men planen är att börja rida intensivt för tränare så snart som möjligt, och sedan göra det tills bebisen är ett år. Då ska jag köpa ny häst igen, Drömhästen! Längtar som tokig. Som. Tokig. Min ridgren, akademisk ridkonst, är så långsam och lugn att jag kommer rida tills jag inte kan kravla mig upp på hästryggen längre. Såvida jag inte får vidriga foglossningar eller dylikt tänker jag alltså göra en Malin Baryard och rida fram till förlossningen, sedan börja rida igen max en månad efter.

Blir nästan lite sur när jag läser här =( Har ju ingen mage som är i vägen (skulle med lätthet komma i säkerhetsvästen om jag nu hade använt sådan) men går ju på kryckor nu pga fogarna. Har lämnat ut hästen på foder ett år för det är ju inte en chans att fixa stallsysslorna. Får se hur lång tid det tar efter förlossningen innan man kan komma igång igen. En sak har jag insett, och det är att inget går att planera, det är bara att hänga med. Det beror ju på hur det går med läkning och stabilisering av fogar osv efter förlossningen så får väl se hur lång tid det tar innan jag är uppe i sadeln igen. Avtalet går ju ut när bäbisen är ett halvår, får se om fodervärden då vill ha kvar så vi förlänger eller om jag vill ha hem honom eller om jag rent av säljer. Hästlivet har verkligen vänts upp och ner =(

#37 Ja, hästlivet påverkas såklart. När jag blev gravid var det första gången som jag fick en liten, liten känsla av att det kanske var tur i oturen att jag fick ta bort min häst när jag fick så att säga. Jag saknar honom varje dag men hade jag haft honom kvar så hade jag haft panik nu. Hade aldrig, aldrig, aldrig kunnat sälja. Han var mitt hjärta. Men jäklar vad tungt att ha en häst att anpassa sig efter samtidigt som man blir förälder för första gången. Jag kan omöjligtvis se mig själv utan häst i framtiden men det känns skönt att ha ett år på sig att känna in mödrarollen innan man tar in hästägaransvaret i livet igen.

När jag blev gravid så tänkte jag för en kort stund "fan oxå, hur ska det nu gå med ridningen!?". Dels för att jag var inställd på att inte våga rida under graviditeten och sen såklart tankar kring hur det ska bli i höst. Och det kändes väldigt jobbigt för så kul som jag tycker att hästlivet är nu har jag inte tyckt på många år.. Sen insåg jag rätt snart att våga rida skulle jag nog göra, frågan blev mer hur länge jag kommer kunna innan mage/foglossning gör det omöjligt. Och ja, som sagt, än sålänge inga problem trots att min häst inte varit allt för sammarbetsvillig efter vintern.. Hur det ska bli höst försöker jag att inte oroa mig för så mkt än. Men jag har ju både mamma och syster som hjälper till (både med ridning, stallsysslor samt barnvakt så jag kan rida) och en sambo som inte vill att jag ska ge upp ridningen, så bara bebis tolererar det så kommer jag lämna dom några timmar ett par dagar i veckan för egentid i stallet.

Känns ganska skönt att vara av med hästen så sett. Få bäbis till hösten precis lagom till installning, kan ju vara tufft det med. Sen har jag ju lite bökigt med att jag inte har något bra stall att ha honom i där jag trivs ordentligt osv. Så har bestämt mig för att vara mamma ett tag. Där han är nu kan jag åka och hälsa på när jag vill och det är inte långt bort. Har även kompisar med hästar som både får ridas och klappas på. Men det är inte samma sak. Men känner att häst får bli sen när barnen är skaffade, kan ju bli fler inom hyfsat snar framtid, man kan ju hoppas iaf.

Jag har slutat rida nu ( tror jag iaf) Jag red sista gången i v 30  men det kändes inte så kul. Balansen påverkas bär magen skjuter fram o man kan inte rida bra känns det som.. Nu börjar jag bli orolig vid hanteringen av hästarna med . Från ryggen kändes det tryggt men jag är rädd att bli omkull knuffad om min häst blir skrämd när jag leder den. Som tur är har jag hästarna ihop med släkten o vi har hittat iaf en medryttare även om en till skulle vara välkommen.

Jag fick plötsligt foglossning med för någon vecka sedan så  nu orkar jag inte mocka eller löshoppa dem ens.

Jag rider i mjukisar och har för tillfället en promenadhäst och en ungponny, så det är inget avancerat.

Tänkte rida så länge jag kommer upp på hästryggen. Eller av är nog det som kommer bli problematiskt :D

Är rätt nygravid, så än så länge är det inga problem.

Jag rider fortfarande i ridbyxor (uppknäppta med skärp som håller ihop dom), har bara växt ut dom runt magen nämligen så det funkar kanon :) Och jag kom ju på att min säkerhetsväst har snörning så det går att justera storleken lite på den så nu får jag på mig den ett tag till :D så än behöver jag inte ge upp uteritterna :)

Jag hoppade för sista gången i.måndags. Lovade pojkvännen att inte hoppa mer innan bebis nu iaf. Men ska försöka rida ett tag till iaf. Rider bara en gång i veckan.i stort sätt då jag inte har egen häst å bara har ridskolan.

Var och höll lektion för sambon häromdagen. Han håller på att lära sig rida på riktigt nu och inte bara åka häst. Blev ju lite sugen så sambon lyfte upp mig, för upp kommer jag inte själv, kan inte lyfta benet så högt pga smärta eller rättare sagt jag har ingen kraft i benet så högt upp pga smärta. hade jag haft pall så hade det nog inte varit några problem. Red ett varv i paddocken, sen gjorde fogarna ont så sambon fick lyfta ner mig igen. Hade ont resten av dagen =( Trodde att det kanske skulle funka, akupunkturen har ju hjälpt så bra så jag har ju ingen smärta längre "till vardags", men får ont om jag går väldigt mycket eller på för hårt underlag, och tydligen även om jag rider =(

Magen är inga problem alls. Mina vanliga jeans är ju för stora numera, så har fått gräva fram lite gamla kläder ur garderoben. Sånt som jag hade för 4-5 år sedan, innan jag gick upp 10kg i vikt. För nu är jag nere på den vikt jag hade då (som jag så länge har kämpat för att komma tillbaka till). Magen börjar ju helt klart synas, även om man ännu inte riktigt kan gissa att jag är gravid men jag börjar se lite mullig ut på magen nu och ser man mig naken så ser man allt kulan. Men jag har ännu gott om utrymme i alla mina byxor. 

Är i v23 (22+5).

Red sista gången idag innan bebis kommer… Va ett riktigt bra pass, så känns bra.:-) men är långt kvar tills jag börjar igen (oktober).

…

Red du för sista gången för att du inte klarar av det längre eller av någon annan anledning? Går in i v27 idag och firade det med en härlig ridtur i skogen :) Dressyrpassen på banan börjar bli lite jobbiga - får lätt kramp i vaderna och en håll-liknande smärta långt ner till höger i livmodern när jag sitter ner in traven samt galopperar (min kära lilla häst tar ju ponnysteg och samlar lite sig för mkt = skumpigt värre…), men att trava och galoppera på grusvägar i friskt tempo är inga problem. Inte heller att klättra upp och ner för backar och över stockar och stenar :) Så det blir mest uteritter nu. Stallarbetet klarar jag också obehindrat, även om jag bli trött lite fortare än vanligt. Min förhoppning har hela tiden varit att kunna rida fram tills dom går ut på betet, vilket dom gör om ungefär 1 månad nu, och just nu känns det som att jag kommer klara det och det är jag väldigt tacksam för! För jag har verkligen fått ett uppsving i ridningen sista månaden ungefär, just nu är det verkligen så kul att rida!

#48 min ridlärare börjar bli harig och är hoppning dom närmaste veckorna. Började bli jobbigt i dressyren för ett par veckor sedan då jag inte orkat rida fullt ut. Funkade idag när han hade gått en lektion innan. Är i v27+5

Jag rider i vanliga fall, men nu när jag är gravid skulle jag kunna tänka mig en tur i skogen men inte hoppa eller trava/gallopera. Endast skritt… Men lär nog inte göra det, olyckor händer så himla lätt.. Dock rider jag på världens lugnaste häst som aldrig någonsin ens försökt kasta av mig. (FÖRUTOM NÄR HAN STÄLLDE SIG PÅ MIN SKOSKAVSINFEKTERADE HÄL… haha.. 800kg gjorde inte saken bättre :(

#50 Ska man skydda sig helt från olyckor under graviditeten så får man låsa in sig i ett vadderat rum ;) visst skulle jag kunna trilla av hästen, men jag kan lika gärna råka ut för en trafikolycka, cykla omkull, snubbla ner för en trappa/på en trottoarkant/etc och så vidare.

#51 Och ligga fastspänd i en säng i det vadderade rummet så man inte trillar ur sängen. ;-)

Lite så ;) Nejvars, jag förstår dom ser risken med ridning under graviditet, det gjorde jag med i början. Men sen började jag tänka till och kom fram till att det är ungefär lika stor risk att jag kommer trilla av och slå mig så illa i magen att det är risk för barnet, som att jag skulle halka på en isfläck i vintras, eller snubbla nånstans som sagt. Eller få en arm eller ett ben i magen av en rörig patient på jobbet. Så jag rider på utan att oroa mig allt för mycket och det har gjort mig väldigt gott under graviditeten att kunna fortsätta att rida som vanligt :)

Imorgon går jag in i v 31 och min karriär som gravid ryttare börjar nu närma sig sitt slut (för den här gången). Inte för att kroppen säger ifrån, som det känns just nu så skulle jag kunna rida ett tag till utan problem, utan för att vi släpper hästarna på bete imorgon och då vet jag av erfarenhet att det inte blir så mycket rida. Har haft en fantastisk ridvår! Har konstigt nog tuffat till mig och blivit modigare sen jag blev gravid. Jag trodde att jag ganska tidigt skulle ge upp ridningen pga rädsla men senaste veckorna har jag och Zigge härjat runt för fullt i skogen och även på ridbanan har vi gjort stora framsteg. Väldigt otippat! Och därför känns det tråkigt att inte veta när man kommer ta sig upp i sadeln igen :(

Jag har insett mina begränsningar och sagt att jag ska strunta i att rida tills efter förlossningen. Är i v. 25 och har en del problem med foglossning som blir värre när jag rör för mycket på mig. Ska på två clinics, som fotfolk, under sommaren och satsar på att börja rida igen regelbundet i höst.

Har jag lyckats ta körkort till hösten 2015 blir det ny häst då. Längtar så det gör ont.

Jag går ju runt i nån slags bubbla här och kan inte begripa att jag inte känner av nån foglossning ännu, helt galet! Senaste 2-3 v har det inte känts det minsta tungt att rida öht (bortsett från bristande kondition :P), tyckte att det var värre runt v 20, då kände jag mig väldigt trött i kroppen efter ridturerna. Däremot börjar stallarbetet kännas tungt så det blir skönt att slippa den biten nu iaf.

Jag slutade rida i samma veva som jag blev gravid. Fanns egentligen ingen egentlig anledning mer än att jag kräktes konstant fram till vecka 20 och var sängliggande och efter att inte ridit på 20 veckor kände jag mig inte riktigt bekväm med att sitta upp igen. Har dessutom en ganska opålitlig häst och vill inte ramla av just nu… Hittade redan efter några veckor en perfekt ryttare som kunde fortsätta träna och tävla honom tills jag är tillbaka. :)  Men jag trodde dock inte att jag skulle sakna ridningen SÅ mycket som jag faktiskt gör! Hehe :)

Puffar då ämnet kommit upp igen :)

Hur länge kan man rida? Rider dock dressyr för tillfället

Jag red som sagt till v32 ungefär. Hade inte hästarna gått ut på bete så hade jag nog kunnat rida ett bra tag till. Red dressyr samt ute i skogen och i alla gångarter. Hade inga besvär med foglossning under graviditeten.

Svarade i den andra tråden om hur jag gjort om jag ridit regelbundet. :)

Red till v 30 ungefär, sen gjorde fogarna för ont.

Är i V 24 & rider min unghäst ca 2 ggr i veckan, nästan bara skritt för hon är så pass ung men de funkar bra än så länge :) har inte så stor mage än så hitintills har de gått bra, kommer nog sluta när jag känner att jag inte är lika smidig längre eftersom hon är unghäst (även om hon är guda snäll). Jag har ridbyxorna på fortfarande fast uppknäppta. Dem börja bli tighta så när dem inte sitter på mer så får de nog bli vintervila för min lilla dam :)