Nja, inte direkt, men jag har ju å andra sidan inga barn. Har dock också gjort abort för många år sedan och skulle verkligen inte vilja göra om det. Gissar att jag helt skulle undvika det, även om jag skulle bli gravid vid ett olämpligt tillfälle framöver. 

Varför vill du inte använda hormonbaserade preventivmedel? Mår du dåligt av dem?

jag går upp i vikt av hormonerna. har precis gått ner och för första gången sedan jag var 14 så gillar jag min kropp. vill inte gå upp i vikt igen, tär på psyket då.

#2 Men finns det inte vissa hormoner som gör att man till och med kan gå ner i vikt? Typ minipiller eller yasmine. Jag använde Nuvaring, en plastring med hormoner som, eftersom den sitter intill blodkärlen bara innehåller låga halter hormoner. Fungerade riktigt bra och dessutom slapp man tänka på att ta piller varje dag.

#3 - varför försöka hitta hormonbaserade p-medel när det FINNS hormonfria alternativ? Jag förstår absolut trådskaparens argument mot hormonerna, alla tål dem inte helt enkelt…

#0 - Kopparspiralen hindrar det befruktade ägget att fästa i livmoderslemhinnan. Detta sker ju när det knappt ens påbörjat celldelningen, så att kalla det för att döda ett kommande barn varje månad är nog en mild överdrift. Du får nog försöka släppa den tanken om du ska kunna må bra i dig själv. Annars är det nog total avhållsamhet som gäller…

#4 Det finns såklart ingen särskild anledning, men eftersom #0 tyckte att det kändes fel med spiral så tänkte jag att det kanske ändå är ett alternativ eftersom det stoppar tidigare. :-S

#4 Eller kondom

Jo, jag förstår at tman kan tycka att det är en överdrift, men det är så det känns tyvärr.. men jag ska ringa och boka tid för rådgivning nästa vecka

#6 Ha ha, ja kondom ja - självklart! Tänkte inte alls på det, knäppt nog.

Jag tänker precis som dig! Fick våran underbara dotter för 11 månader sedan och även om man inte tycker att ett embryo är en bebis så börjar vi ju alla som ett litet embryo.

Jag har mått väldigt dåligt nu när min mans lillayster gjort sin andra abort. Den första var samtidigt som jag blev gravid med Emma. Och nu hoppas vi på ett syskon till henne och hoppas på en bebis till jul. Samtidigt som en kusin inte fick leva…

Det är ett kontoversiellt ämne, men så känner jag och står för det.

jag känner som telefonkontakt med spiralen, men samtidigt mådde jag så dåligt över att eventuellt bli gravi igen. hade en jättejobbig förlossning som jag inte kommit vöer, tyckte örsta tiden var jättetung och itne alls så där rosig som andra verkar tycka och vi har fått väldigt dålig ekonomi osv. så det vore jättehemskt, för mig, om jag blev gravid. Så, för att slippa denna kosntanta oro, satte jag in en spiral, och försöker att itne tänka på hur den fungerar.

Jag har ochså svårt för detta med abort. Jag gjorde ett när jag var runt 18 år gammal. Sedan gjorde jag ett när jag var runt 23 år gammal, men det barnet hade jag inte klarat av att föda pga. den pappan. Han hade såppas svåra spykiska sjukdommar så att jag hade alldrig blivit av med han och han hade bara förstört och gjort livet surt för mig….så då var jag lättad.

Första aborten har jag tänkt många gånger på..sedan har jag nu två underbara barn. Skulle jag bli gravid igen så skulle jag behålla barnet…för älskar ju barn. Just nu är jag ensamstående med mina barn, så chansen att jag skulle bli gravid är ju inte så stor just nu, men kankse någon gång i framtiden.

Jag har koppar spiral och känner inte alls så som ni skriver, känner ni så är det ju bara till och inte ha sex ju. Sperman lever den med :) spiralen gör att ägget inte trivs i livmodern och att det inte fastnar. Blir alltså inget av det om ägget skulle bli befruktat. samma med p-piller ju, kroppen blir gravid pstav och pspruta med. nej minsann koparspiralen tycker jag är kanon, påverkar kroppen minimalt. Är supernöjd!