Tur att det slutade bra :)

Björn och Josefin för ett fint jobb.

Fick oxå erfara att man ska vara vaksam, min kille hade inte överlevt om jag inte åkt in :/

#1 Ja :)

#2 Ja dom gör det, följer dem dagligen på facebook. 

#3 Tack gode gud för att du blev tagen på allvar!

Oja men eftersom det va kvällen innan bf ville dom att jag kom in. Dom satte ctg och efter varje liiten värk sjönk hans hjärrfrekvens från 150 ner till 80 så dom blev dom ju tvungna att göra nåt åt det :)

Oj men lilla kraken då :/ Alvins hjärtljud gick under 60 på slutet. Ingen sa något, men jag såg allt mer folk och smussel i bakgrunden, jag krystade som en idiot utan värkar och inget hände. Men plötsligt kom han utan att läkaren behövde ingripa :) han var knallblå och helt slapp, han bara låg en bra stund innan han skrek. Tiden stod stilla där ett tag.

Jag förstår ju att man verkligen ska ta det här på allvar och det känns som ett väldigt tungt ansvar som vilar på oss. Jag har känt bebis i dryga tre veckor, men inte regelbundet och inte med samma kraft hela tiden. Jag rör mig mycket och då känner jag ingenting alls, men nr jag är i skolan en dag i veckan har det varit liv i luckan. Vissa kvällar har jag känt jättetydligt, andra inte samma med tidiga morgnar. Jag får ingen rutin i det och ibland går det Väldigt lång tid innan jag känner något. Hur ska jag tänka? Jag är i v.24, går in i 25 på måndag så nu börjar det verkligen kännas aktuellt! Men de här långa uppehållen och att det kan gå timmar vissa dagar gör mig förvirrad och lite orolig.

#6 oj va obehagligt! Men jag tror dom många ggr har bättre koll än man tror och är tysta om det för att inte oroa mamman 😕 #7 så tidigt i grav brukar det va oregelbundet och olika intensivt. Man ska känna bebis varje dag men mer regelbundet efter v 30-32 sa dom till mej :)

#8 Ja visst är det så. Man kan ju inte göra mer än att krysta allt man orkar ändå, och de hade ändå situationen under kontroll. Hjärtljuden dalade då jag fick värkstorm och sen ville det inte riktigt återhämta sig. Blev dock lite bättre när jag bytte ställning, det var det lilla som gjorde att jag kunde fortsätta den korta tiden det var kvar.

Hur stor va Alvin när han föddes? Men hemskt obehagligt att se hur hjärtrytmen påverkas under krystarbetet kan jag tänka mig! kom han igång med skrik och andning själv eller behövde han hjälp? Henry va helt blå och slapp när dom snabbt visa upp han innan dom gick iväg och sen fick han 2 "pump" av andningsmasken innan han skrek :/

2795g och 49,5 lång född 35+4. Han kom igång själv, dom gnuggade honom med handdukar tills han surnade till och skrek. Men han var helt utmattad. Jag fick ha honom på bröstet en liten stund innan han försvann upp på neo, sen såg jag inte honom förrän på morgonen (född 00:28).

Då va han ju bra storlek för den veckan :) Det är väl en del som blir tagna av en förlossning :/ visst är det jobbigt när man inte får vara med barnet när man fått ut den :( Henry kom ut 03:07 och jag fick inte träffa honom mer än 2 min förän runt 08 och hålla honom förän strax efter 14 :/

Davids hjärtljud gick också ner av mitt värkarbete, ganska lågt har jag förstått såhär i efterhand. Under tiden var jag tokhög på lustgas och förstod (som tur var?) inte allvaret just då, minns att jag frågade om han var död bara, i samma ton som man frågar om vädret..

Usch det kanske är vanligare än man tror?