Jag kan inte tänka mig att det gjort skada, snarare fått dig att slappna av så du blev gravid.

Jag förutsätter att du inte dricker något mer nu, så kommer ditt barn få bättre start än många barn får och ändå inte tar någon skada

Så lite alkohol så tidigt av graviditeten borde inte göra något. Men jag förstår absolut din känsla! Fy bubblan vad ångest jag hade haft om jag var i din sits :(

Och om inte RUL:et visade något skumt så är det i de flesta fall ingenting heller.

Tror inte du behöver oroa dig så mycket, enligt min barnmorska är inte fostret "bundet till mamman" förrän efter ett visst antal veckor (vilken vecka har jag glömt men jag tror det var runt 8-9)
Själv drack jag till v.5 när jag fick reda på att jag var gravid och slutade röka helt 1½ v efter det. Vad jag har fått höra så ska inte det ha påverkat fostret

Det har ju bara gjorts tester på hur foster påverkas av mycket alkohol, inte alkohol i måttliga mängder. Och två drinkar måste väl ändå kallas måttligt? Så det är nog ingen fara egentligen, men jag förstår att du är orolig :)

#1 Det visade ju sig vid ultraljudet att jag var i graviditetsvecka 8 när jag drack, så det påverkade inte chansen att bli gravid. 

Nej, jag har inte rört alkohol sedan jag testade positivt, det skulle jag aldrig klara av att göra. Men även om det är en bättre start än många andra, är det tillräckligt bra? Hur vet man att ett barn inte tagit skada, man vet ju inte hur det hade blivit om man inte druckit alls?

Jag förstår precis din oro! Du visste ju inte om att du var gravid. Personligen tror jag inte det påverkat barnet att du tagit dessa drinkar. Det hade varit annat om du druckit regelbundet. Det finns mödrar som trappar ner lugnande tabletter och är gravida och föder friska barn. De finns till och med personer som dricker vin då och då och är gravida. Inte för att man förstår hur de tänker…. Om RUL gick bra så tror jag du kan vara lugn. De ser ganska mycket på RUL ändå.

#2 Den där ångesten har inte infunnit sig tidigare, jag har tänkt på det någon gång men inte känt såhär som jag gör nu. Nu när jag tänker på det känns det verkligen fruktansvärt. Jag förstår inte hur jag kunde vara så dum, när jag visste att vi försökte skaffa barn. Man hade liksom slagit ifrån sig att vi skulle få barn, eftersom det inte hade tagit sig hittills. 

#3 Det var ju vid åtta veckor som jag drack.. :(

#4 Frågan är ju vad testerna skulle visa om man tittade just på alkohol i måttliga mängder. 

Jag har inte pratat med BM om detta tidigare eftersom man alltid har hört att det inte är farligt med lite alkohol i början, och att jag har slagit det ifrån mig, men jag borde nog prata med henne.

Först och främt, grattis till graviditeten!

Det är sant att alkoholintag är dåligt och kan i värsta fall resultera i ett FAS-barn.

Men, om man tänker efter hur många som upptäcker graviditeter efter rejäla fyllor och vissa mödrar som inte ens slutar dricka medvetet efter att ha fått veta om sin graviditet och ändå får ett full friskt barn utan sjukdomar så borde risken inte vara överdrivet stor med tanke på ditt faktiskt låga alkoholintag under denna resa. Sen om du inte heller röker eller går på starka mediciner så tycker jag att även det talar till din fördel.

Slutligen, om det visar sig vara något fel på fostret kan det hända att kroppen stöter ur det i ett tidigt stadium(och det behöver inte alls vara pga alkoholen). Men som sagt, du har varit skötsam och det borde inte vara några problem.

#8 Tack så mycket för dina ord. Jag är i graviditetsvecka 25 nu så det har gått långt på graviditeten, men det är nu som ångesten verkligen har slagit mig. 

Röka gjorde jag varken före eller nu under graviditeten och står inte ens nära rökare eller folk som nyligen rökt och några mediciner tar jag inte. 

RUL visade att fostret såg bra ut. Men man kan ju inte se på ett UL om barnet kommer få mentala men.

#9 Om allt sett bra ut hittills, att ultraljuden ser bra ut och att barnet inte har stötts ut tror jag att du kan vara lugn. Det är nämligen så att åsikterna om hur alkohol påverkar gravida och i hur stor grad har gjort mången läkarkunnig oense. Även på punkten av vad man får och inte får äta är omtvistat och bör tas med en nypa salt.
I enstaka fall kan barnet få fel även om modern har varit exemplarisk i sitt upprörande och gjort allt som ska ha varit bra för barnet. Så att oroa sig för ett enstaka glas vin är inget att lägga energi på. Du kommer oavsett ha få ett underbart barn som du kommer älska av hela ditt hjärta, så spendera gärna 'orosenergin' på att förbereda för detta lilla unders ankomst till denna värld. Det kommer både du och barnet tjäna på. 🙂

#10 Tack så mycket! Jag ska prata med min barnmorska om detta nästa gång jag träffar henne och se om hon också har några lugnande ord. Det kändes mycket bättre igår efter att min sambo kom hem också, han sa ungefär samma sak som du. Att det inte är någon mening med att oroa sig.

Min kusin åkt till turkiet i en vecka och hade världens sjöslag med fruktansvärt mycket alkohol typ full varje dag. Hon var då i vecka 5 och hon har fått en fin gullig och frisk tjej. Tror inte du behöver oroa dig och det är nog bättre för både dig och barnet om du bara njöt av din graviditet utan att oroa dig.

Jag hade min blötaste vecka i mannaminne då jag precis blivit gravid, självklart visste jag ju inte det då. Jag blev orolig förstås och drack ju inget efter det. Nervositetskänslan som du beskriver hade jag i flera dagar då graviditeten började sjunka in i mitt huvud. Kände mig stressad. Tänk vad mycket som påverkar ens inre! Tänk på allt du äter. Så mycket dåliga ämnen vi får i oss dagligen från luft, mat, dryck, kemikalier och så många friska barn som föds :) de är tåliga de små liven och allt man gör utan att vara medveten om kan man inte klandra sig själv för.

#12 & 13 Tack för orden! Det börjar kännas lite bättre igen men oron finns ändå där. Det slog mig verkligen helt plötsligt, den här tanken. Jag har ju vetat om hela tiden (alltså sedan jag testade positivt) att jag var gravid när jag drack men jag har slagit det ifrån mig som att det var så lite och det var så tidigt. Men så slog det mig som en bomb nu. I förrgår storgrät jag halva dagen. Det kom som i attacker när jag började hulka och snyfta högljutt och min sambo försökte lugna ner mig, vilket fungerade tills det kom tillbaka igen. Igår morse åkte jag till jobbet men fick åka hem igen efter en timme. Det gick inte att vara där, jag fick oro, kände mig spänd och illamående och började gråta. Jag ringde min barnmorska och först lät det som att hon inte hade någon tid på ett par veckor, men när jag berättade att jag kände mig orolig och hade ångest men att jag kanske kunde prata med henne i telefon om det klämde hon in en tid till mig idag. Så idag är jag också hemma och ska träffa barnmorskan i eftermiddag.

Förstår verkligen verkligen din oro. Från början av graviditeten så är det så overkligt att man bär ett litet liv i magen. Det är lätt att man tänker som du gjort då. Du vet ju bäst själv hur mycket du druckit. Men rör det sig om 2,5 drinkar som du skriver så tror jag ändå att risken minemal att det ska ha påverkat barnet i någon större utsträckning. Bra att du ska träffa barnmorskan idag. Hoppas du kan njuta av graviditeten framöver! Jag vet hur lätt det är att oro sig, men det bästa du kan göra framöver är att ta hand om dej!

Jag var redigt full när jag kom hem, skulle kossa men fick för mig att jag var gravid och gjorde ett gravtest och då visade det sig att jag var gravid… Fick jätte dåligt samvete, men min bm sa att det var lugnt så länge man inte hällt i sig alkohol varje dag typ…

Jag har träffat min barnmorska nu och känner mig lugnare nu även om det såklart inte känns helt bra. Hon sa att risken att något har hänt är otroligt liten med en sån liten mängd alkohol. Det finns ingen 100%-ig garanti men risken är så liten att det inte är något idé att oroa sig. Jag ska fortsätta att inte njuta av min graviditet, försöka att inte oroa mig.