Det där fasar jag för även om jag inte ens är gravid än :P Min största oro är nog att det blir tidigare än beräknat, för annars tror jag att jag kommer lämna bort hundarna ca en vecka innan beräknat. För att vara på den säkra sidan liksm.

De jag känner som har hund och fått barn har antingen lämnat bort hunden innan, haft en förälder som åkt hem till dem och tagit hand om hunden (bara de har nyckel kan de ju komma in liksom) eller så har de kissat hunden precis innan de åkt in & så ha hunden fått klara sig.

Jag vet att andra som har djur har lamnat ivag dem nagra dagar innan, eller lamnat nycklar till djurvakten, sa att det bara ar att ringa och saga att de ar pa BB, sa att vakten kan komma over nar det behovs och ga ut med/ta hem hunden/ge hamstern mat och vatten osv :)

Vi har tur som har svärföräldrarna, sambons mormor, morfar och morbror enbart 5min härifrån. Så den dagen det är dax får någon komma ner och släppa ut hunden, se till katten och illern.

Drar det ut på tiden tar sambons morbror hand om hunden och har henne hos sig.

Min plan är att ringa till min hunds hunddagispersonal och inackordera honom där. Förhoppningsvis blir det inte mitt i natten..

Kan inte lämna min hund ensam mer än kortkorta stunder, dock bara dagtid eftersom han är mörkrädd, så skulle aldrig kunna åka ifrån honom mitt i natten eftersom han då skulle skälla så grannarna skulle bli tokiga! Så visserligen kostar det ju lite att ha honom inackorderad, men så får det bli antagligen!

Om det blir mitt i natten får jag nog ringa min syster som bor 1 timme bort och be henne komma bums och hämta hunden, och sen får hon då i så fall lämna till dagispersonalen på dagtid.
Då får man ju såklart ringa en stund innan man tänkt åka in, så hon hinner till oss på 1 timme så att vi sen kan åka in till sjukhuset.

Ta med hunden och ha den i bilen går ju om någon kan hämta den där. Och likaså ringa ett pensionat… ring och fråga om du kan få ringa dom på natten??!! Det brukar lösa sej när det väl är tid. Är väl inte konstigare med en hund än med syskon?

Jag lär lämna av hunden hos min syster när det är dags för mig. Om jag inte hade kunnat det så skulle jag höra med grannen om hon skulle ha någon möjlighet att ta hand om henne. (Hon är ju så fruktansvärt liten, 2,3kg, och världens gostroll så det är alltid någon som mer än gärna vill ta hand om henne.) 

#0 Går det att höra med någon av grannarna hos dig kanske? Jag bor visserligen på landet så de fungerar väll lite annorlunda här kanske.

Mina föräldrar bor på andra sidan gatan så när det är dags för oss lämnar vi hunden hos dem. Det går inte att lämna min hund till vem som helst så hade det inte funnits någon som känner min hund hade det blivit lite knivigt…

mm, nu har en vännina erbjudit sig att hämta henne då det är dax, för hon har en hund också som är kompis med min.
 Våra grannar är nästan aldrig hemma, o ingen har hundvana direkt heller…
 Min familj bor ju som sagt 1½ timme bort, så dom har lite långt o åka o hämta henne. =/
men troligen blir det vänninan som får ha henne då, så man känner sig ju lugnare då, för man vet ju inte hur länge man blir på bb, o jag vill inte komma hem trött o dann o hela huset är ner bajsat o kissat för hon trott att vi övergett henne.. =/

men men, nu har man (och andra) tips inför den stora dagen iaf. =P
 Jag är bara så nojjig när de gäller vovven, hon är som min lilla bebis, så jag litar inte på vem som helst… =/

Tack för alla tips.

Vi lämnade våran reservnyckel till våran hundvakt när vi insåg att jag började gå över tiden :) Eftersom att mitt vatten gick mitt i natten så skickade vi ett sms bara, sedan så ringde min sambo på morgonen frånn förlossningen och dubbelkollade att hon hade hämtat Zelma hos oss :) Vilket dom hade… Sambon han gå ut med henne så hon fick kissa osv innan vi åkte in till förlossningen också efter att mitt vatten gick, eftersom att jag ändå satt i telefon med dom på förlossningen och pratade så kunde han springa ut med henne snabbt =)

Jag märkte att håller man sig bara lugn vilket jag aldrig trodde ja skulle klara men de gick utan problem :) Då klarar man av allt utan att stressa i onödan!

Vi lämnade hundarna hos sambons föräldrar när vi for in på kvällen för en koll, ifall vi skulle få stanna. Och det fick vi ju så tur var väl det :)