När jag var ung och fantiserade om att en gång få vara gravid tänkte jag att jag ALDRIG skulle ta reda på könet. När jag sen blev det första gången valde vi att ta reda på det. För mig kändes det lättare att få en relation till bebis i magen, det blev en "han" liksom. Andra gången ville vi också ta reda på det, men då gick det aldrig att se vid RUL. Jag var inne en gång extra på kontroll eftersom jag inte känt rörelser på väldigt länge, och då gjordes ett ul också. Då frågade bm om vi ville veta, hon trodde sig kunna se. Hon trodde att det var en tös, men kunde inte garantera något. Men min magkänsla hade sagt tös hela tiden. Och japp, ut kom en flicka.

Anledningen att vi inte tog reda på vilket kön barnet hade var för att vi ville ha överraskningen när hen kom ut. Så här i efterhand är det lite tveeggat då jag var bombis och inställd på att det var en kille och blev väldigt snopen när det var en tjej 😁

Skaffar vi en fyra kommer jag absolut inte ta reda på det. Med de två första barnen ville vi inte veta utan få en överraskning. Med nummer tre så var de större barnen nyfikna på och vi valde att kolla, fick veta att vi skulle få en pojk! Fanns ingen tvekan alls utan var solklart… ut kom en tös. Min äldsta var oerhört förvirrad och ”besviken” och undrade varför vi sagt att vi skulle ha en lillebror?! Har därtill flera bekanta som också fått ett kön och sen kom det andra ut 🤷🏻‍♀️ sen handlade jag inget särskilt pojkigt ändå, tack och lov 🙏🏻 Nej onödig huvudvärk och ev förvirringen för syskon. Ser däremot stor charm i att längta och fundera på pyret som gömmer sig där inne!

Jag har valt att inte ta redan på köket denna graviditet. Barn nr 3! Har 2 pojkar idag :) Får se vad det blir för överraskning i september 😋