Gravid iFokus

Gravid

Etikett: allmänt
Läst 17669 ggr
vilie
0

Nytt jobb och gravid!

Jag lär ju inte vara den första detta händer. Men har precis börjat på en ny arbetsplats och är gravid i vecka 11 nu. Jag har inte berättat för chefen ännu men vill inte dra ut på det för länge heller.

Det kändes alldeles för riskfyllt att berätta att jag var gravid med en gång vid första intervjun ifall jag skulle missa chansen att få jobbet. Jag har gått från timanställd på en stressig restaurang till heltid på ett kontor. Dessutom är det ju perfekt för att kunna arbeta ihop mer pengar till föräldraledigheten.

Nu till det här med att berätta för chefen. Någon som kan komma med tips? Som kanske har varit i liknande situationer?

Det är det enda jag kan tänka på just nu så jag vill släppa bomben så snart som möjligt så jag har det överstökat. Sedan hoppas jag på det bästa helt enkelt… :S

Personen
0
#1

Enligt svensk lag har du rätt att inte säga något om du inte vill.
Så du kan ju vänta tills det syns eller tills du själv känner dig redo.

Han kan också enligt svensk lag inte sparka dig för att du är gravid.
Så du kan ju säga det när som helst om du vill det för han kan ändå inte göra något om det är de du är orolig för.
Alla arbetsguvare som anstället kvinnor får räkna med att detta kan hända. Vi är fertila och det finns en stor möjlighet att vi kan bli med barn.

Vet inte om det var riktigt det svar du strävade efter, Men jag hoppas det var till någon hjälp. Grattis till graviditeten och lycka till :)

Daisymink
0
#2

Tänk på att om du har prövotid och du berättar så kan han välja att inte anställa dig, det gjorde min chef med en tjej som var gravid men förlorade sitt barn under prövotiden.. Du har skyldighet att säga till 2månader innan vad jag förstått från att du tar ut föräldradagar då dom måste få chansen att kunna planera in med vikare m.m. Så jag skulle nog vänta till efter RUL med att berätta.. Stort grattis till jobb och bebis!

// Vanessa 

vilie
0
#3

Jag har ju redan skrivit på anställningskontrakt men visst börjar man alltid med provanställning. Får han verkligen säga upp mig på grund av graviditeten då? Egentligen gjorde väl chefen fel mot din kompis Daisymink? Jag har hört att man inte får neka någon anställning på grund av graviditet heller för det anses diskriminerande. Men de kan väl säkert hitta på andra "ursäkter".

Tack för "grattisarna" i alla fall! ;) Hoppas allt kommer lösa sig ändå! :)

[Aquelegia]
0
#4

Det är olagligt att sparka någon för att man är gravid anmäla till DO bör göras direkt: Sparkad fick ersättning

Vet om hur många som helst fall som blivit anmälda och den utsatte fick rätt. Skulle chefen säga något så är det bar att hänvisa till DO.

[Aquelegia]
0
#5

Dessutom brukar man väl säga att inget är klart förän efter första trimestern då största risken för missfall är över. Också något att hänvisa till som skäl varför man inte säger något direkt.

Marre89
0
#6

Jag vart gravid och fick reda på det precis innan midsommar. Jag fick då erbjudande om en heltid som skulle börja 1 aug. Jag berättade för min chef när jag kom tillbaka efter semestern och jobbat i 1 vecka, va då i v13. Hon vart bara glad för min skull och tyckte att de passade ju jätte bra att jag nu fått heltid, just pga föräldrapenning mm.

Sen så fick jag tyvärr ett MF nån dag efter att jag berättat för alla på jobbet :( så nu blir det tyvärr ingen bebis.. men bara påt igen ;)

Daisymink
0
#7

Som du skrev så valde min chef att inte anställa henne av "andra" anledningar som vi alla dock visste inte var rätt anledning. Sa åt henne att anmäla men tror aldrig hon gjorde det..

// Vanessa 

Angeln--89
0
#8

Jag sitter också lite i liknande sits.
Jag blev gravid och det var oplanerat.
Jag klarar inte av att göra abort då jag har för mycket mamma känslor ( jag är 23år). Jag har gick en linje men hoppade av och började omvårdnad. Lite innan jag tog studenten så började jag jobba med min bror som är förståndshandikappad (hans psyke är som en 2-4årings) då de hade brist på personal, efter jag tog studenten så jobbade jag sommarlovet och blev så småning om timanställd.
En person blev mamma ledig och när personal blev sjuka eller sjukskrivna så hoppade jag inte och jobbade.

Jag har ställt upp till 110%, aldrig sjukskrivit mig men sagt nej 2 ggr att jag inte kunde hoppa in och jobba då jag var sjuk och har jobbat där i över 2år. Nu skulle hon som va mamma ledig börja 1/9 (hon har skjutit upp på detta länge) men hon sade upp sig så jag fick jobba för henne till och med vecka 38.
Fick veta för någon vecka sedan av min styvfar (som även har adopterat min bror) att där nu var en ledig tjänst på 57,5%. Personalchefen hade ringt och var förtvivlad över att hon som var mamma ledig bara slutat.

Så jag fick söka jobbet samma dag (då hade det legat ute 1-2dagar).
Jag fick svaret att den som är mest lämpad fick jobbet.
Så jag ska på arbetsintervju på tisdag och se om jag får jobbet.
Men nu är det min bror, jag har jobbat med honom i 2 år och har känt honom i 23år, han känner sig trygg med mig. Men nu är jag gravid och på tisdag går jag in i vecka 25. Hur kan någon vara mer lämpad än jag som redan känner honom och har utbildningen?

Det enda som kan förstöra det är pga att jag är gravid, men min kompis som går socionomutbildning och läser väldigt mycket om lagar säger att de inte kan säga nej till mig pga att jag är gravid.
Men där har nyss varit en som va mamma ledig och sen sa upp sig. Jag har haft en annan bror och en styvbror som jobbat med min handikappade bror misskött det.
Jag är rädd att jag får ett nej då de andra syskonen inte har skött sig och att jag är gravid, men jag vet samtidigt att de inte kan neka mig pga båda anledningarna. Men de kan ju påstå att någon annan är mer lämpad.
Personalchefen tycker att jag förtjänar jobbet.

Hur många tar på sig passen:
Tor 13/9 kl: 09:00 - Fre 14/9 kl: 17:00
Lör 15/9 kl: 18:00 - Mån 17/9 kl: 09:00
Mån 17/9 kl: 12:30 - Tis 18/9 kl: 09:00
för att där inte finns mer personal? ingen av de andra anställda skulle göra det, och det är inte första gången jag gör det.
Jag älskar att jobba med min bror, det bästa av allt är att jag får tillbringa tid med honom och veta att han har det bra. De vet inte vad han har för sjukdom och den sjukdommen han liknar mest dör innan de är ca 20-23år nu är han 28år. Så man vet inte hur länge till han lever, jag vill att han ska ha det bra de åren han har kvar och jag vill hjälpa och se till att han får de bra dessa åren.

Jag berättade att jag var gravid efter att jag gjort ultraljudet i vecka 20, då visste jag att jag bara hade jobb tills slutet av augusti men att jag fick hoppa in när andra var sjuka.

Oj Sorry för långt inlägg, var tvungen att skriva av mig