Gravid iFokus

Gravid

Etikett: komplikationer
Läst 2414 ggr
Svartram
0

PCOS hur var det för er?

Hej, har varit på kvinnokliniken idag och fått diagnosen PCOS efter nio månader utan mens. Vet inte om jag är lättnad eller ledsen. Jag har ingen av symtomen som står med ökat behåring, övervikt eller finnar utan har bara blåsor i äggstockarna. Nu startar dem inte igång en fertilitetsutredning pga Corona utan jag får vänta tills pandemin lagt sig. Har en otrolig barn längtan och känns som ett hugg i bröstet varje gång någon i min bekantskapskrets blir gravida. Känns som precis alla blir det just nu. Jag behöver lite hopp nu från er andra och berättelser då detta är nytt för mig. Känner mig lite okvinnlig också känns typ osexigt att ha hormonella avvikelser och att min sambo ska tycka jag är äcklig pga detta. Hur var det för er, Hur fick ni reda på er PCOS? Vad har ni för symtom? Har ni lyckats bli gravida? Hur gick det till isf? Har ni blivit gravida naturlig väg? Känns också jobbigt att de få jag valt att berätta för tycker synd om mig. Men vill inte bli klappad på huvudet och synd om vill kunna bolla som jåmnlikar men känner ingen som har detta heller. Så hjälp mig. Förlåt för rörigt inlägg!

RoxannaS
3
#1

Hej! Du är inte ensam! Om du inte har några symtom på rubbningen, så som ökad hårväxt osv, så är det inte PCOS du har utan PCO (s =symtom)

Jag har pcoS. Jag har ökad behåring på typiskt manliga ställen. Jag har alltid, så länge jag haft mens, haft oregelbunden mens med diffar på allt ifrån 1 månad till över 1 år. Min största problematik är att mina hormoner inte kommer upp i nivå för att skapa ägglossning och att mensen därav uteblir. 

Jag fick diagnosen i maj 2017 tror jag det var. Jag hade då lyckats vara gravid ett par tillfällen innan. bland annat då under 2013 fick jag två missfall ganska tätt inpå varandra. Mars 2014 var jag bekräftat gravid igen och det var även den gången spontant. Resulterade i en son född november 14. 

Därefter försökte jag sätta i hormonspiral, den hamnade fel och fick ta bort den. Sen gick jag återigen långa perioder utan mens. 

2016 igen i februari försökte jag återigen sätta in en spiral, men kroppen försökte stöta ut den. Så fick ta bort den, och detta var då i juni? 

Jag fick aldrig någon mens efter uttaget, men blev återigen spontant gravid. Det slutade dock med missed abortion (fostret levde i vecka 6+1 men dog 6+2 enligt mätningarna)

Troligtvis kan missfallet ha berott på antingen avsaknaden av tillräckligt mycket gulkroppshormon eller så kan de vara en genetisk sjukdom som uppvisats sig på dottern.

Under 2017 fick jag ägglossningsstimulerande tabletter som heter Letrozol. Utifrån att jag då fick mens med intervaller på ca 32-55 dagar så körde vi på enbart stimulansen för ägglossningen. 

Jag tog kurerna varje månad, fick aldrig någon bekräftad ÄL av det. Men cystor (vätskefyllda blåsor i äggstockarna) en månad (tror de var omgång 5) fick jag testa letrozol och även då en spruta för att hjälpa äggen att släppa (ovitrelle heter den)

Inte heller detta funkade. En månad till tog jag bara letrozol innan jag kände att jag gav upp.

Gjorde uppehåll på 1 månad. Och började sedan på nytt med en kur. (hela tiden bara enkel kur med 1 tablett om dagen från cykeldag 3 och 5 dagar framåt)

Denna gången var skillnaden att min friska sida (utan pärlbandet i äggstocken) svarade. Så jag hade 6 aktiva blåsor, 3 på vardera sida, varpå en på varje sida var tillräckligt stora för att ge en ägglossning. 
Gyn avrådde samlag pga risken för flerbörd (tvillinggraviditet)

Men jag hade samlag iaf. Då jag i mitt undermedvetna visste att höger äggstock inte ger något ägg utan bara blåsor. Så vänster var mitt hopp. 

Och mycket riktigt så fick jag ÄL. Jag blev gravid. Och fick då lutinus insatt (extra hormon) för att hjälpa graviditeten på vägen. Detta resulterade i dottern född 2018. 

Så det finns absolut hopp. Det finns fler metoder att ta till. Vi behöver inte vänta lika länge på hjälp med stimulering osv mot en kvinna utan pco/pcos. Men räkna med att de kommer ta tid. Pressa inte dig själv. Kämpa inte. Ta tabletterna, (om de nu är de som blir planen för er) försök hålla dig sysselsatt och tänk på annat. Ta de som det kommer. Tvinga dig inte till samlag om du inte känner för det. Försök tänka att från kurens slut ha sex iaf varannan dag om möjligt utifrån lust och vilja. Och sen försök slappna av. Stressa inte. De kommer när de är dags. Det är så mycket som ska stämma. Ägget ska matcha spermien osv. Graviditeten ska fästa osv. Så mycket avgörande faktorer. Frustrationen att de inte lyckas är kämpigt. De kommer vara påfrestande. Så försök hålla dig sysselsatt för att ta det med ro. Försök ställa in dig på att "de blir när de blir". Så önskar jag dig stort lycka till.

Finns här för frågor, och bollande av tankar om det önskas. 🙂


Vill du bli sajtvärd? Besök listan på sajter som söker ny värd!

Sajtvärd på Anslagstavlan, Diabetes, Djurannonser & Misshandel iFokus
Svartram
0
#2

Alltså tusen tack för ditt svar! Skönt att inte vara ensam. Vad jag förstått så verkar de räcka med endast lite hormonbehandling för de flesta för att bli gravida. Peppar peppar!! Jag har sen jag slutat med p ring upplevt att fiffi blivit väldigt torr. Flygningarna är inte riktigt på samma sätt och har otroligt lätt att få svamp. Är det för att jag har PCO? Att de beror på någon brist på östrogen. Och hur behandlar jag det isåfall? Har du någon vanlig mens alls eller är det bara genom tabletter du får din? Hur öppen har du vart med familj och vänner om detta?

Pcopower
0
#3

Hej! Här är också en PCO:are. Vi fick diagnosen av en slump juli-18. Då hade vi försökt få barn i 6 månader och vi skulle på helt andra kontroller när de såg att mina äggstockar var avikande. Jag har inga symtom förutom att äggstockarna är fyllda med små blåsor. Jag har regelbunden mens med en cykel runt 28-29 dagar. Trots det tog det oss 2,5 år innan vi blev gravida (har nyss plussat på naturlig väg). Vi fick ingen hjälp pga att jag tidigare haft missfall + var för överviktig enligt BMI. Har ni gått ner sex kilo i vikt och blev så gravid förra månaden. Jag tror de finns bättre hjälp att få än vad man tror, men man måste kämpa lite själv för att bli hörd samt vara stark i hela resan. Jag har varit öppen och pratat om sorgen denna diagnosen har medfört och de har hjälpt mig jättemycket! Håller tummarna till att ni får bra med Hjälp :)

Surpan
0
#4

Jag har PCO, och fick reda på det innan jag försökte skaffa barn. Jag hade då kanske mens 4-6 gånger per år. 

Efter det har jag blivit gravid fyra gånger på första försöket. Första försöket tog ca 3 månader, då hade vi sex varannan dag typ och tillslut fick jag ägglossning och det tog. De andra gångerna har vi haft sex av en slump vid ägglossning och jag har blivit gravid direkt på det samlaget. Jag kan känna mina ägglossningar rätt tydligt nu för tiden så den sista graviditeten var bara att köra på när det kändes rätt och så blev jag gravid.

För varje graviditet har mensen kommit tätare och tätare efteråt och nu ett år efter senaste graviditeten ligger mina cykler på mellan 32 och 50 dagar. Så en klar förbättring!

Så det kan absolut bli mycket bättre med tiden. Och det behöver inte vara svårt att bli gravid när man väl har ägglossning.

/Surpan

Svartram
0
#5

Jag har ju haft noll ÄL på tio månader så känns inte som att de skulle funka för mig. Har typ lite gett upp att de bara ska hända och acceptera att jag kommer behöva hjälp. så länge vi befinner oss i en pandemi så kommer jag inte heller få någon hjälp. I min närhet trycker alla ut ungar nu. Har fyra gudbarn men vill typ inget hellre än att skaffa egna. Mamma tjatar om att jag skulle bli sån bra förälder och att jag är så bra med barn. Mina föräldrar tror att jag inte vill ha barn precis som många av mina vänner för jag orkar inte att de ska ”tycka” synd om mig för att jag inte kan så lätt. Vill prata med mamma egentligen. Men hon är sämst på att hålla tyst så då får alla i min familj veta.

Aftonstjärna
0
#6

Hej! Var i samma situation som dig. Hade ingen mens på ett år, försökte bli gravid. Ingen ÄL och undersökning visade en massa blåsor på äggstockarna. Var PCO. Då var jag 27 år. Fick Primolut Nor för att få blödning, och efter det Pergotime (idag använder man letrozol). Behövde ingen vidare utredning eftersom det var uppenbart fel. Fick tabletter utskrivit direkt. Blev gravid efter tredje kuren. Sen blev jag gravid spontant när lilleman var 11 mån. Trodde att det var en lyckoträff, så när vi ville ha trean skyddade vi oss inte. Trodde inte att det skulle bli så tätt, men blev gravid igen när tvåan var 11 månader. Hade endast mens sporadiskt. Tog ut spiralen när jag var 35 för att försöka få en fyra. Första gången i livet jag fick regelbunden mens. Blev gravid efter 3 månader. Blev gravid med femman vid 41 års ålder efter att ha försökt i 14 månader. Startade precis som dig, och nu har jag fem barn. Så ville bara ge dig en solskenshistoria. :)

Svartram
0
#7

Åhh vad skönt att höra, får tyvärr ingen hjälp från kvinnokliniken just nu att bli gravid under covid. Vi måste genomgå en fertilitetsutredning och får inte ens ställa oss i kö förens pandemin är över. Hoppas på att detta snart är över. Vill iallfall komma vidare med utredningarna. Har proverna utskrivet för att framkalla mens. Har fått en blödning men den är väldigt liten. Räknas de fortfarande som mens då?

Obalem
0
#8

#7 de sa samma till mig, att jag inte ens skulle ställa mig i kö.. MEN då berättade en annan att jag kunde skicka in en egen remiss på 1177 som räknas lika mycket som alla andras ansökningar till kön! Så nu står jag i kö och kan förvänta hjälp inom 3 månader. Dessutom är de så att om de svarat så och du ändå inte får hjälp då kan du söka till patientslagen eller vad de var så kan du verkligen begära att få hjälp :) så fick iallafall jag de förklarat för mig av en sköterska. Så ett tips är att göra en sån ansökan ändå :D Jah har Pco med cykler på 46-110 dagar. Sökte till en privat klinik och fick letrozol men tyvärr utan någon utredning så därför jag sökt mig vidare för mer proffesionell hjälp :)

Svartram
0
#9

Jag verkar ha väldigt lång cykel eftersom det inte kommit igång på nästan ett år. Längtar så till augusti nu