Jag skrev ut en bild på en bebis/foster i den ålder den var just då och gav till mamma i födelsedagspresent =)

Själv var man nere i stan under Kulturkalaset i Gbg tillsammans med pappan och några vänner, sambon då ( pappan ) fick väl i sig några för många glas den kvällen och jag går och pratar med några vänner tills man hör i bakgrunden att - DU ska bli farfar!

Ja visst då e han i full fart och ska berätta allt för alla :P Så under loppet av knappt 30 minuter så viste hela hans släkt om det, dagen efter fick man själv förklara läget för nyblivna mormor genom att kläcka komentaren att man pissat på en sticka :S

Ja gud hjälp mig säger jag bara…. Men det kom fram på ett eller annat sätt iallafall :P

#1 Fattade hin direkt elle tog det en stund?

#2 Oj då, det var väl en överraskning för honom?

Blivande morfar kläckte ur sig att han hade något at tskåla för på kräftskivan. Han var lite onykter. Då hade jag inte berättat för någon annan är honom och systrarna mina, så det kom också fram.

Jo, ehum detär såhära asså…jag ska bli *hick* morfar *hick*…

Hehe, jag ringde till min mamma direkt när jag fått ett + på pinnen, min pappa ringde jag och frågade om han kunde tänka sig att bli morfar, kommentarne där va "-ska du skaffa en hund till?"

Min sambo skulle berätta för sina systrar när vi va på liseberg, den ena berättade vi för upp i lisebergstornet, den andra berättade han för när de va högst upp i lisebergsbanan, precis när vagnarna släppte nerför backen… " FÖRRESTEN, DU SKA BLI FASTER!" "VAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaa????" hehe lite skoj måste man få ha!

#3 Hon tittade ett tag på bilden innan hon förstod vad det var, men glad vart hon iallafall =)

Min lilla farmor som är gamal och seg fattade inte förns ett bra tag senare att vi inte satt och pratade om min hundvalp utan om att det skulle bli en knodd.

Blivande farföräldrarna fick se bilden från UL och fattade direkt :)

Sms:ade bilder…

Då jag var ensam hemma då jag tog mitt grav-test så tog jag bild på grav-testet och skickade det till min sambo, tog förstås bild på hur den skulle vara om det var positivt och så…hehe
Men han fattade direkt och ringde mig..!!! :D

Dagen efter skickade jag samma bilder till min mamma, då jag var lite skeptisk till hur hon skulle reagera, och väntade på att hon skulle ringa upp, men när hon ringde bemöttes jag av en glad röst…=)

berättade inte på nått speciellt sätt,men berättade innan jag köpt gravtest.

kände på mig

När jag var gravid med första så tänkte vi berätta det på julafton, för våra föräldrar skulle fira ihop för första gången. Vi kom på idén att ge ett inramat foto till våra mammor och på fotot skulle vår älskade schäfer sitta med en t-shirt på sig. På bröstet på t-shirten stod det….  storasyster!

När vi kom så bjöds vi på starkglögg. Jag fick låtsas dricka för att inte avslöja mig. Sen kände jag att det nog var läge att ge våra mammor deras julklapp. Båda öppnade och tyckte att det var en fin bild. Min mamma tyckte det var lite synd att hon hade en t-shirt på sig..för annars hade ju bilden blivit väldigt bra. Ytterligare en stund senare frågade min mamma om vi skulle köpa en hund till. Nä…sa vi. Till slut trillade poletten ner..  Min mamma blev jätteglad. Hans mamma fick inte fram ett ord utan satt bara och hoppade i soffan och klappade händerna.

Andra gången så ville vi att vår dotter skulle få berätta att hon skulle bli storasyster. Och det ville hon ju hemsk gärna. Men när man som nästan 3 åring hade lite svårt att uttala ordet storasyster så dröjde det många fikagånger innan föräldrarna förstod. Men de blev såklart glada igen.

för min mans mamma så sa vi att "du ska bli farmor" vid middagsbordet och hon förnekade det. och så sa vi "jooo" och hon "neeeej" och höll på så några ggr, och så sa hennes sambo "men fattar du inte att linda är gravid?!" :P

för min mamma sa jaga tt mamma skulle sätta sig och då sa hon "åh, du är gravid" bara.

för min mans pappa så skrev vi ett kort till jul med "god jul FARFAR" och lämnade över.

föresten, syrran som fick veta först av alla, gav mig en rejäl utskällning.

#11 oj! hur reagerade du på det?

För övrigt: vilka härliga historier ni har!

jag skällde tillbaka :P

Puttar tråden till HextremO :)

Det var ett par roliga sätt att berätta : ) Usch jag är så nervös, tror nästan jag skiter i att berätta tills bebisen kommer och säger "Oj vart kom den ifrån" Men tror nog min mage kommer avslöja en del, för att skylla på att man ätit lite mkt godis går nog inte äns lillebror på..

Men vill ändå skrika ut att jag är gravid så alla får veta av min lycka :D

#15 Lugn bara, det kommer kännas naturligare när du funderat ett tag.

#16

Jo skulle tro de, Skulle tro att det blir något i stil med att svara "Hej Mormor när mamma ringer" känns lite som hon skulle ta det bättre då. Hon får tänka lite själv utan att man lägger det i handen på henne.

Pappa blir det nog samma sak, eller över nätet. Vi varken pratas vid på telefon eller träffas speciellt ofta eftersom han bor ganska långt bort, så den mesta kontakten har vi över msn eller facebook. Men det blir nog nästan samma sak där, ringa till han och säga "Hej Morfar"

Får prata med Peter också och se vad han säger så man inte glömmer bort honom i alla planer : ) Han är nog mer exalterad än vad jag är, eftersom han sagt till mig flera gånger att han inte tror att han kan få barn av vissa orsaker.

#17 Det låter som en bra idé :) Go for it!

#15 Vet hur det känns att vilja skrika ut det. Men när man smälter det efter några veckor så känns det naturligare. Och då känns det inte alls lika roligt längre, bara som en evighetslång väntan (särskilt om man mår illa också)! ;)

Jag ville berätta direkt, direkt, direkt, men sambon ville vänta till vecka 12 så det var planen. När det gått nån vecka efter plusset så kändes det inte lika angeläget att berätta, ville känna mig säker på att bebis ville stanna kvar först så vecka 12 kändes naturligt. Sen blev det ju inte riktigt så, men nästan

Härligt att läsa hur ni berättade.

Känner att för mamma måste jag nog berätta så fort jag plussat…. För skulle det bli missfall skulle jag nog haverera och då måste nog mamma veta… men sedan vill jag nog vänta till vecka 12 innan jag berättar för fler… om jag kan hålla mig…

Vi berättade för min mamma och hennes sambo på hennes födelsedags fika. Vi hade gjort ett kort där det stod grattis på framsidan och "du ska bli mormor!" på insidan. Det tog måååånga sekunder innan hon förstod vad det innebar ;) Sedan blev det kramkalas och ryggdunk åt sambon.

Haha, manliga ryggdunk alltså…. Sambon pratade med sin pappa om det här med att vara redo så de är nog redan med på att det planeras här. Så ja, jag vet inte, det kanske är roligare att berätta för sina nära och kära när det faktiskt ligger en liten i magen men vi får se om jag kan hålla mig att berätta för mamma. Det beror väl på hur lång tid det tar…

Lite roligt för min minsta lillebror kommer troligen bli morbror vid ettårs ålder ;) andre vid 4 års ålder. får väl kanske drilla honom att säga att han ska bli morbror och berätta på så vis :)

Haha, ja det är ju också en variant :) Vi var nog i vecka 7 när vi berättade, så det var en vecka efter att vi plussat och ca. 2 veckor efter beräknad mens.

det blir ju dock inte lika lätt att drilla honom eftersom att mamma oftast är i närheten av honom…