Lämnad om jag är gravid
Jag vet inte riktigt varför jag skriver, försökt läsa runt på massa olika sidor om graviditet och sånt eftersom jag önskar att bli gravid.
Jag har en pojkvän sen lite mer än ett år tillbaka, de tre senaste månaderna har vi träffats 3 dagar i månaden, pga personliga själ, men det är snart över och vi bor tillsammans om bara någon månad till och vi fortfarande är tillsammans då.
Under hela vårt förhållande har vi pratat om barn och giftemål och framtiden. Vi var båda överens redan efter 3 månaders förhållande att blir jag gravid behåller vi det, vi pratade även om att se till att jag blir gravid, men eftersom jag gick i skola då så kunde jag inte offra min skolgång för det….
De två senaste veckorna har jag känt att jag kanske är gravid, jag har haft vissa symptom (det kan självklart bara vara inbillningar också), jag gjorde ett grav.test under veckan som visade neg. och ska göra ett nytt nästa vecka.
Jag har alltid velat ha barn med min kille, men samtidigt velat vänta tills ekonomin tillåter. Men när grav.testet visade neg. så blev jag ledsen och mådde skit. Min kille och jag har kontakt varje dag och jag har berättat allt för honom om symtom å grav.testet och att jag fortfarande tror att jag är gravid, och då sa han att om jag är gravid så kommer han dumpa mig eller be mig göra abort… Jag menar, vi hade ju pratat om barn tillsammans, vi var överens och nu säger han så… Mår fortfarande dåligt över det han sa och vet inte om jag ska börja tvivla på att han är den rätta, eftersom han lämnar mig om jag behåller barnet…
Jag antar att det jag undrar är om någon här varit med om liknande med sin partner, och kan berätta sina lösningar.
Sen undrar jag också om ni skulle kunna berätta era symtom på graviditet? Eller om de e så att jag bara är "sken-gravid" ..
Jag var med om väldigt liknande situation för två år sedan.
han sa exakt samma sak, "behåller du, lämnar jag dig". jag gick då motvilligt med på att göra abbort, för att sen två dagar efteråt förstå att han hade varit otrogen mot mig under en längre tid och att det var därför han så innerligt ville att jag skulle göra abbort fast han bara ett halvår tidigare hade pratat glädjefyllt om barn med mig. idag är jag glad att jag gjorde det var jag gjorde, fastän det var tufft just då.
för nu två år senare väntar jag en liten med en annan kille som verkligen vill ha både mig och barnet 🙂
nu vill jag ju verkligen inte sätta nå griller i ditt huvud så du börjar tro något sådant om din partner. han har säkert helt andra anledningar, men det var så det var i min situation. försök
Om han tänker lämna dig vill han ju inte ha barn och familj med dig, då är han antagligen inte the one, inte om du i framtiden vill ha familj.
.: Dance like there is no tomorrow :.
[Lyssna på någon av mina låtar -
”Jag är en liten bajskorv” på Spotify]
Jag tycker inte den killen låter rätt för dig, att lämna dig om du behåller barnet betyder ju som #2 sa att han inte vill ha värken barn eller bilda familj med dig. Och är det något du gärna vill göra.. så är han verkligen inte rätt för dig.
Jag trodde att jag väntade barn med en kille, alltså jag trodde att jag var gravid. De enda han sa åt mig var "Du behåller inte barnet, jag vill inte ha barn med dig" med en riktigt argton.. De säger mer än 100 saker om det förhållandet.
Sedan sa han.. om vi ska ha barn så blir det inte förens om 10-20år. Jag vill ha jobb och ekonomi först och leva livet.
Jag stod som ett frågetecken där och försökte få in allt han sa åt mig.
Kan då säga att förhållandet höll inte mer än 2 månader efter det.
Han vill inte ha barn, han tänkte endast på jobb/ekonomi och ansåg att han inte hade "levt" livet ännu. Då han ändå var trots allt 25år.
För även om barn dyker upp, så betyder det inte att livet slutar.. utan att man tar ett nytt steg och förändringar sker.. Men absolut inte att livet slutar precis som det lät på honom.
Så om du är osäker, så fråga honom.. När har han tänkt bilda familj?
Är ni ens lika på den fronten? Vill ni samma sak? eller kommer någon få lida för att den andre inte vill detsamma?
Mvh. Sanne & Djuren
Han säger att inom tre år ska vi ha barn, men min tanke är då varför kan vi inte ha det nu om de e så att jag är gravid?.. Men tack för svaren! Alla ord hjälper varesig de är pos. eller neg. !
Men då får du ställa dig själv frågan.. vill du att barnet ifall du behåller det, inte kommer ha en stabil familj? Självklart är svaret rätt klart där :)
Eftersom han inte vill, så är det verkligen inte bra att behålla barnet, eftersom barnets framtid inte låter tryggt. Utan vänta och se om han är den rätta. Annars har du alla möjligheter i världen att hitta en annan :)
Menar inget elakt över det jag skrev ovan :) vill bara få det sagt.
Mvh. Sanne & Djuren
Nej jag förstår absolut att du inte menar något elakt! :) Men jag har tänkt mycket på det där sedan han sa det… Och jag vet att jag skulle välja han i alla lägen, men jag vill samtidigt ha ett barn och som du sa, kan han inte vara pappa nu kanske han inte är den rätte. Jag kommer från en rik familj medan han kommer från en fattig som kappt har råd med mat i slutet av månaderna… Så jag har tillgångar och ekonomi för att kunna uppfostra ett barn och ha råd med det. Det ända jobbiga är att leva utan han… Jag tror till och med att barnet skulle få det bättre utan pappan… Men jag vill ju så gärna ha barn med Han och ingen annan… Liksom, uppfostra barnet med han….
Jag förstår precis hur du tänker, men samtidigt måste du ju tänka på att om han inte vill ha pappa rollen, då blir barnet utan en pappa.
Då är det bättre du hittar en kille som faktiskt vill vara pappa åt erat barn :)
Jag har sett många ensamma mammor och självklart är det inget fel med det och alla har det bra. Men samtidigt, att få den "lyxen" att ha både en mor och far. Är oövervinnlig :)
Mvh. Sanne & Djuren
![[Jawa´s]](/images/avatar-dead.svg){kind=avatar}
Jättesvår situation om det skulle visa sig att du är gravid. Jag själv har alltid föredragit att mitt framtida barn (som ligger i magen nu) har en närvarande pappa, mycket för att jag själv har växt upp utan en pappa. Men ju mer jag tänker på det så känner jag lite att "skitsamma" om barnet har båda föräldrarna. Jag har växt upp enbart med mamma. Min storasyster (som har en annan pappa) har växt upp på exakt samma sätt, utan både biologisk pappa eller plastpappa. Vår mamma har varit helt ensam med oss. Och visst har man ibland drömt om den perfekta familjen och tyckt synd om sig själv, men samtidigt så lever jag ju, och är väldigt lycklig. Så jag tycker inte att man behöver ha dåligt samvete som kvinna om man behåller ett barn som mannen inte vill ha. Det är så vanligt idag att familjer ser olika ut ändå så och långt ifrån alla barn har två föräldrar av olika kön men klarar sig bra ändå. Så är du gravid och vill behålla barnet så tycker jag att du borde göra det. Huvudsaken är väl att man gör det val som man inte tror att man ångrar sen.
Starta ny diskussion