Det är klart att Bebis blir påverkad av dina sammandragningar. Livmodern där Bebis ligger är ju en stor muskel, så det är klart att Bebis känner det. Men ingen fråga är för dum för att ställas då det gäller graviditet, så ring till förlossningen och fråga. Jag har ju läst din andra tråd och det verkar ju aldrig riktigt sluta dessa förvärkar du har heller. Så egentligen ät det väl lika så bra att du ringer fl och hör vad de säger. De kan ju alltid råda dig till vad som är bäst för dig och Bebis! =)

Förvärkar och sammandragningar är ju väldigt vanligt. Inget som stressar barnet men barnet kan naturligtvis känna av det men då detta är livmoderns sätt att förbereda sig för förlossningen så är det naturligtvis inget som är farligt för ditt barn.

Att det gör ont att föda barn är väldigt individuellt och man klarar av det. Man gör det. Dessutom finns det smärtlindring att tillgå om man känner att det skulle bli övermäktigt.
Många gånger kan just förvärkar göra att förlossningen går lättare/snabbare/ enklare än om man inte känner ett dugg innan. Men även där finns det naturligtvis undantag.

Jag tror du kan vara lugn. Det du ska ha koll på är bara att dessa förvärkar inte blir regelbundna under en längre tid.  Då finns en risk för prematur födsel. 

Tips! Om förvärkarna känns för jobbiga så ta en Alvedon. Det är helt ofarligt och om värkarna då avtar så är det "bara" helt ofarliga förvärkar.

Det är vanligt att bebis sparkar mer då man har förvärkar. Men jag tycker att att du ska ringa förlossningen nästa gång. Eller gå till en läkare nu. Du stör inte och det kanske är bra att kolla tappen.

Förvärkarna kan göra jätteont, men det låter som att dina är extremt smärtsamma. Jag hade ju väldigt mycket förvärkar, men så ont som du verkar ha, hade jag bara typ 2 veckor innan förlossningen, om ens det. Tycker att du ska kolla upp.

Tack snälla underbara ni för snabba svar! Ett stort hjärta på er :) Kanske ska ta och ringa förlossningen för att rådfråga, dom brukar alltid va väldigt snälla och trevliga emot en när jag ringt in förut :) så kanske ska sluta noja mig för det ;) #4 ja alltså, för mig är dom verkligen smärtsamma utan att överdriva! Jag brukar tåla smärta bra men när dessa kommer får jag så ont att jag nästan inte vet vart jag ska ta vägen!. Vi ska på tillväxtultraljud imorgon, kan dom på något sätt där se hur livmodertappen mår osv? Eller tycker ni att jag ska ringa förlossningen eller någon läkare nu och rådfråga? För tillfället har jag inte ont på så sätt, bara i svanken och att jag känner mig fruktansvärt "bakis" i hela kroppen. Och så känner jag alltid dagen efter med dessa "värkar" av någon skum anledning :)

Jag är också smärttålig, men värkarna kunde jag inte hantera alls. Man är så olika. Men det finns en underbar liten spruta, epidural :D Så oroa dig inte för förlossningen nu. Men ring förlossningen eller din bm nu och be dem kolla tappen när du ändå ska in imorgon.

Du ska in på koll! Täta frekventa sammandragningar påverkar barnet, när jag hade det dom värst påtalades risk för intrauterin fosterdöd och jag fick göra akut ultaljud då de kollade bla hjärnan på bebisen, sen fick jag göra tillväxtultaljud med flödesmätning under värkarna. Din bebis ger signaler, ignorera dem inte. Hellre känn dig dum än förlora barnet, ring förlossningen.

Jag ringde precis förlossningen, skulle ringa upp om ca 15 minuter igen.. BM jag prata med va jätte stressad!. Återkommer snart med att säga vad hon sa när jag pratat med henne :)

Ska in på kontroll på förlossningen nu kl 15.00 :) känns tryggt!

#9 Hur har det gått emmaaa? <3

Håller förlossningne samma tempo där som här är hon inte hemma än på flera timmar :P

Sååå! Nu är jag hemma :) tog sin lilla tid! Men nu har läkaren gjort alla möjliga undersökningar på mig! Bebis mådde bra och det va inga tecken på att jag ska föda ännu i alla fall :) Man kunde se att min livmodertapp förkortades lite vid sammandragningarna men det va inget som var allvarligt just nu. Där emot börja jag blöda väldigt mycket vid gynunersökningen så den blödningen skulle jag ha koll på. Känns skönt att veta att bebis mår bra och att det inte är någon förlossning på g riktigt ännu i alla fall. Bråkiga unge hihi!

Jo man kan blöda som en liten gris efter gynundersökningar som gravid :) många sköra kärl, slemhinnor mm. Räkna med att blöda 2-3 dagar, sen kan det komma gammalt (brunt) blod efteråt.

#13 haha ja jag märkte det, blev lite chockad att det kom så mycket blod när jag gick av gynsängen samt torka mig där nere precis efteråt! Men herregud vilken smärta det var när läkaren kände med fingrarna på livmodertappen, kändes verkligen som en kniv rakt in mellan benen..

Ajaj ash då!

Såg nu i #0 att du oroar dig för förlossningen, och alltså större delen av min förlossning hade jag ont som förvärkarna var, fast det var liksom mer kramande kraft i magen, liksom så luften gick ur som om nån lyfter en runt magen. Varje värk blev liiite kraftigare, och så länge jag öppnade i det tempot man förväntas göra så gick det helt okej. Man huffar, puffar, andas, vaggar runt och känner sig manglad. Men jag hade aldrig känslan av att nej nu jävlar dör jag/går jag härifrån/måste dom snitta eller vad man nu har läst ur andras förlossningsberättelser. Jag kom till det stadiet där jag kände att nu jäklar behöver jag hjälp - då fick jag EDA. Sen läste jag i förlossningsjournalen att då jade jag fått värkstorm och öppnat mig 4cm på 15 min, mot normala 1 i timmen. Då blev det för mycket att hantera med bara lustgas, mest för att jag mentalt trodde att jag hade timmar kvar, och hade hört att 8-10cm är värst. Så jag trodde att det skulle bli ÄNNU värre 😛 så undersökte BM och sa "jamen nu har du bara en liten kant kvar här, du är helt öppen, snart kommer bebis!" så kände man bara "jahaaa, ojdå fan jag lever ju och det här går ju bra" 😃

Smärtan man upplever före förlossningen är jobbig på ett helt annat sätt, det är bara en pina som inte ger nåt mer än oro..

Skönt emmaaa att allt var OK! lika så bra att ha kollat upp det så kan du koppla bort de oroliga tankarna i alla fall! När har du bf? =) Haha när jag läser ditt inlägg #15 så kom jag precis på att under min förlossning, precis innan krystvärkarna satte igång vet jag att jag sa till min sambo "FAN! Vi skulle köpt en hamsterjävel istället!" Det är en väldigt underlig situation ändå. Ont gör det, men shit vad häftigt det är ändå! Jag har alltid (redan innan jag blev gravid) funderat mycket på förlossningen. Men jag har alltid tänkt som så att när man väl är där, så finns det inte så mycket mer att göra än att gilla läget och fööja med kroppen. Det är så häftigt att kroppen bara vet hur den ska göra. Och jisses. Krystvärkarna var så häfriga. Rätt som det var sa jag till bm "jag måste bajsa. NU! " Väl på toa kände jag hur det sved där fram istället. Då insåg jag att jag troligtvis inte alls var nödig.. p

#15 åh va spännande att höra om din historia :) Jag prata med en bekant ganska nyligen och hon beskrev precis som dig, och att förvärkarna innan va värre på ett sett än de "riktiga" värkarna! Och du har så himla rätt! Den smärta man känner nu gör en bara orolig och alla möjliga hemska tankar ploppar upp! Även om det inte är allt för lång tid kvar till bebis är beräknad så får hon gärna stanna kvar där inne några veckor till och tjocka på sig ;) Vi fick se henne på ultraljud idag och det va väldigt svårt att se, så stor haha!. Eller stor och stor, men det va ju stor skillnad på ultraljudet man gjorde i vecka 18. Men imorgon ska vi på tillväxtultraljud och då kanske dom visar mer noga vad allt är haha!. Nu kolla läkaren mer för sig själv och förklara bara lite snabbt vad vi såg :)

#16 va kul att höra din historia också :) Hahaha och en hamster kanske vore något också om inte annars ;) BF är 26 december :) Och ja, det va skönt att vi åkte dit och fick en ordentlig undersökning på allt :) så behöver jag inte va så orolig! Jag har ju nästan "glömt bort" att jag faktiskt ska föda ut våran bebis Hahah! Jag är fortfarande i tankarna att jag är gravid och kommer alltid va det haha!. Så nu när alla dessa smärtor kommer så får jag lite panik att "hjälp, jag ska föda barn om kanske 7 veckor" och att det gör så ont med förvärkar hade jag inte i tanken heller haha!. Men något jag lärt mig under denna graviditet (iofs mig första) är att det är inte lätt att va gravid! Så mycket problem jag haft sen start tär på krafterna, men detta ska inte få skämma mig :) mer barn vill vi ha hihi! Men nu, låter kanske jätte sjuk att säga.. Men nu börjar längtan efter bebis komma, nu vill vi ha henne här och jag är taggad på att få föda ut henne :) innan som sagt har jag inte tänkt att det ska komma ut en liten bebis Hahah!. Vet inte vad som svävat runt i min skalle innan haha.

#16 va kul att höra din historia också :) Hahaha och en hamster kanske vore något också om inte annars ;) BF är 26 december :) Och ja, det va skönt att vi åkte dit och fick en ordentlig undersökning på allt :) så behöver jag inte va så orolig! Jag har ju nästan "glömt bort" att jag faktiskt ska föda ut våran bebis Hahah! Jag är fortfarande i tankarna att jag är gravid och kommer alltid va det haha!. Så nu när alla dessa smärtor kommer så får jag lite panik att "hjälp, jag ska föda barn om kanske 7 veckor" och att det gör så ont med förvärkar hade jag inte i tanken heller haha!. Men något jag lärt mig under denna graviditet (iofs mig första) är att det är inte lätt att va gravid! Så mycket problem jag haft sen start tär på krafterna, men detta ska inte få skämma mig :) mer barn vill vi ha hihi! Men nu, låter kanske jätte sjuk att säga.. Men nu börjar längtan efter bebis komma, nu vill vi ha henne här och jag är taggad på att få föda ut henne :) innan som sagt har jag inte tänkt att det ska komma ut en liten bebis Hahah!. Vet inte vad som svävat runt i min skalle innan haha.

Men man blir så jäkla taggad i slutet. Jag gick ju 17 dagar över tiden och blev igångsatt, så det var ju liksom en låång väntan. Jag vet inte varför, men jag fick för mig att bebis skulle dyka upp tidigare. Men istället hade han ingen brådska ut alls ;p Det är dock som alla säger att "kvinnor är gjorda för att föda barn" ocj det är faktiskt så. Kroppen har full koll på hur den ska göra. Det är en sån fantastisk upplevelse! =)