Vet hur du känner dig, har dock aldrig fått barn ännu men har fått missfall på missfall är säkert uppe i 7:de missfallet på 6månader väldigt jobbigt.

Jag och min sambo har vart och undersökt oss men fanns inget fel vad dom hitta mer än att jag gjorde en sen abort 05 så dom tror att det kan ha orsakat det hela.. Så hoppas nu på att man får behålla nästa gång man får ett plus på stickan..

Jag lider med er som råkar ut för detta. Förstår att det inte är lätt. Jag har själv råkat ut för ett missfall….och det var jobbigt nog så kan förstå att det blir super jobbigt att behöva gå igenom gång efter gång…skickar er styrkekramar….

Usch, nu blir jag rädd! Är gravis i 6e veckan. Hur vanligt är missfall?

Hej.

Vi gjorde också utredning men inget visade på fel utan bara olyckligt.

Men är så tufft, för i skallen sitter det hela tiden när man bli gravid eller väntar ut ev mens i slutet av månaden.

Jag är överviktig och tror tyvärr att det har en del med det att göra.

Men jobbigt att bli gravid och inte få behålla.

Va ju överviktig med dottern med men mera nu.

Jobbigt.

#3 Missfallsrisken minskar efter vecka 13 men är mycket vanligt nu i din vecka.

Men tänkt inte på det, det går nog bra.

Ett tips.

Sluta vara inne på dessa sidor nu i början.

Det kan trigga mycket i kroppen som du ej tänker på.

Ex om du får missfall så kan du tro att bara för du läst om det så händer det mm.

Oroa dig inte.

Njut.

GRATTIS.

Lycka till.

Vet precis vad du menar och känner!
Jag har inte haft så lätt för att bli gravid och det har slutat i missfall flera ggr.
Min historia ser ut så här.

01 - MA
03 - födde en son
05 - mf
06 - mf
08 - födde en son
08 - mf
Och väntar nu vårat tredje barn.

Det har tagit ett år efter mina missfall innan jag har blivit gravid igen. Vi skulle börja utredning i maj -07 men jag testade plus ungefär en vecka innan vi skulle dit.
Den här gången gick det undan dock, en mens efter förlossningen och jag blev gravid första gången men som slutade i mf, men bara några månader senare så var jag gravid igen.

Och det är många som inte förstår vad man känner efter missfallen, framför allt inte de som inte varit med om det. Utan precis som du säger så tycker de att man ska försöka igen. Men man är skadad, det försvinner aldrig. För det skulle ju ändå ha blivit ett barn, ett barn som nu saknas.