**Hej!
**
Jag har lite frågor som jag gärna skulle vilja ha svar på av nån som kanske varit i samma sits eller liknande, kan du hjälpa mig?

Jag har skrivit vår "historia" lite snabbt längst ner för för er som vill veta och för att ni ska förstå lite bättre hur min sits ser ut.

Här kommer alla mina frågor:

1. **Om du haft MA, berätta gärna din berättelse! Hur lång tid tog de innan du fick tillbaka din mens/ÄL??
   **
2. **Finns med några risker med en nya graviditet efter MA?
   **
3. **Specialmödravården, hur funkar de? kan alla söka hjälp där? är jag kvalificerad?
   **
4. hur har ni gjort som lyckats plussa igen efter MA med att berätta för alla igen om att de väntas tillökning?? (vi berättade i V.12 för familjerna och närmsta vännerna denna gång men funderar på att inte berätta för nån om vi lyckas igen fören vi varit på UL i V.18 )(förutsatt att inte en kagge avslöjar oss :P )

Vår historia:
Jag har PCO  (http://www.pco-s.com/) och vi har haft de lite kämpigt med att få till de där pluset på stickan. men en dag så bara va de där! Den lyckan! vi svävade på rosa moln första veckorna (du vet säkert hur de är) sen kom vardagen och vi va fortfarande glada, självklart, men nu va man mer spänd och ville att de skulle börja synas, kännas osv.. Vi plussade i V.8 och när jag va i V.17+5 hade jag en känsla, en överdriven känsla av lugn. ringde gyn som såklart sa att jag va larvig för att de va min första graviditet. vi la på men efter bara några timmar kom de lite blod, bara lite lite, men de va blod så jag ringde igen och då fick jag komma upp. Förklarade mina känslor för läkaren vi mötte och han sa att jag gjorde rätt som kom in. Han pratade om MA när vi bara satt och pratade men de konstaterades väldigt snabbt efter att jag kommit upp i gynstolen. De brast för mig, jag hörde inte va som sas, vad som gjordes osv allt bara svartnade och jag bara grät och grät. de va hemskt.Fostret hade dött mellan V.5-8 och jag va 2dar ifrån V.18.. jag hade gått runt och spridit min lycka, en lycka som egentligen inte fanns.. jag kände mig så grundlurad. känner mig fortfarande lite lurad.De va på tisdagen, på fredagen fick vi tid för skrapningen. skrapningen va en bra sak. nu kan jag blicka framåt och fokusera på att umgås med familjen, jobba, min man. de finns andra glädjeämnen att lägga energi på. Vi vill försöka igen! börja på ny kula <3