Håller helt med, finns inte i min värld att man "råkar" bli gravid, men för många går det till så tyvärr. Tycker att ett barn ska vara efterlängtat från början, inte bara något som råkade hända. Men det är min åsikt det, inget påhopp på dem som känner o tycker annorlunda.

Misstag är ju när man skyddar sig med p medel och ändå blir gravid. 

Har man oskyddat sex  och kallar det misstag är man bara oansvarig.

Jag hade oskyddat sex med min sambo i 6 år utan att hon blev gravid.

Varför blir du provocerad av andras angelägenheter? Det är väl deras ensak om sexet de har bara skulle resultera i en blöt fläck på lakanet eller ett barn?

Ursäkta språket men alla knullar inte bara för att reproducera sig och det är långt ifrån alla som gillar att använda preventivmedel.

Kan tillägga att vi aldrig kallade graviditeten för ett misstag (ingen av dem) men vår inställning var mer, händer det så händer det…

Barnet vi väntar nu är inte helt planerat (att komma just nu i alla fall), men däremot efterlängtat, mycket dessutom. Vi låg inte med varandra med syftet att jag skulle bli gravid, vi hade sex för vi ville helt enkelt. Sen att det kunde bli en bebis var vi väl medvetna om, men som sagt var det inget aktivt försök så sett. Och där kan jag tycka att det finns en viss skillnad.

Men, jag vill tillägga att jag förstår vad du menar. Att bli överraskad av en graviditet efter oskyddat sex förstår jag inte heller hur man kan bli.

#3 jag har inte sagt att det är min ensak och anledningen till att jag blir provocerad har jag ju skrivit? Att man har oskyddat sex men uppenbarligen blir väldigt förvånad att man vart gravid, att ett kom som en helt otänkbar överraskning, är för mig väldigt provocerande och konstigt framförallt. Att man knallar för andra saker än förökning vet jag med, men har man sex oskyddat borde man även vara medveten om risker och konsekvenser och det är är för mig lika självklart för mig som att man kan ha sex av andra anledningar än att bli gravid/göra någon gravid. #5 håller med, även jag kan tycka att det är skillnad. :-)

Tänk på att allt kan vara provocerande i fel krets. "Oj, vad jobbigt att gå ända dit" -Kan vara provocerande för någon som inte kan gå "Morsan är så jobbig ibland" -Kan vara provocerande för någon som förlorat sin mamma. "oj vad ont i foten jag har" -Kan vara provocerande för någon som har nervskador och inte känner av fötterna osv. Ska man akta sig för att någon kanske kan ta illa upp av det man säger så får man knappt prata alls. Att du ser det som provocerande är för att det här är otroligt frustrerande för just dig just nu och troligtvis tänker du nästan bara på barn och att bli gravid. Du är faktiskt lite överkänslig om man får säga så men det är fullt normalt i din situation. Jag har läst många som klagar på just det här eller att de blir sura när någon annan blir gravid. En del vågar inte säga att de är gravida när de har en vän eller anhörig som har svårt att få barn för de är rädda för reaktionen.

Jag kan tycka att man inte behöver hänga upp sig på sånt för innerst inne vet du att folk är olika och du har haft otur. Sen behöver man inte trycka upp en sån sak om man vet att den personen man talar med har svårt att få barn men om din vän inte visste om det så tycker jag inte att hon gjort något fel.

En vän till mig hade oskyddat med sin kille. Sen visste hon att hon var gravid, då hon inte fick mens på 2 månader, men ändå gick o skaffa p-stav trots att hon va helt 100 % säker på att hon va gravid🤔 Och ja hon kalla det för att de va ett misstag att hon blev gravid. 

Min kusin tog ppiller men blev ändå gravid, det kan man nog kalla för misstag :) Men glada blev dom för det! Idag har dom en dotter på 3 år och en till påväg som är planerad =)

Jag är ett "misstag". Mamma försökte få barn i över 10 år med sin första man. Läkarna sa att hon inte kunde få barn. Hon skilde sig så småningom o träffade sedan pappa. Båda var över 40 och mamma kunde inte få barn. När hon var 42 sökte hon läkare för hon trodde hon hade magkatarr, men det var jag som spökade. Så misstag kan ju hända.

Jag har också tänkt en del på detta. Resonerar man "händer det så händer det" så är man ju medveten om konsekvenserna så det räknar jag inte hit, utan just dessa som blir chockade och typ går och gör abort och är skitarg "för dom blev ju inte gravida under x antal gånger minsann" eeh, då känner jag att man nog inte har alla hemma :p och ja, det finns så naiva människor, dyker i regel upp nån per månad på familjeliv t.ex.

Jag blir också väldigt provocerad av detta! Särskilt då det finns så många som kämpar och kämpar för att själv kunna få barn, vissa bara ser på varandra så händer det (känns det som). Är man tillräckligt gammal för att kunna bli gravid så vet man också hur det går till när man blir det.

Blir också provocerad, inte för att det är många som försöker länge utan att kunna, utan för att i dagens upplysta samhälle ska man inte kunna bli förvånad över att man blir gravid om man har oskyddat sex. Säger man händer det så händer det, som vi gjorde, ja det är en helt annan sak. Men, när man blir uppriktigt förvånad, ja då blir jag provocerad.

Jag blir provocerad av inställningen "vi har sex oskyddat men han drar ut den precis innan han ska komma så det är lugnt" - samma person säger dock också "skulle jag bli gravid så skulle jag aldrig göra abort" och det är sånt som gör mig lite irriterad ibland, då jag har vänner som försökt i flera år och fått ta till ivf för att ha en chans. Att "dra ut den" är ju inget säkert kort, då kan man "råka" bli gravid även om man inte vill/har råd/passande situation osv och det tycker Jag personligen är oansvarigt. sen är det ju som konstaterat väldigt stor skillnad på att tänka "ok händer det så händer det" för att man faktiskt kan tänka sig barn eller vill, från att köra oskyddat och bli puckat förvånad sen när man blivit gravid och tar till abort - eller får ett "oönskat" barn.

Kan ju tillägga att personen inte vill ta till abort för att hen inte "tror" på det, inte för att hen vill ha barn.

Har haft regelbundet oskyddat samlag sen jag blev 13. 

Träffade min make när jag var 21 och försökt bli gravid sen första dagen med honom. Inte lyckats förrän jag blev 26.

Men vårat barn är inte oväntat eller ett misstag. Velat ha barn hela mitt liv, därför jag och maken började försöka sen dag ett tillsammans (vi gifte oss 10 dagar efter vårt första möte). 

Blir även jag irriterad på folk som nämner sina barn som misstag eller att dom var oväntade (när de haft oskyddat sex). Vissa människor verka bli gravid av att bara kolla på varandra och förstår inte hur jag kan bli ledsen när de gör sin femte abort.

#14 fast jag resonerar nästan lite som den personen, vi vill ha barn mer än allt annat men det passar sig egentligen inte just nu. Jag studerar på universitet och är klar om 8 månader. SKULLE det nu hända så är det faktiskt ingen fara, det skulle säkert gå på något vis. Men vi kör på den "metoden", och ja händer det så händer det. På ett vis går jag runt och hoppas varje månad att mensen inte ska komma. Men vi försöker ju ändå inte riktigt (inte än).

Edit: kom på nu att jag låter konstig kanske.. åh, vet inte hur jag ska förklara mig. Men vi längtar så mycket efter ett barn, och min utbildning på 3,5 år hindrar oss. Skulle barnet bli till av "misstag" skulle det kännas mer okej att ta en paus i studierna, än att jag ska ta en paus för att vi inte kunde vänta yttepytte lite till.. Hoppas ni förstår mina tankar trots att det låter konstigt.

#17 Vi var inte i en lämplig tid i livet för barn heller, men vi räknade på det och kom fram till att vi visst skulle klara det om det hände. Det tog sig på första försöket för oss (ett missfall dock, men sen tog det sig på första igen). Sambon är arbetslös och får nästan ingenting i a-kassa, jag är heltidssjukskriven.

Vi ser dock nu ett litet ljus i tunneln, men det är för tidigt för att ropa hej ännu. Men mycket hinner hända på 9 månader kan jag lova. Bara för att man har jobb vid plusset betyder det inte att man inte kan bli arbetslös innan barnet kommer t.ex. men nu spånar jag iväg 😛

#0 håller med…. Här använda dock detta av unga personer, just ordet misstag. Så jag anser det lite som en mognadsfråga. Fel ordval och säga misstag då snudd på alla vet hur ett barn blir till. När man varit och gjort abort 2ggr om året borde man väl haja till!? Men vi är alla olika och kommer alltid vara. Man måste själv ta ansvar för sig själv. Åsikter är fritt att ha och skulle jag reagera på allt runt omkring mig skulle jag tokig(-are!). En väntad händelse borde det heta, inte misstag 😛 El ett resultat 😉

#17, jag tycker det låter som en annan grej lite endå eftersom du VILL ha barn.. Personen i fråga vill inte ha barn nu men skulle inte göra abort. Det är det jag tycker är konstigt. Jag blev gravid precis efter att jag fått antagningsbeskedet till universitetet och ett program på 3 år, inte det ultimata men vi kände båda att vi ville börja nu och jag tar studieuppehåll från april till november, sen fortsätter Jag med mitt plugg :-) så jag hoppas det löser sig för er hur det än blir! Om det är barn ni vill ha så tycker jag personligen inte att en utbildning är i vägen, man kan som sagt pausa (och måste ju inte vara borta ett år heller om man inte vill!) och sen fortsätta :-) kändes bra för mig att ha en plats på programmet, annars hade det nog känts motigt att börja från början när man varit mammaledig ett år och inte riktigt vet vad man ska göra då.

Att man säger att det var oplanerat eller ett misstag betyder inte att man blir förvånad eller inte fattar hur det går till.

Nu ser det ut som att jag är en sån som "råkar" bli gravid men så är det absolut inte :)

Det mest provocerande (och korkade) jag hört i ämnet var en som sa att det inte var meningen att hon skulle bli gravid då hon missat P-piller i 2-3 månader (!!!!), ursäkta men hur i h*lvete "missar" man det så länge…?

#20 Ja det är nog sant.. :) 

Tack! Känns jobbigt på ett vis att skolan liksom är "ivägen" för något man verkligen vill. Vi har funderat på att köra på och sen får pappan vara pappaledig, men jag antar att det kan bli jobbigt för mig att inte få vara ledig första tiden.. så jag vet inte. Men skulle vi bli gravida så får det ju bli något vi löser då, för det finns bra lösningar ändå. Funderar dock på att börja försöka mer närmare sommaren, för efter sommaren har jag bara en termin kvar! Nu blir detta lite off topic dock känner jag, känns som jag kapar tråden lite 😛

Sluta hetsa upp dig för något du inte kan göra någonting åt. Det är att slösa energi.

Det är ju förstås bra att ventilera. Men jag måste säga att om min vän skulle vara sådär så skulle hon/han inte vara min vän längre. Avundsjuka får mig att må illa, men som tur är så har jag inga vänner som är på det viset tack och lov.

Måste ju säga att jag är bra förvånad över att jag inte vart helt halshuggen för detta och skönt att jag inte är den enda med liknande åsikt/tanke/tycke. #25 avundsjuka?

Har inte läst alla inlägg. Våra tvillingar var inte planerade i den bemärkelsen att jag kollade ägglossning osv som första pojken var. Men vi tvekade aldrig behålla barnen så de var välkomna, inget "misstag"….. Jag var utsatt för att bli lämnad av vänner under graviditeten eftersom de inte klarade av att jag väntade barn, än mindre tvillingar. Det var oerhört smärtsamt. Det jag vill säga är att man vet så lite om andra människor och deras val och beslut.

#26 Kanske jag uppfattade fel och isåfall ber jag om ursäkt! Det är mycket troligt att jag tolkade den här meningen fel:" När man dessutom själv försöker att bli gravid och har försökt ett tag blir man ännu mer provocerad." Jag såg det där som avundsjuka.

Bra att få ventilera men nej, jag skulle inte vilja ha en vän som verkar avsky människor som gör de där "misstagen".  Jag skulle inte vilja döma någon annan människa så lätt.

#28 det är varken av svartsjuka eller för att döma, vet att jag ibland kan skriva lite luddigt och att man då lätt missförstår hur jag menade . Jag skulle snarare vilja kalla det att jag har een åsikt, åsikten att man bör vara medveten om att man kan bli gravid om man medvetet har oskyddat sex. För ja, det finns dom som oskyddat sex men inte vill ha barn och inte tänker att "det kommer när det kommer", det är det som gör mig irriterad, att man medvetet utför en handling som kan leda till det man inte vill, dvs att bli gravid. Att jag sedan försökt bli gravid ett tag och inte blir det gör mig mer irriterad över de som håller på såhär, inte för att jag är svartsjuk utan för att det känns så otacksamt att man medvetet utför en handling som kan få konsekvenser som dom inte vill ha men lätt kan motverka. Detta är min åsikt i saken och jag har bättre respekt för andra och andras liv ön än att slänga den i ansiktet på dom, det är deras liv och gör precis som dom vill oavsett vad jag tycker och tänker. Men varenda gång man pratar med folk och dom säger att dom har oskyddat sex men vill absolut inte ha barn så blir jag faktiskt irriterad.

Det jag känner ang detta är inte heller avundsjuka. Utan precis som #29 skriver, det känns väldigt otacksamt med människor som blir gravida bara sådär utan att tänka sig för och som inte vill ha barn. Det är en otrolig frustration då man själv försöker bli gravid och gör alla möjliga konstiga grejer som sägs ska funka för att man lättare ska bli gravid. Jag blev bara arg och ledsen.