Låter som mitt förra året. Blev gravid. Hade ägglossning 3 juni, plussade 19:e juni. Kände att något var fel och sökte hjälp. Gjorde ultraljud och det fanns inget. Kom tillbaka efter en vecka. Då fanns de fortfarande inget. Nästa gång så fanns de något så de kom ca 2 veckor efter. Så när jag skulle vara i vecka 6 slutade de med att jag var i vecka 4… De vill säga att jag plussade när ägglossningen skulle vara istället vilket lät sjukt och ställde till det ännu mer för mig. Så jag fortsatte gå på ultraljud. I vecka 6+1 såg vi bebisen. Med hjärtflimmer. Fick då höra att de antingen tyder på att hjärtat är på väg att starta eller lägga av. Kom tillbaka 10 dagar senare för att göra ett dateringsultraljud och då hade fostret bara växt en dag. Så 6+2 hade fostret dött så de blev abort i början på augusti. Men det behöver inte betyda att de är vad som håller på att hända för dig. Du kan ha haft ägglossning betydligt senare än vad du tror. Och ägget tar ju tid på sig att åka ner och sen fästa. De kan ta upp mot 10 dagar. Så det kan vara därför. Så ge inte upp än!

Ah fick höra att jag fått missfall men det visade sig bara att ägglossningen bråkat. Fostret var då i v. 5 nånting och läkaren såg ingenting. 2v senare när jag kom tillbaka och skulle få medicin tickade hjärtat på. Så det kan ännu gå åt båda hållen

Tack snälla för era svar! Jag ska försöka att inte ge upp hoppet helt ännu, efter lite googlande har jag läst om fler som varit med om samma men att det slutat bra. Det som oroar mig lite är att jag är nästan helt säker på när jag hade min ägglossning, så det är det som gör att känslan av att det inte slutar bra inte går att få bort.. Men det kan va så att det gått lite längre tid för detta foster att fästa sig? När jag va gravid med min son så såg man honom redan i vecka 5 då jag gjorde ett VUL också så det gör mig ju lite orolig också. .

Med sonen vi väntar nu var jag väldigt säker på när jag hade ÄL och BIM, för mensen var regelbunden. Testade väldigt, väldigt svagt positivt på BIM. Eller vad jag trodde var BIM. Väntade mig ett missfall eftersom jag med de andra två plussat jättestarkt. Sen på RUL blev vi flyttade tio dagar bakåt och jag bör ha plussat typ fyra dagar efter sex, det ska ju inte ens gå att se något så tidigt men tydligen. Sjukt förbryllande men ungen växer ju på som han ska där inne. Men grubblar fortfarande på det där ibland.

Fyra dagar efter ÄL menar jag.

Ja med sonen plussade jag 13 Mars och fick BF 13 November från start. Vid vecka 13 var bf detsamma. Vid RUL i vecka 18-19 blev jag flyttad bakåt så bf blev 25 November istället. Vilket också blev knas för mig.. Men dem växer ju olika mycket, olika snabbt efter vissa veckor, så det behöver inte betyda något. Jag fick sen en liten knodd på 3194 gram och 49 cm. (Vilket för mig var väldigt litet, med tanke på att jag vägde 3700 gram när jag föddes och pappan vägde 3900 gram när han föddes)

#6 Jag vägde 4300 när jag föddes och mina barn 2720 samt 2950 på bf respektive bf+11, haha

Chocken var total där med första barnet

Samma för mig. Gjorde ul i v 7 (6+ några dagar). Men de såg inget foster. De trodde att jag då bara var i vecka 5, blev alltså flyttad bakåt 14 dagar. Fick en ny tid två veckor senare och då kunde de se ett foster men ingen tydlig hjärtaktivitet (fast både jag och mannen såg ett pulserande). De flyttad även fram mig 4 dagar. På nästa ul i vecka 10 såg vi tydligt ett hjärta och en liten liten räka. Har Bf imorgon :) Har två ma i bagaget så var sjukt nojig där i början. Önskar dig massor med lycka till!

Å hoppas allt går fint. Men Agnes hade jag dubbel ägglossning så det är ju omöjligt att säga exakt vad som sker och när ägget släpper etc.. ge inte upp en! Håller tummar och tår.

Kanske låter hemskt, men jag tycker inte att vården borde göra ultraljud före v.12-14. Oavsett om man går via kommun/landsting eller privat. Det är alldeles på tok för många som kommer dit för att dom är oroliga och som den går hem ännu oroligare. Vi pratar millimetrar, och dessutom har sjukvården på många ställen urgamla maskiner och mätningarna är inte exakta utan "ungefärliga". Man kan ju ändå inget göra egentligen förän runt v.20, och missfall före v.12 är då svåra att förhindra. Jag håller såklart tummarna att allt står rätt till TS! Googla inte för mycket! Jag har läst säkert 20-30 liknande trådar bara sista veckorna. Så avvakta och tänk på annat. Endel går det bra för och endel får missfall oavsett vad sjukvården sett eller inte.

Tack snälla för era svar, ni är underbara som delar med er av era historier!!! Ni lugnar mig verkligen och att jag känner att ännu är det inte kört. Jag håller med dig #11, det är väldigt tidigt och man blir oftast bara mer orolig med att göra vul såhär tidigt. Som typ nu haha. Jag blev oplanerat gravid nu och visste inte hur vi skulle göra i början, så fick en tid för att ens se att jag va gravid och att jag kunde smälta det hela. Har inga symptom överhuvudtaget. Men nu fick jag ju i alla fall bekräftat att jag inte inbillat mig :) Men det gjorde mig ju egentligen bara mer orolig när jag va så inställd på att typ få se ett tickande hjärta. Nu är jag ännu mer vilsen än va jag kände mig innan. Må denna vecka gå fort!!! Men det känns ju iofs lite lustigt att jag fick återbesök om en vecka och inte två som de flesta verkar få. Får hoppas det hinner hända något tills dess :)

#11 fast har man flera missfall eller MA i bakgrunden är det ganska bra att i alla fall få se det där hjärtat ticka. Då vet man att det i alla fall har kommit så långt va som än händer sen. Sen har jag fått gå på extra kontroller tidigt pga fostersäcken haft konstig form. Då ville sjukvården redan har koll från v8.

Dom gjorde cellprov på mig, vet att man brukar blöda av det av egna erfarenheter. Men nu när jag gick på toa kom det blod och jag tycker det såg ut som en "klump", nu är jag livrädd att jag fått missfall.. Jag har hört att man inte kanske ska ta såna prover när man är gravid(?!), så nu tänker jag såklart att det är cellprovets fel om jag får missfall nu……….. Att man aldrig kan sluta va orolig…

#14, du behöver inte oroa dig, även om det är lätt. Cellprov ökar i te risken för missfall. Jag gjorde cellprov i vecka 9 själv och läste på allt kg kom över om cellprov som gravid. Skulle det vara ett missfall är det i te på grund av det.

#13 fast ett ultraljud gör ju ingen skillnad. Då tänker jag snarare att de bör ha extra koll på hormoner och eventuellt sätter in lägsta dosen levaxin. (<--kan göras vid upprepade missfall) För vist som du säger så lugnar det att se ett tickande hjärta, MEN läs runt i olika trådar och forum så ser du snart vad extremt många trådar med "icketickande hjärta" som det förekommer. <--- för att de kollar för tidigt. Kroppen sköter det själv och ett tickande hjärta är ingen garanti

Jag trodde inte heller att man fick göra cellprov som gravid. Så jag var också nojig. För jag trodde att jag var gravid då. Men de var jag inte. Men läste då också att de går bra att göra som gravid.

Skönt! Det känns lugnande :) Får hoppas att blödningen avtar snart, har inte kommit något speciellt mycket ännu i alla fall. Jag känner redan hur jag klättrar på väggarna av denna ovisshet. Vill veta nu hur detta kommer sluta….

Jag fick också värsta konstiga blödningarna efter cellprovet. Fattar nada. Har snart blödigt i 2 veckor. Om de inte är 3 till och med… tröttsamt värre :/

#19 men gud va lustigt. Förstår verkligen det, det är aldrig kul att blöda och framförallt inte så länge… Hoppas det går över för dig snart! du ska inte kolla upp det? Eller är det vanligt att man kan blöda mycket, inget och länge efter cellprov?

#20 Var in på akuten förra fredagen för magsmärtor. Men dem såg inget konstigt. Så jag vet inte själv vad jag ska göra. Äter Letrozol för att kicka igång ägglossningen sä troligtvis är de väl någon rubbning av dem. Hoppas dem slutar snart iaf. :/

#16 nej ingen direkt skillnad gör det ju för slut resultatet men det lugnade i alla fall mig avsevärt. Jag kan gå med på att den offentliga sjukvården inte borde bekosta det i en större mängd men är du villig att själv betala ska du få komma tidigt om du vill. När jag gick andra gången var det mest för att slippa ett till MA där jag gick med dött foster i över 6v. Det blev en mycket längre historia då men det var skönt att få de kollat.