Vi samsover med våran de nätter hon vill. Nu har vi ju dock pulsmätare på henne då vi är på sjukhus, men vi tänker fortsätta samsova när vi kommer hem om hon vill. Dock i babynest.

Jag hade inte alls tänkt samsova innan Nova kom, men hon fick sova mellan oss från dag 1 på bb ;) hon har sovit i spjälsängen några gånger men aldrig en hel natt, den står ändå precis invid min sida av sängen. Plötslig spädbarnsdöd beror på flera faktorer i samband med samsovande, rökning, alkohol, för tjockt täcke till bebisen mm

Vi samsover. Första fem månaderna låg hon i babynest mellan oss dock.

Mmm jag tänkte köpa babynest, det känns säkrare så. Vet inte, det känns som om fördelarna nog överstiger riskerna, men det känns ändå lite tveksamt.

Vi hade någon sorts insats som vår son låg i mellan oss. Den har lite upphöjda, hårdare kanter så att bebisen inte kan rulla ut ur den och föräldrarna kan inte rulla eller lägga armarna över den eller så. Sonen sov där i två veckor ungefär sen orkade vi inte mer, det blev så trångt och varmt så han fick sova i spjälsängen bredvid min sängsida och det gick hur bra som helst.

Dottern sov jämte oss från dag ett till hon var 3,5mån och började sova hela nätterna genom, då fick hon sova i vaggan och sen spjälsängen.

Jag har aldrig tänkt på att riskerna för plötslig spädbarnsdöd ökar om man samsover, dock fick hon inte sova mellan mig och sambon då han både slåss och rullar som en tok, så jag låg i mitten och hon brevid mig, dock var det inte helt optimalt, då jag vaknade så fort hon rörde sig lite, så det blev aldrig den djupa sömnen som jag kanske skulle ha behövt.
Men som sagt, för oss funkade det kanon, vi använde heller aldrig något babynest, utan hon låg fritt på madrassen med en filt över sig (filt är det enda som duger än idag 2år senare, hon vägrar ha täcke på sig :P).

Vi köpte en spjälsäng för synsskull till sonen för att "man skulle ha det", men han sov alltid mellan oss dom första månaderna, mysigt och underlättade amningen på natten :) Vad jag minns så var samsovning jättebra för några år sedan och minskade risken för plötslig spädbarnsdöd. Kanske jag minns fel eller är detta något nytt?

Man ska nog inte lita på allt man läser. Det kommer nya undersökningar hela tiden, och skulle man följa allt skulle man väl inte ens få bära sitt barn. Jag tror att är det "meningen" att bebisen ska dö i psd så gör den det. Oavsett om du sköter ungen helt perfekt eller inte. Vi samsov med dottern fram tills hon började krypa och tänker göra likadant med alla mina kommande barn. Jag tror på den tryggheten. Skulle ALDRIG lägga ifrån mig min bebis en hel natt när den är nyfödd. Tänkte så rädd den måste bli!? Har varit i mammas mage hela sitt liv för att sen läggas ensam i en säng! Vi hade en jättesöt vagga till henne som blev en klädhängare ;-) och jag vaktade henne verkligen som en hök, fösta tiden låg hon mellan mig och sambon. Och någon gång när han rullade för nära henne vaknade jag direkt och puttade bort honom. Eller om han bara råkade lägga en arm för nära vaknade jag :-P helt otroligt, skulle nästan tro att jag skulle vaknat om hon slutade andas!! (Efter några gånger flyttade jag henne så att hon bara låg jämte mig, litade på mig själv att jag inte skulle lägga mig på henne, men litade inte lika bra på sambon ;-) :-))

Vi samsov i nästan 2 år, funkade skitbra. Om det skulle vara något, om hon skulle börja låta konstigt eller ha ett ovanligt rörelse- eller andningsmönster under natten tänkte jag att jag lättare skulle upptäcka det om vi var tätt intill varandra, än om hon låg flera meter ifrån mig…. Om man tänker på att inte dricka alkohol, ta droger, mediciner och inte har för tjockt täcke så minskar risken mycket. Det underlättar ju dessutom amningen typ 100 gånger känns det som! Dessutom, för att öka mjölkproduktionen som effektivast är det just på natten man ska amma, och man har större chans att amma oftare om man samsover. Så det främjar amningen även på längre sikt.

#7 Ja jag trodde det också, men enligt en ny studie ska det vara farligare: http://www.bbc.co.uk/news/health-22594587 Jag vet inte riktigt om jag tror på den, och det är ju så att det är bra för amningen också. Nu säger sambon att han inte vågar samsova, mest för att han är rädd att rulla över bebisen. Jag tror inte det är någon fara, men han ska väl övertygas lite :) Tänkte i alla fall att vi ska köpa en säng som sitter ihop med den vanliga sängen så man ligger så nära som möjligt i alla fall.

#2 så det blev samsovning i alla fall :) Jag och dottern har samsovit tills hon var ca 4-5 månader då började hon nattas i sin säng men lyftes ofta över till vår säng på natten. Nu sover hon nästan alltid i egen säng (10 mån gammal) men den står precis bredvid min säng. Jag kunde inte tänka tanken att skiljas från henne i början och trodde aldrig jag skulle vilja sova med henne ifrån mig men det kom naturligt och kändes bra när vi började natta henne i egen säng. Jag tycker att samsovning är bra för barn och förälder och jag kommer göra samma sak nästa gång också.

Våran bebis kommer inte få samsova. Min sambo är som en torped i sängen och snurrar och kastar med armarna hej vilt. Har fått hans armbåge på näsan flera gånger och börjat blöda näsblod. Så hon kommer nog ha det bättre i spjälsängen

Jag är väldigt glad över att vår son vill vara i sin egen säng, jag tycker verkligen inte om att sova nära och tätt inpå folk. Jag vill ha utrymme.

Jag tycker inte att det spelar någon roll angående att upptäcka annorlunda saker med sitt barn om barnet sover mellan eller i egen säng, inte för min del. Jag vaknade för minsta lilla ljud som sonen gav ifrån sig även när han låg i spjälsängen, jag blev klarvaken snabbare än ljusets hastighet och hade honom hos mig på en sekund (om det behövdes) ;) Men sen sov han visserligen hela nätterna och var väldigt nöjd i sin säng efter bara några få veckor.

jag och sambon sover så otroligt dåligt när Tilde sover i vår säng. Vi har en mindre dubbelsäng och båda ligger längst ut på kanten och somnar inte ordentligt pga rädsla att skada henne. Så vi bädda med våra kläder i hennes vagga och så får hon sova där. Nu kan hon somna av sig själv och kräver inte mat eller bli vaggad för att somna. Men hon sover inte alltid i sin vagga hela nätter. ibland så somnar mamma vid amning och då får hon sova kvar i vår säng eller om hon har en perod av att vara lite grining så blir hon automatiskt som ett plåster på mig och sambon. Då får hon givetvis sova i vår säng också. Men större delen av natten sover hon själv, vilket vi tycker är skönt för vår samliv och för att få vår välbehövliga sömn