Det finns inga normala graviditeter skulle jag säga, varje graviditet är unik och varje kvinna drabbas av olika symptom, åkommor, besvär…

Graviditetsdiabetes och havandeskapsförgiftning är väl vad jag skulle klassa som komplikationer…

Jo jag vet men nu pratar jag om sjukvården vad de klassar som normal graviditet. Graviditetsdiabetes och havandeskaps förgiftning är ju exempel på sådant som inte klassas som komplikationer. Jag tänker så här vilket är anledningen till varför jag undrar detta. I början av min graviditet så fick jag en blödning med koagel som klassades som missfall jag fick komma tillbaka för uppföljning för att se så allt hade kommit ut. Då tickade hjärtat, om detta står ingenting i min journal. Det nämns att hjärtat tickade och att var där för koll i vecka sju men inte att jag skulle ha drabbats av missfall i vecka 5. Ska jag propsa på att det skrivs in journalen? Och klassas min graviditet som normal eller hade jag en komplikation i början som gjorde den "onormal"? Inte för att missfalls grejen kanske har så stor betydelse men jag tänker väl mest på om något i framtiden händer. Det som stör mig mest är att det som hände inte någonsin blev uträtt. Vad hände egentligen? Varför blödde jag och hade så ont och vad var det för klump som kom ut? Och hur kan jag efter detta fortfarande sitta här i slutet på graviditeten och fortfarande vara med barn. Jag är lycklig över att något överlevde men vad hände egentligen?

Jag skulle väl säga så länge man kan fortsätta sitt gravida liv som vanligt, med hänsyn till graviditet. Inga sjukskrivningar eller liknande.. Så tänker iaf jag.

Min syster fick också en kraftig blödning och ont i runt v.13, men bebisen levde och det utreddes aldrig heller eller räknade som en komplikation då eller togs upp i hennes andra graviditet. Där misstänkte dom tvillingar, men visste inte helt säkert och att det då kanske varit missfall på den ena tvillingen. Men ingenting utreddes eller så, utan det var bara något dom sa på uppföljningen. Det kan inte varit så att det fanns två från början? Att hjärtat inte tickade på första besöket kan ju bero på stt det inte börjat slå än? Vi fick inte se hjärtat på vår bebis förrän på tredje besöket i v.8-9, innan dess hade det inte börjat slå. Havandeskapsförgiftning (och graviditetsdiabetes) är sjukdomar som kan medföra komplikationer beroende på hur "svåra" dom är.

Har funderat och tror faktiskt att det var två då den klumpen som kom ut inte liknade något jag sett förut. Men tänker ofta på detta eftersom jag blev framflyttad fyra veckor på RUL:et och borde egentligen vara i vecka 42. Den tvillingen som blev missfall var den större än den som jag har i magen nu då den var så liten på RULet för de mäter väl lårbenet för att se hur stor den är, så vi fick göra om RULet. För fyra veckor stämmer inte för då blev jag gravid samma dag som pstaven togs ur. Tycker hela grejen är förvirrande och stämmer inte alls. Men vi får väl se vad det är för parvel som kommer ut.

På ultraljud sägs inte hur länge man varit gravid utan uppskattningsvis hur långt det är kvar till födseln med tanke på storleken på lårbenet. Fostrets hjärta börjar slå ca 22 dagar efter befruktningen så var antagligen för tidigt första gången.

Men det låter som du har väldigt många frågor runt din graviditet, varför inte ta upp det med barnmorska/läkare och kräv svar! Kräv att det ska stå i journalen! Att inte vidare undersökningar görs vid sådana här fall tycker jag är fruktansvärt!

Jag har försökt kräva svar men ingenting göra och jag har sagt till henne och den andra barnmorskan jag hade att jag vill att det står men de säger bara att så kan det vara ibland. Ibland får man inga svar och vi ska se till att det står i journalen. Men sen står inget om det. Om det är så att storleken på lårbenet talar om hur långt det är kvar och man blir flyttade från 21 juli till 19 augusti då borde det ju vara något fel. Tillväxt hämmat? Alla säger att det är rätt räknat att det är rätt från den senaste mensen och senaste ägglossningen och det stämmer. Men det stämmer inte och ju mer jag funderar desto mer snurrar det i huvudet. Jag kan omöjligt vara gravid innan jag ens fått ur staven ur armen. Jag har en liten levande och är jätte glad för det men är så orolig att något ska vara fel på bebisen i magen just nu. Något kub test gjorde vi inte då vi var så glada att jag fortfarande var med barn att det spelade ingen roll. Visst spelar det ingen roll nu heller om barnet skulle visa sig vara sjukt men jag är ändå orolig. Svärmor rycker på axlarna och tror att det bara vara en blödning, mamma tycker att nu är det ju som det är, pappa säger inget, sambon säger ja jag vet inte vad det blev av det, barnmorskan säger ja ibland kan man få en blödning men det är inget konstigt. Men det var en blödning med en stor klump och sådan värk och kramp som jag hade i magen har jag aldrig haft förut och då har jag ändå kraftig mensvärk. Max dos alvedon fungerade inte och vetekudde fick sambon springa med. Det lindrade iallafall själen. Men barnmorskan påstår att blödning och smärta och kramp är normalt i början på en graviditet.

#7 Kanske en läkare på kk kan ge något svar?

Kk?

Kvinnokliniken.