Vården är alltid supernitiska ner till perfektion när det kommer till sånt här, för att optimera för barnet. Sen har man nästan alltid lite "växel" innan nånting faktiskt händer.

Ligger du för högt kommer barnet att bli ovanligt stort, och risken är stor för kejsarsnitt.

När barnet är fött kommer det att få stödmatas tills det har 2 stabila sockerprover. Osäker på om barnen sköts på vanliga BB eller om man kommer in på neonatalen, antagligen beror det på hur påverkat barnet är. 

Min personliga teori är att det är viktigare att du mår bra och har lite högt värde, än får såna där jättedippar för att vara petnoga. De där dipparna påverkar ju bebisen också.

Hb1c är ett genomsnittligt mått på ditt blodsocker under en längre tid, typ ett par-tre månader. Tyvärr är sådana mått lite kluriga. Du kan t ex ha höga toppar blandat med djupa dalar och ändå ha ett fint hba1c.

Blodsocker under 5 mmol/l är riktigt bra och om du kan ha det näst intill jämt kommer du kunna undvika en hel del av de typiska hälsoproblem som följer av diabetesen. Tricket ligger i så fall i att komma i ketos. Ketoner är hjärnans alternativa bränsle när den inte har tillgång till glukos. Det finns en hel del positiva hälsoeffekter av att driva hjärnan på ketos istället för glukos, bl a minskad risk för demenssjukdomar. Du blir dessutom mer tolerant mot riktigt lågt blodsocker om du har riklig tillgång till ketoner.

Hur ett foster påverkas av kortvariga blodsockertoppar vet jag tyvärr inte.

#0

Har du typ 1-diabetes? Bra kämpat med både vikt, kolesterol och blodsocker!

Själv har jag typ 2-diabetes och min erfarenhet verkar vara helt annorlunda än din…  Min barnmorska har aldrig sagt något om min vikt fastän jag har övervikt. Jag har fått målet att mitt blodsockervärde ska ligga mellan 4-8 (mäter före mat och en timme efter) under min graviditet. Vad jag har fått reda på är att om mitt blodsocker är högt så är det det hos bebisen också. Och då växer den… Sen exakt hur högt det måste vara har jag inte blivit klok på. Vet inte om de ens vet det själva.

Det är alltså vad du har för blodsockervärde just nu som är viktigast vid graviditet. Som jag förstår det så har man lite tid på sig i början av graviditeten att få till blodsockernivån så den behöver inte vara perfekt från början (i alla fall inte hos mig). Jag går till en specialistmödravårdsavdelning som har full koll på mig så med min erfarenhet så tycker jag absolut inte att du ska ta ut någon oro i förskott (om du nu gör det) 🙂

Du får förresten gärna läsa i min tråd där jag följer upp med tillväxtultraljud.
http://gravid.ifokus.se/discussions/556ef53bce12c432b9000ddd-tillvaxtultraljud

Att vara i ketos (ergo äta typ LCHF antar jag? osar misstänkt..) tvivlar jag starkt på att är att rekommendera för en gravid, även om det har bra fördelar för en diabetiker generellt att följa denna kost.

Kolla med läkare först i såfall så det inte blir något tok. (Det kanske går jättebra vad vet jag? men som sagt jag personligen blir genast skeptisk just för gravida).

Råkade dubbelposta detta inlägg. kan man radera det ena? Tack för eran info och råd :) #3 tack, är själv nöjd :) har en blandning av typ 1 och 2. Men är mer åt en etta nu säger dom.

Iaf i äldreomsorgen där jag jobbar vill man hellre att personen ligger högt än lågt. Utifall man nu måste välja. Ett högt socker kan du lättare påverka med tex extra enheter insulin. Ett lågt som tex i ditt fall 1,9 mmol/L kan snabbt leda till insulinkoma, risken att man dör är stor. . Har du kontakt med diabetes-sköterska? Tar du snabb insulin tex Novorapid, och isåfall när? Att ligga högt i socker behöver inte betyda stort barn. Men statisk visar att diabetiker ofta får stora barn, dvs från 4500 gram och mer. Kontroller med ultraljud kommer ske ofta då man vill se om barnet blir för stort pga sockret. I vissa fall sätts man igång tidigare eller planerar kejsarsnitt. Beroende på situationen. Men man kan få stort barn även om man inte är diabetiker, tex min klump vägde nästan 5,3 kg och föddes med kejsarsnitt pga vikten.

Äter nu lchf. Men vet inte hur jag ska göra om /när jag blir gravid.

Ja jag har kontakt med min diabetessk. Det är hon jag pratat med. Har inte pratat med någon barnmorska än då jag inte är gravid än :) men är lite rädd att bli gravid innan mitt bs ligger perfekt. . Jag tar nu lantus på morgonen. Sedan tar jag novorapid precis innan mat som innehåller kolhydrater, men som sagt, undviker det då jag äter lchf.

#4 Om ketos skulle vara rent av farligt för en gravid kvinna hade inte du och jag funnits idag och haft den här diskussionen. Mänskligheten hade dött ut för länge sedan. Det är inte ett dugg farligt för varken kvinnan eller fostret att vara i ett tillstånd av ketos.

#6 Att man i äldrevården hellre ser ett högre än ett lägre blodsocker är en av alla saker som är så sjukt med hur vården fungerar. Ett högt blodsocker är rent av skadligt och det blir skadligt redan på nivåer som sjukvården tycker ligger inom rimliga gränser.

#8

Förstår att du inte pratat med någon barnmorska än :) Jag själv har helt fått byta vårdställe och det känns bra. Hos specialistmödravården får jag all hjälp jag behöver av barnmorskor, diabetesläkare, läkare och dietister. Jag tycker inte alls du ska vara rädd för att bli gravid. Det viktiga när du blivit gravid är att ringa och få en tid så fort som möjligt hos mödravården så att du kan ställa frågor och få den hjälpen du behöver då. Hade varit intressant att höra vad de säger om LCHF, tycker jag :)

Har du pratat med din nuvarande diabessköterska om att du vill bli gravid? Har du fått något råd eller kanske till och med blivit avrådd?

Har pratat med henne och det hon säger är att jag måste få ner blodsockret ytterligare. jag ska höja lantusen om det ligger över 7 mmol/l. Men tycker det är lite svårt att ligga för lågt eftersom jag då blir darrig så lätt.

Darret är med stor sannolikhet ett symptom av lågt blodsocker. Sådana symptom försvinner om kropp och knopp har god tillgång till ketoner. MCT (Medium Chain Triglycerides), som man lätt får i sig via kokosfett, är ett sätt att öka nivåerna av tillgängliga ketoner. Ett annat sätt är såklart att äta en ketogen kost. En kombination av ketogen kost och kokosfett kan verkligen sätta fart på saker och ting.

Tror jag drar mig ur diskussionen eftersom jag saknar kunskap. Överlag är LCHF utmärkt till diabetiker jo, det är bara gravidbiten jag filurar över som sagt.

#9 Då tar jag för givet att du har utbildning i ämnet? Jag har sett vad högt socker för för skador bla; bensår, amputerade ben och blindhet. För högt socker är inte bra, inte heller varken skenande socker eller en sockerdipp. Det är stor skillnad på vad som är högt och farligt högt. Men det är även farligt, rent av livsfarligt att ligga för lågt. Man får inte glömma att balansgången är svår, men hellre 10 mmol/L än 1,9 mmol/.

Att ha ett stabilt blodsocker är också viktigt då ett högre blodsocker ökar risk för missbildningar på tex hjärta. Dessa missbildningar sker då tidigt i graviditeten och därför är ett bra blodsocker viktigt att ha när man planerar graviditet.

Man brukar få gå på specialistmödravården på kontroller och tror även man gör ett mer detaljerat ultraljud för att kolla efter missbildningar.

Barnen brukar vårdas på vanliga BB och tillmatas med ersättning tills blodsocker är stabila och moderns mjölk kommit igång om man vill amma. Om barnet inte kan hålla blodsockret (där jag arbetar skall det vara högre eller lika med 2,6)  trots tillmatning kan ibland dropp krävas och då får man vårdas på neonatalen. Detta kan dock vara olika i olika landsting.

Be att få träffa din diabetesläkare för att diskutera inför din graviditet.

#14 Riktigt farligt lågt blodsocker är man som sagt skyddad mot om man bara har tillräckligt med ketoner i blodet. Övermedicinering med insulin t ex kan ge livsfarligt låga bs-nivåer. Behovet av insulin minskar dock i takt med att bs-nivåerna minskar. Att nå så extremt låga bs-nivåer utan att överdosera på insulin är rätt svårt. Levern har ett lager med glukos som den kan använda i krissituationer. Dessutom kan levern, förutom att använda det inlagrade glukoset, även tillverka nytt glukos av fett och protein.

Jag skulle inte säga att jag har utbildning på området, men jag har läst på rätt ordentligt på egen hand under de senaste 7-8 åren efter att båda mina föräldrar fått diabetes typ 2 diagnos. Jag slår mina läkarutbildade kompisar på fingrarna mest hela tiden när det kommer till just detta ämne, och några ämnen till. 🙂

Är det verkligen något att eftersträva tycker du, att smälla utbildade läkare på fingrarna? Får jag fråga vad du har använt dig av för källor när du har "pluggat på" inom detta?

Jag läser vetenskapliga artiklar publicerade i medicinska tidsskrifter, ofta genom att söka på PubMed, och såklart "peer reviewed". Jag läser även en hel del populärvetenskapliga böcker, men är väldigt noga med att de ska vara väl refererade om jag ska använda informationen till annat än mig själv.

Det är väl egentligen rätt barnsligt, men för en lekman som mig är det ändå tillfredsställande för egot att man kan diskutera ämnen som detta med väldigt utbildat folk på mer eller mindre samma nivå. Har de dessutom fel, vilket inte är alldeles sällan, är det än mer tillfredsställande och dessutom viktigt.

Får jag då fråga varför du känner ett sådant motstånd mot det jag skriver? Jag tolkar det i alla fall som ett visst motstånd.

Jag har ett visst motstånd till det du skriver då det (för mig) är "okänd mark" när det kommer till faktan. Jag vill inte att det ska bubbla upp något som kan komma att skada någon som är gravid, så jag är kritisk. Men jag säger också att jag saknar kunskap, så därför kan jag bara rekommendera att man är försiktig och talar med t.ex. läkare (eller barnmorska/dietist/sköterska eller vad man nu finner lämpligt).

Sedan har jag taggarna lite utåt när det kommer till LCHF då det ur forumsynvikel lätt spårar ur. Är inte jättepigg på en eventuell matdebatt här inne. Än så länge är ju dock tråden helt okej, och jag hoppas det får förbli så. Jag oroar mig säkert i onödan då denna sajt är väldigt lugn och harmonisk.

#19 Fair enough. 🙂

Just ketos är något som vården i många fall missuppfattat och tror är farligt. Många välutbildade personer inom den sektorn blandar tyvärr ihop det med ketoacidos, vilket helt riktigt är potentiellt livsfarligt. Historiskt sett upptäckte man ketoner just av anledningen att det var farligt, men idag finns det så mycket mer kunskap om ketos och ketoner, om man bara är intresserad av att ta reda på det. Av den anledningen kan det vara knepigt att få bra och korrekt information från de yrkesgrupper du hänvisar till.

Mängden ketoner i blodet skiljer sig rejält mellan ketos (ca 0,5-5 mmol/l) och ketoacidos (ofta mer än 10 mmol/l). Om man svälter, och därmed inte tillför kroppen något utifrån, når man sällan nivåer över 7-8 mmol/l, vilket fortfarande ligger på en ofarlig nivå. Genom att äta ketogen kost brukar de flesta hamna mellan 0,5 och 5 mmol/l. Har man ingen egen insulinproduktion eller om man är rejält alkoholiserad finns det anledning till försiktighet, men då har man också en hel del annat att oroa sig för när det gäller hälsan. Har man egen insulinproduktion eller insulinmediciner kan man hålla sina ketoner i schack med dessa, lite på samma sätt som man håller blodsockret under kontroll.

I de läroböcker i fysiologi jag läst när jag gått olika universitetskurser kan man också läsa lite om skillnaden mellan ketos och ketoacidos.

#16 För mig handlar det inte om att slå någon på fingrarna. Jag är inte intresserad av vem som har rätt eller fel, men jag blir orolig över att man kan rekommendera att gå emot sjukvården utan att veta personens sjukdomshistoria och bakgrund. Tänk om någon som avskyr sin diabetes läser detta, testar och dör? Huruvida det stämmer med ketoner och allt du rabblar upp är inte upp till mig att avgöra, vet dock att folk som förespråkar LCHF tror på detta.

#21 Ja, tänk om någon med diabetes läser detta, testar och blir frisk? Det skulle ju vara fantastiskt. Diabetes typ 2 är en av de lättaste sjukdomarna att "bota". Typ 1 är svårare. Båda typerna mår bra av ketosen, så länge nivåerna inte skjuter i höjden och det kan man som sagt reglera med t ex insulin.

kanske ett gravidforum inte är rätt plats att försöka läsa på och kurera sin diabetes?

Absolut! Samtidigt frågare TS hur denne skulle få ner BS-nivåerna ytterligare, utan att för den skull få darrningar eller andra symptom på lågt BS, vilket är anledningen att vi (jag) kom in på ketos-spåret.

Sant

Har följt tråden litegrann och känner att jag måste inflika.. Man kan aldrig bli frisk från sin diabetes, har du fått det så har du oavsett om det är typ 1 eller typ 2. Du kan hålla den i schack (i vissa fall) genom en hälsosam kost absolut, men inte bli frisk ifrån den. Jag har nära släktingar som äter och lever lchf och det har blivit otaliga diskutioner om just detta då en annan nära släkting har diabetes typ 2, jag är utbildad undersköterska och jobbar på ett äldreboende och kan inte annat än hålla med Velinga1984, hellre lite högt än för lågt. Och det är stor skillnad på högt och farligt högt.

Tack för allas svar :) jag har nu i 3 dagar iaf lyckats ha under 6 mmol / l. Tyvärr ett par blodsockerfall på köpet :( Jag är mest intresserad hur ett foster påverkas av TILLFÄLLIGT högt blodsocker. Eller om jag ligger runt 6-7. Vilket är otroligt bra siffror för mig då jag innan jag började på lchf låg mellan 3-35 mmol/l. Jag vet redan hur det påverkar mig själv, men är orolig för mitt framtida barn. Skulle aldrig kunna förlåta mig om jag skadade mitt barn pga att jag inte "orkade " sköta min diabetes.

Om det påverkas av tillfälligt högt vet jag inte (troligen inte) men barn till kvinnor med diabetes som inte har bra världen riskerar att bli stora då de har ökad tillgång på glukos.

#26 Det finns en poäng med att jag skrev bota inom "-tecken. Man kan som du säger enkelt hålla diabetesen i schack med lågkolhydratkost. Sedan kan man, över tid, göra sina celler insulinkänsliga igen (t ex med tung styrketräning), vilket i stort sett är att "bota". Men såklart är det även så att om man drabbats en gång av diabetes typ 2 har man redan bevisligen genetisk fallenhet för den sjukdomen, så går man tillbaka till samma livsstil som man hade när man utvecklade sjukdomen från början kan man med största sannolikhet räkna med att bli drabbad igen.

Högt eller farligt högt är svårbestämda nivåer. T ex ökar risken för demenssjukdom redan i det övre spannet av det som officiellt är normalt blodsocker. Jag tror de patienter du hellre ser ett högt blodsocker på har lite att invända emot om de pga detta utvecklar en demenssjukdom. Dessutom kan man på samma sätt säga att det är skillnad på lågt och farligt lågt blodsocker… och man är som sagt väl skyddad mot negativa effekter av ett farligt lågt blodsocker om man har ketoner tillgängligt i blodet.

En utbildning är ju inte mycket att hänga i julgranen om det man lärt sig inte stämmer.

Men men… vill vi fortsätta denna blodsocker-diskussion gör jag mer än gärna det, men inte i denna tråd. Vi håller på att kapa den fullständigt, känns det som, och det var ju inte meningen med detta.