Funkade inte alls för mig. :D

Inte hört om ngn där det funkat.

Varför gör man ens hinnsvepning på BB om det inte funkar? :/

Jag känner många personer som fått flera hinnsvepningar men ingen har fått det att funka tyvärr :/

Usch, nu blir jag bara ledsen :( Var så hoppfull, speciellt då BM sa att det kändes bra och att hon trodde på att det skulle sätta igång imorgon bitti. Hon sa att ibland känner hon att det kanske inte gav något när hon gjort hinnsvepningar men att det som sagt kändes bra när hon gjort på mig och trodde på att det skulle sätta fart. Men nu känner jag mig lika nedstämd som innan. Är bara så fruktansvärt trött på att vänta och är orolig över att bli igångsatt :(

är det imorgon bitti än? 😉 om det händer något så är det troligen under natten.

Jag vet via min mamma att det är rätt vanligt att hinnsvepningar fungerar, under förutsättning att man är mogen, vilket din BM sa rätt tydligt att du var.

#6 Nej det är klart :) Men hon sa att jag skulle känna sammandragningar men det har jag inte gjort och "mensvärken" la sig efter några timmar. Ja, hon sa att tappen nog var något kortare, att den var mjuk och att jag var öppen ca 1 - 1,5 cm, så jag vet inte hur moget det är. Men hon var bara optimistisk. Jag hör av mig om hur det blir imorgon. Vi får hoppas att det funkade :D

Men även förlossningar som spontanstartar avtar ofta igen en stund innan det drar igång på riktigt :)
Minns mycket väl att jag var rätt irriterad på damen på förlossningen som nämnde detta för mig i telefon nämligen, hehe. Men det var just så, lugnade sig ett par timmar innan det drog igång på riktigt :)

#8 Åh är det sant? :D Nu känner jag mig mer hoppfull igen :)

#9 jag var visserligen bara i 39+4 men jag hade ställt in mig på att gå över tiden för hade inga känningar eller sammandragningar alls. En natt efter ett toabesök gick vattnet och 10 timmar senare var han ute! Så det kan vända snabbt! Lycka till!

Jag fick hinsvepning kvällen innan sonen föddes, om det var den som gjorde det eller inte låter jag var osagt :p

#10 Jag föreställer mig alltid att det måste vara värsta chocken när vattnet går :P Jag får försöka lita på att det verkligen kan ske närsomhelst även om man inte känner något innan :)

#11 Hur långt hade du gått över tiden och hade känt något innan hinnsvepningen och kände du något efter hinnsvepningen? :)

Kan säga att när jag gick och la mig så hade jag svårt att sova. Förutom att jag hade restless legs vilket aldrig brukar hända vid läggdags, så hade jag också riktigt jobbig "mensvärk" i mage och speciellt i rygg och sprang och kissade konstant. Somnade nog inte förens vid 3-tiden :/ Nu på morgonen så torkade jag mig och upptäckte att slemproppen gått tror jag (liten gul/genomskinlig geléklump). Annars ingen bebis än så länge. Hur lång tid tror ni det kan ta för någon som gått över tiden med 9 dagar och slemproppen nyss gått? Har hört att det kan ta veckor men det borde det väl inte göra nu tycker jag :P

#14 Tog about 2-3 dagar för mig om jag minns rätt, då kom den i delar inte allt på en gång.

F.ö om du är öppen så ska du gå, gå, gå. Det har dom rått mig på förlossningen med båda barnen. När det väl är på G så ska man röra på sig för att det ska öppna mer.

#15 Åh, hoppas det blir snart :D Så det är nu det faktiskt funkar med att gå för att få igång förlossningen? :P

#16 Det lär vara så ja :)
Hade värkar var 10:e minut från att jag gick o la mig kvällen före lillebror kom. Efter sådär 3h gav jag up o sa nu åker vi in så jag får nån smärtlindring så jag kan somna! När vi kom in var jag 4 cm öppen o istället för en härlig sovdos schasade dom ut mig att gå i trappor och i korridoren. Efter en timmes traskande hade det ökat till 5-5,5 cm  😎

#17 Då går jag ut och springer då, haha :)

Att röra på sig hjälper ju bebisen att tränga ner också, vilket också kan öka förloppet lite :)

Jag satt en hel del i soffan sist får jag väl erkänna men jag försökte röra på höfterna mellanåt och liksom skaka ner honom. Vet inte om det hjälpte men det flöt ju på iaf :)

#13 det var dagen innan beräknad fl. Jag hade havandeskapsförgiftning så det var därför. Nej jag hade ingen känningar före eller efter utan det kom från klarblå himmel när allt drog igång, sen gick det helt galet fort.

#18 Hoppas springturen gjorde nytta! ;)

#19 Jag har varit på promenad och dansat runt lite. Får se om det hjälper något men än har det inte hänt något i alla fall :P

#20 Önskar att det gick så fort för mig med som det gjorde för dig. Får se om något händer snart, tappar hoppet här :/

#21 Okej, jag sprang väl inte men jag gick på en promenad och så har jag smådansat lite, men än så länge ingen bebis och imorgon har jag gått över med 10 dagar :'(

Tänk så här. Nu är det i vilket fall som helst nära innan det händer. För varje dag som går kommer du en dag närmre bebis, Oavsett om det blir igångsättning eller om det startar spontant. Jag tyckte att det var skönt på så vis då jag blev igångsatt att jag var på förlossningen hela tiden. Jag slapp gå igenom någon "fas" hemma. Man kunde också fråga barnmorskorna direkt om man undrade något.

#24 jag tycker så synd om dig som behöver gå att vänta på detta viset! Men första gick jag över två dagar och det var pest och du din stackare 10! Usch! Så fort som det gick för mig tror jag inte att du vill, tog nämligen bara 40-35 min fårn första känning till han aha var ute ;)

Tack alla för stöttning <3 Var idag hos läkare för att diskutera plan B om bebisen inte kommit till den 30/5 och jag var inställd på att vi skulle prata om igångsättning. Men blev så chockad när läkaren sa att bebisen förmodligen skulle väga 4800g(!) och att det då skulle bli snitt om bebisen inte vill komma av sig själv. Blev väldigt ledsen då jag varit så inställd på vaginal förlossning och jag är rädd att jag inte ska få samma koppling till bebisen om det bara poppar fram en bebis bakom skynket helt utan att jag känner något om ni förstår vad jag menar. Att jag liksom ska få svårt att förstå att det är min bebis. Är också rädd för hur det ska påverka bebisen.

Åh vilken stor bebis. Grattis till det! Du det går knyta an ändå. Bra att du fått infon nu, då har du lite tid att förbereda dej mentalt. :-)

Det kan vara svårt med den direkta anknytningen oavsett. Jag var inte intresserad av bebis efter förlossningen. Jaha, en unge… Gjorde allt för att jag skulle och inte för att jag ville. Det kom efter några dagar. Inget ovanligt och inget man ska oroa sig för :) En kompis blev snittad häromdagen. Där hade man sagt 4.6 kilo för 3 veckor sedan och alltså nära 5 nu. Men, ut kom bebis på 4.2 så de räknar ibland helt åt skogen.

#28 Är det bra med en stor bebis? Ja, jag har lugnat ner mig nu men känns lite jobbigt ändå :/

#29 Det har jag i och för sig hört kan hända även om man föder vaginalt :) Men jag hoppas bara att mitt huvud ska förstå att det är min bebis som dyker fram bakom skynket. Oj! Om de har tagit fel och jag blir snittad i onödan då ska de minsann få! :P Men blev bara så förvånad för när vi kollade bebis vikt för 2 månader sedan så var allt perfekt och bebisen skulle väga typ 3500g eller något sådant vid förlossning men nu väger bebis redan 1 kilo mer än vad de trodde :/

Just ja! Läkaren kollade idag om hinnsvepningen jag gjorde i måndags hade hjälpt något och då sa han att tappen nästan var helt utplånad och att jag var öppen ca 2 cm och han kunde få in två fingrar. Så tappen verkar ha blivit mindre och jag hade blivit ca 1 cm mer öppen på 2 dagar. Hoppas detta är bra tecken.

Det är ju dumt att jämföra individer men jag har gjort ett snitt och fött ett barn vaginalt och anknytningen har varit densamma. När Wille dök upp bakom skynket var min första tanke "se på fan, en bebis" och lite detsamma var det med David som alltså kom den vanliga vägen. Men sen kom känslorna fort för dem båda :)

Angående bebisens mående så hade wilmer halvdåliga apgar efter första minuten medan David hade nästintill perfekta. Sedan vid fem minuter hade de samma. Fullkomligt normalt, snittbarn får ju inte samma hjälp med amningen som vaginala som pressas ut. Så det tycker jag att du ska försöka låta bli att oroa dig för, om det nu skulle bli snitt. De kan inte tvinga dig till snitt heller, be i sådana fall om en bäckenmätning först om de insisterar. Folk föder ju större barn än så vaginalt. Jefos lilla vägde ju 4700 t ex :) Men det låter ju som att det går framåt så vi håller tummarna för att du kommer igång på riktigt snart :)

Det kan skilja på deras uppskattning, för min lilla skiljde det 200 g. Och jag tror att det är bra att du är förvarnad om snitt och kan förbereda dig, jag upplevde det sjukt jobbigt när det vart akut. Men man knyter an till barnet ändå även om det kan vara svårare att greppa när man så snabbt blir förälder som vid ett snitt :)

Jag födde vaginalt och det tog ändå lång tid innan jag knöt an på riktigt

Bebis anlände spontant 26/5 :) HEMSKA värkar, kändes som att jag skulle svimma av smärta ett par gånger. Lustgasen hjälpte inte tillräckligt och EDA:n tog inte och bebis kom precis innan de hann sätta in EDA på nytt. Jag vill inte föda barn igen känner jag :P

grattis!!!