Jag ska föda med planerat kejsarsnitt i september i Stockholm, dock på medicinsk grund så jag kan inte välja att föda vaginalt denna gång. Idag får en frisk pappa vara med på förlossningen och sedan kan man välja att åka hem tillsammans om allt gått bra efter en vaginal förlossning. Har vi otur så kommer vårt barns pappa missa dom första 36 timmarna på BB och jag ska själv ta hand om både vår lilla och mig själv efter en stor bukoperation 😔 Eftersom detta är barn nr 3 för oss så känner jag mig inte orolig, mest en sorg. Men hade detta varit vårt första barn så hade jag fått panik.

https://www.aftonbladet.se/family/a/P9J367/overlakaren-om-installda-kejsarsnitt-stammer-inte-alls

#1 Nu menar jag absolut inte att skapa oro i onödan, men i Skåne region har man beslutat att partnern inte får vara med just under planerat snitt(dock under vaginal förlossning). Ska själv förlösas med planerat snitt. Dock vet jag inte hur reglerna ser ut i Stockholm, men kan vara bra att ha 100% koll på det innan så du slipper onödiga överraskningar. Men det kommer säkert gå bra, i mitt fall mådde jag fysiskt mycket bra efter snittet.

#1 Som tur var är det fake news, så det stämde inte! Så folk kan andas ut. Men får se vad som händer längre fram. #2 Jo, jag läste det just! Skönt om det nu inte stämmer! #3 I Belgien där jag bor, måste jag föda ensam. Min man får inte vara närvarande tyvärr och han får inte komma på besök heller. Han får endast träffa bebisen 5 dagar efteråt (standard att stanna 5 dagar på sjukhuset efter att ha fått barn, de släpper en helst inte hem tidigare).

#4 Oj, hur känns det för er? Ska även du förlösas med snitt? Eventuellt måste mannen även vara hemma här om barnvakten inte kan ställa upp som tänkt. Men 5 hela dagar känns lång tid.

#5 Nej, som tur är blir det vaginalt. Jag födde vaginalt med min dotter vilket var helt fantastiskt så jag ser väldigt fram emot att få göra det igen. Det var en av de mest häftiga upplevelser jag någonsin varit med om så jag förhåller mig väldigt positivt till det. Min enda rädsla skulle vara kejsarsnitt. Det skrämmer vettet ur mig så jag hoppas att allt går enligt planerna! Jag är helt ok med att göra allt på egen hand. Barnmorskorna var helt fantastiska senaste gången så jag har stort förtroende för dem. Jag även gav dem alla små gåvor innan jag lämnade sjukhuset förra gången för de var helt underbara. :) Jag fick den absolut bästa vården någonsin.

#6 Härligt med en sådan positiv inställning! Vad skönt för dig att känna så, verkligen :) OM det mot förmodan skulle sluta med kejsarsnitt skulle du garanterat klara det också, men finns ingenting som talar för att det skulle bli så. Får man fråga vilken vecka du är i? :)

#7 Kejsarsnitt är som sagt mardrömmen för jag har en 17 månader gammal dotter jag måste bära på (Hon har ännu inte lärt sig att gå) och jag får ju knappast lyfta henne om jag måste ha ett kejsarsnitt. Operationer av olika slag är något jag verkligen inte vill gå igenom (har haft en operation).😬 Jag är nu i vecka 28+3 så det närmar sig. Här i Belgien där jag bor är coronasituationen allvarligare än i Sverige. De tar det verkligen seriöst här och det finns många restriktioner som inte kommer att lättas upp i den närmsta framtiden.

#8 Då förstår jag varför du känner som du gör. Kul då är vi nära i veckorna, jag är i vecka 31+1 och har även en tös sen innan som är 16 mån :)

#9 Åhh, då befinner vi oss i ganska liknande situationer. Va kul!♡ Ska ni ha flera barn efteråt? Vi planerar att bara ha två. Min man ska sterilisera sig efter den här plutten. Jag är så lättad över att det här blir min sista graviditet. Mina graviditeter har varit lite jobbiga.🙈

Fruktansvärt att planerade snitt ställs in, det har hänt. Kvinnor som absolut inte vill föda vaginalt tvingas till det. Kommer bli så mycket skador på både mamma, barn. Depressioner, psykoser, ptsd, sucid. Så glad att jag precis hann min planerad kejsarfödsel. Hade aldrig fött vaginalt.

#11 Som tur är stämde det här inte men visst förekommer det ändå att förlossningsrädda kvinnor tvingas föda vaginalt ändå. Det är fint om vi faktiskt har ett val då det gäller hur vi vill föda. Jag tycket det är viktigt att det valet finns. Personligen fattar jag dock inte varför folk är rädda för att föda vaginalt men inte rädd för kejsarsnitt. Jag tycker att ett kejsarsnitt är bra mycket mer skrämmande och är livrädd för om jag måste gå igenom det. Jag vill verkligen inte att någon skär upp mig och river och kämpar för att få ut bebisen på det viset (ha sett flera videos på hur det går till och det ser förfärligt ut). Operationen överlag skrämmer mig väldigt mycket så där ligger min personliga rädsla. Jag vill därmed föda vaginalt och hoppas ju så innerligt på att det blir så. Därför är jag förstås helt inne på linjen att om folk vill hellre gå igenom ett kejsarsnitt så borde de få göra det! Vi alla är olika och det borde respekteras genom att vi får själv välja.♡

#12 På andra ställen har det tyvärr stoppats, vissa har ställts in. Val och val, det är en sjuhelvetes lång kamp att få igenom kejsarfödsel. Och jag förstår inte hur man kan föredra vaginalt med så mycket högre statistik för bestående skador och risken för syrebrist och hjärnskador hos bebis. Jag har pga sjukdom redan en mycket kass kropp och är livrädd för att den skulle bli sämre, graviditeten var fruktansvärd. Den fick 0 i upplevelse på efter samtalet hos bm. Där står i mina journaler att den var fruktansvärd.🙈 Min kejsarfödsel var heelt fantastisk, skulle inte kunna haft en bättre förlossning! Lugnt, sansat, humor från alla i op teamet. Kändes så värdig och respektfullt, alla som ropar Grattis när bebis kommer ut. En narkosläkare vi träffade 2 dagar innan kikade in för att titta och gratta, superlycklig var han.😂 Nu blir här inte mer än 1 bebis annars hade jag utan tvekan valt kejsarfödsel igen, wow alltså!

#10 Verkligen! :) Förmodligen blir det sista för oss också.