själv har jag aldrig varit gravid ( jag är bara 15år :) Mitt tycke är att man ska ha gått ut skolan. Gärna vara färdig utbildad. kanske även ha jobb. Men detta är ju vad ja vill innan ja ska få barn :)

Räkna du då om man blir gravid och gör abort eller blir gravid för att behålla barnet?

har just blivit gravid och är snart 29 år. Och JA, det var planerat, men gick ändå chockerade fort, bara 2 månader efter jag slutat med p-pillrena. Vi har vart mycket välplanerade och velat vänta tills vi har en bra grund till att skaffa barn. I mitt fall har det inneburit:

• att jag skaffat mig en bra utbildning som givit mig ett bra jobb och en bra lön.
• Därefter ville jag jobba några år (har nu jobbat 4 år) så att jag känner att jag är trygg i min karriär, trygg i min arbertsplats och att jag jobbar med såna uppgifter och på ett sånt företag att jag ska känna mig trygg i att komma tillbaka efter mammaledigheten.
• Ska ha en kille som jag trivs med och som kommer bli en bra pappa. En trygg kille utan strul. En sån har jag hittat.
• Vi har byggt ett hus, då vi anser att det är smidigast att fixa det först, så man slipper stå där bland byggställningarna med ett skrikigt barn, utan tid och antaglgien utan pengar. Nu har vi bott här ett år och ser att ekomonim håller för ett nytt hus och alla dess kostnader
• I våras gifte vi oss (inte för att jag inte skulle ha något emot att ha barn som ogift utan för att vi gissade att om vi väl skaffade barn så skulle vi aldrig få ärslet ur vagnen och slå slag i det + att man har bättre trygghet iom reglerna som kommer med ett giftemål om något händer)

Så nu kände jag mig redo och slutade med p-pillrena. Låter lite tråkigt när man spaltar upp det såhär. men för mig är det viktigt att känna mig trygg inna jag skaffar barn. Tycker man ska ha möjlighet att ge sitt barn de bästa förutsättningarna man kan, med ett tryggt hem där man slipper vända på varenda krona. (menar inte att barnet nödvändigtvis blir mindre lyckligt i ett fattigt, struligt hem), men det är såhär välplanerat vi iaf vill ha det. :-)

Min reaktion, superglad. Känner mig verkligen mogen för det och ser fram emot dessa spännande 9 månader. Men det är mycket nytt som man inte har en aning om.

Hur gammal man ska vara? Spelar ingen roll, men jag tycker man ska ha tänkt igenom de punkter jag spaltar upp ovan och vad man kan ge sitt barn. Bättre att vänta tills man har en stabil tillvaro än att skaffa det för tidigt tycker jag! :-)

jag ville vara utbildad, vilket jag är ( dock ska jag plugga en 2 årig utbilding någon gång i framtiden, men det kan lika gärna ske om 10 år. .  mer en kul grej än nödvändig)

jag ville även känna att jag hade gjort tillräckligt, puben, poalre, singel och allt sånt man inte kan göra lika lätt innan man skaffar barn. Jag bodde utomlands 3 år, provat massor av olika jobb och känner mig helt enkelt färdig med runtflygare bilten.

Sedan ville jag ha ett stadigt förhållande. Detta innebär inte för mig att vi ska ha varit ihop i 8 år, gifta och hela den biten utan att jag känner mig säker på mitt partnerval. Vi har varit tillsammans i ett och ett halvt år men det känns som att jag alltid har varit tillsammans med honom.

 Sedan kommer vi till jobb-biten, jag är inte fastanställd då jag jobbar inom omsorgen som vikarie, men jag har gjort detta i 2 år och har etablerat mig och känner folk och vet att jag inte kommer ha problem med att återgå till mitt timmande efter ledigheten. .

Men mest av allt, tyckte jag att det viktigaste skulle vara att jag inte skulle bli orolig eller osäker när jag väl plussade. Jag blev överlycklig då vårat barn var planerat. . .

Jag blev gravid när jag var 23, hon föddes nästan 3 månader sen och jag blir 24 nästa vecka.

 Jag ville hitta en bra man, ha stadig relation och ha en fast jobb.
Allting känns rätt för mig :)

jag är 26 men blev gravid som 25åring först gången men fick missfall.

Viktigt för mig var en bra gubbe och fast jobb, sen att vi har hus gör det ju ännu bättre :)

#3, vi har samma syn på saken. Jag väntar på precis samma förutsättningar, och är på god väg, men något år till får det ta.

Jag var 33 år då jag blev gravid för första gången, det var planerat men tyvärr blev det missfall. Nu är jag planerat gravid igen och kommer att få mitt första barn som 36 åring.

Jag anser att man ska leva livet och göra saker tex resa, prova att bo på andra platser mm innan man skaffar barn för då är man fast sen.

Jag var 14 år när jag blev gravid första gången, märkte ingenting förrän jag var i vecka 7+5. Blev en abort pga mina unga ålder. Men jag vill gärna ha barn innan jag fyllt 24.

JAg var 16 när jag blev gravid första gången och det var planerat. Jag tycker det är svårt att säga en lagom ålder att bli gravid i första gången, det viktigaste är ju att man har hittat någon som man vill ha barn i hop med.

jag blev gravid första gången då jag var 15 och skulle fylla 16. detta var absolute inte planerat. jag blev gravid fasst jag åt p-piller. och jag ville inget annat än att behålla det men pågrund av min unga ålder och fadern till barnet visade sig vara väldigt oansvarig när vi fick veta detta.

men nu är jag 21 snart 22 och har fått min underbaar son med en underbar kille och det var planerat =)

Jag var 18 när jag blev gravid och var då i v.8. Det var inte planerat, men jag valde att behålla barnet. Jag gick mitt andra år på gymnasiet gravid och har nu en helt underbar son :D

Min första reaktion var "shit! shit! shit!" det var helt rörigt i skallen. Jag tycker inte att man ska planera barn förrens man har ekonomin och hjärta för det. Sen om man blir oplanerat gravid så tycker jag att man ska göra det man tror är bäst för en själv och den ofödda.