Man blir knäpp, och det är helt ok. Med andra gick jag över 14 dagar. Han kom spontant på morgonen för igångsättning, så vräkt skulle han i alla fall inte bli. Jag har aldrig varit så knäckt som under de två veckorna. Satt och grinade i bilen för min man och saa "han kommer aldrig komma ut!!" och min man försökte förklara att, jodå, om inte frivilligt så med tvång. Hjälpte inte ett dugg. Tror det är alla mixade känslor som gör det så svårt. Man vill bara att det ska komma igång, samtidigt som man vet att det man längtar efter inte är nån glädjetur. Man kan inte påverka alls. Det kan sätta igång om en timme eller om en vecka. Man får bryta ihop, man får bli knäpp. Det är okej! Bebis kommer på ett eller annat vis. Gör vad du orkar under tiden. Och kontakta din barnmorska om det blir helt outhärdligt, men vet också att av alla mammor som går över tiden är nog alla mer eller mindre nära totalt psykbryt.

#1: Herregud. 14 dagar. Det låter fruktansvärt. Hur kände du sig när bebisen äntligen kom? Blev du "normal" igen?

Jag sitter mest och gråter dagarna i ända nu, det känns helt hopplöst och än finns det inget ljus i slutet av tunneln. Hur kan man gå från att verkligen se fram emot något till att som nu bara känna hopplöshet? Jag ska träffa BM igen på onsdag och förhoppningsvis få tid för igångsättning innan slutet av veckan, men vem vet? Känns som att det aldrig kommer ta slut.

Det är hemskt att gå över tiden, dagarna går så galet långsamt! Gick över en vecka med sonen i början av året. Då var reglerna pga uppdrag granskning och riskerna som ökar när man går över tiden för mycket att alla som bad om att bli igångsatta skulle bli det när det gått maximalt en vecka över tiden. Du kan testa och ringa din barnmorska och se om det fortfarande är samma. Jag tyckte det var skönt och en tröst att veta att jag inte skulle behöva gå mer än en vecka över tiden :) lycka till med din lille :)

#3: Min BM har hela tiden sagt att jag skulle få bli igångsatt 41+1-41+3 men imorgon är det 41+0 och de har fortfarande inte besvarat remissen för överburenhetskontroll, så det verkar inte troligt att de kan hålla det löftet. Jag är så besviken på min egna kropp och på vården. All glädje och förväntan har blivit ersatt av ångest.

#1 alltså, det släppte så fort värkarna faktiskt drog igång. Eller egentligen någon dag innan när jag bara landade i att han skulle bli vräkt 😂 då kom han spontant. Hade ingen ångest över att ha gått över efter och allt var borta fast jag känt mig helt förstörd innan 😂 alltså, en livlina kan ju vara att få tid för igångsättning. Ring din barnmorska och ligg på lite. Då får du i alla fall ett absolut slutdatum att hänga dig fast vid.

Usch stackare, jag förstår hur du känner. Och hur klyshigt det än låter, gör sånt som du får lite energi av.. Vila. (Ja.. jag vet. Man "hatar" alla som säger det. Men det ligger något i det!)
Med min första blev jag igångsatt bf+15, sen föddes han bf+17.
Min mamma berättade att hon minsann fött alla sina 5 barn för tidigt, å min syster lika så, så det skulle jag säkert också göra. HA! Jo tjena.. 🤣 Jag gick långa promenader. En runda som vanligtvis tog 30 minuter tog 1.5 timme, jag putsade fönster, jag sprang upp och ner i trapporna, jag och sambon hade sex, jag blev hinnsvept (min livmodertapp var så omogen och bakåtlutad att jag skojjade om att jag borde gått till tandläkaren ist, de hade kanske hittat den lättare från andra hållet 🤣) men inte fasen kom ungen ut ändå. Men till slut kom han, och livet blev sig aldrig likt igen!
Och den där envisheten min som redan då visade, den är kvar så här 5.5 år senare.
Bebis kommer snart. Tänk att för varje minut som går, är du 1 minut närmre målet! Du har väntat i 9 månader, snart är dagen här! 💗 Lycka till!

Tack för svar allihopa! Fortfarande ingen bebis och fortfarande inga tecken på att han är på väg. Det verkar som att jag får bli igångsatt på lördag men jag måste bli kallad till kontrollen först. De ska ringa mig imorgon och boka en tid för kontroll till på fredag. Är förlossningsavdelningen inte full på lördag så kör vi igång då. Jag hoppas verkligen att det blir så. Jag vill bara vara klar nu.

Skönt, då har du ändå ett slutdatum! Tänk på att du inte behöver ha en enda förvärk eller föraning, så att inget hänt i skrivande stund innebär inte att det inte händer något om en timme.
Håller tummarna för att det ska komma igång snart! Det är heeelt gräsligt att gå över tiden.

Nu har vi fått tid klockan 09 på lördag morgon på förlossningen för igångsättning! Jag är så himla lättad och jag fick också veta att min sambo får vara med hela tiden tills bebisen kommer, från början till start 👍Hoppas hoppas att allt klaffar nu.

Vad skönt! Inte alls lång tid kvar nu till det startar och du har din lille i famnen :) hoppas det känns lite lättare när du har ett slutdatum så snart! Stort lycka till! :)

#9 Håller tummarna för er! 🌸

Lycka till! 💗

Idag kom han efter två dagars intensivt igångsättningsarbete. 13 dagar sen men värd att vänta på ❤❤❤

#13 stort grattis och BRA kämpat!

#13 Grattis 🥳❤️