I början så ökade sexet markant. Vi hade ganska lite sex veckorna innan jag blev gravid och när jag blev gravid så hade vi sex 2-4 ggr om dagen. Sen avtog det i v7 när jag fick problem med illamående. Men vi har fortfarande sex, men nu bara några gånger i veckan (ungefär så vi legat i snitt genom hela vårt förhållande så vi är väl i normalläge nu igen). Vi har kommit varandra närmre, vi har ju något gemensamt som växer i mig. Han har bra tålamod med mig och jag är inte lika bitsk i humöret längre, nu är jag mer känslig och trött.

nu är vi bara en kort bit in på graviditeten men även om vi hade superbra förhållande innan så har det blivit bättre (även om än så länge har det blivit mindre sex eftersom mina bröst är så ömma att jag knappt kan nudda dom)

minskat sexliv utan tvekan både under graviditet och efter, speciellt efter, födsel. Gnabbas gör vi sällan ändå så där är ingen skillnad. Mina extra kilon bryr jag mig knte om, sånt kan man träna bort. Enda skillnaden är väll att vi umgås mer som familj och så det minskade sexlivet.

Nästan inget sex alls under graviditeten då det gjorde ont på mig, innan hade vi schemalagt sex varannan dag vilket dessutom gjorde att lusten försvann. Nu blir det inte så mycket då vi finner det svårt att hitta bra tillfällen. I övrigt har vi kommit mycket närmare varann och jag känner mig bara kvinnligare nu efteråt :)

Vi hade de bra innan men nu är vi starkare och har något som blir vårt. Hälften mig hälften han! Så vi är mycket mer vi nu. Sen är de klart att mina hormoner ibland gjort mig galen men de har gått över och när jag lugnat mig så har jag bett om ursäkt och fjäskar lite så står han ut lite till :p Sexlivet har gått lite upp och ner. Men känns inte som om någon har lidit av det utan vi har vart synkade. Men vi har haft väldigt mycket närkontakt hela tiden något vi dock alltid haft. Han var och är de bästa som hänt mig och kommer alltid att vara. För guds skull, utan honom hade inte min bebis vart i magen!

Vi har haft det lite tufft i ett par veckor nu för mitt humör är inte på topp och min sambo är rätt känslig av sig så vi blir lätt osams :/ men jag tror att han börjat förstå nu att jag inte kan styra över hur jag mår. Min sexdrift har alltid varit ganska låg och det har i te ändrats åt nått håll sen jag blev gravid. Vi har haft sex och det har känts som vanligt.

Med de andra två var sexet som vanligt ungefär. Nu med nr 3 har jag mått så dåligt att det blivit runt en gång i veckan ist för var å varannan dag. Dock har det fungerat bra ändå. Efter har det varit noll gånger i veckan ett antal veckor men sen fungerar som vanligt igen. Svårt och tro att ett kast förhållande klarar av att man blir gravid och föder. Gäller och ha det bra innan, tror jag. Vi har varit ihop sen vi var runt 11 år och är idag 29. Vi har varit med om många prövningar och det har inte alltid varit lätt.

#7 tror också de är viktigt att de är bra innan och att man inte tror att ett barn kan rädda förhållandet för då är man ute på tunn is!

#7 Det tror jag också, att det är viktigt att ha det bra innan. Vi har varit tillsammans i 2 år och varit med om så stora prövningar där liv stått på spel och gett rejäla efterdyningar som lärt oss att hantera svåra tider. Vi har hela tiden haft en väldigt fin relation och jag upplever bara att vi kommer närmare och närmare varandra och än mer nu när jag är gravid.

Under graviditeten blev det inte mycket sex hade ont o spydde o mådde illa typ hela tiden. Efteråt har vi nog som innan har lite sämre ork nu pga vaknätter o väldigt busig son som tröttar ut mig. Vi tjafsar en del men det e pga tröttheten

Vi har knappt sex alls då min lust inte alls är på topp och jag får ont lätt. Sambon och jag har annars ett lika bra förhållande som innnan så det enda som är skillnad är just sexet. Kan vara att vi t.o.m blivit lite mera kära och älskvärda mot varandra just för att man är nervös inför framtiden och alla känslor som kommer.

Vi har aldrig bråkat under våra 3,5 år tillsammans (några uppehåll dock pga hans förra arbete). När vi blir irriterade på varandra så går vi iväg år varsitt håll och pratar igenom saken när vi är lugna igen. Vi har fått det bättre efter jag blev gravid, då verkligen insåg vi att NU är det vi.

Under graviditeten kan jag inte påstå att särskilt mycket ändrades i förhållandet, mer än kreativiteten i sängen mot slutet när jag var ungefär lika smidig som ett kylskåp. 😃 Efter så går det lite i vågor vad gäller sexet, det beror helt enkelt på hur lilleman är ifall han sover bra och är nöjd eller inte. Förhållandet i övrigt är precis som innan. Vi bråkade inget tidigare heller, så vi har det bra. 🙂Ett par mammakilon kvar, men det är inget som gör att jag mår direkt dåligt över, utan jag försöker tänka "9 månader upp, 9 månader ner".

Vi har kommit varan närmre under grav men aldtig bråkat speciellt innan heller. Sexet har vart ungefär lika. Det har väl under dom sista veckorna av grav som det minskat lite då allt har vart väldigt osmidigt och så tycker mannen det är lite sådär när bebis sjungkt ner och är så nära. Efter grav så har det mesta rullat på som innan med. Efter ettan och tvåan var jag inte så stor men som jag är nu har jag aldrig vart och det är jobbigt med alla extra kilon men sexet har ändå vart det samma då mannen behandlar mig som jag vore lika vacker som innan fast att jag inte är det. Men jag vet att kilorna snart är borta. :-)

Härligt att höra hur bra det går/ gått för alla =) Känner mig mindre orolig =)

Jag och mitt ex (barnets pappa) Bråkade mer och mer så vi gick isär tillslut innan Hilde kom till världen men dock hadejag ovanligt mmycket humörsvängningar…

Vi har haft mindre sex pga den stora magen som var obekväm framåt sluttappen av graviditeten och sedan efterår när vi båda egentligen var dödssugna fick jag kassa slemhinnor av amningen. Så den biten är påverkad men vi har fortfarande bra sex relativt ofta, bara inte som innan. Resten av relationen är ganska opåverkad tycker jag. Vi har dåliga dagar när vi inte får sova och sjukt bra dagar emellan åt. Men mest känner jag mig trygg och nöjd i relationen och min sambo känner sig nog lika älskad o lycklig som jag:)