Tihi vad roligt :D

Här blir det bara Pyret, än så länge :P

När jag var gravid med min Josefin så visste vi ej kön, men hade bestämt oss för antingen en Josefin eller en Ludwig.

Magen hette Luddefin under graviditeten :)

Nope, här går hen kort och gott under bebisen. Min pappa har döpt hen till Maj-Björn men jag känner att jag inte riktigt tilltalas av det namnet ;)

Jag visste kön men vi visste inte vilket namn vi ville ha förens 3 veckor efter lille Elton kom men han kallades bebbson i magen!:)

karln min brukar ibland dra till med Sten-knut, och ofta med ett uttal då han låtsas inte kunna säga S, och med ett läte som om man är täpp i näsan. :) 👍

Liten

Njä. Bebisen, pyret, räkan, illbattingen eller möjligen Astrid-Vidar.

Han hette mest knortlort ☺️Sista månaden kom Elliott upp i hjärnan så jag började undra om det var en pojke. 

(Fick inte igenom Elliott för pappan 😮 )

Bobfloyd har Joel hetat i magen. Namnet kom hans far och farbror på när vi funderade öppet på namn. Bob kylan och Pink flod är sådant de båda lyssnar på och jag vägrade döpa vår son till. Pratade jag om Joel med annat namn , typ räkan eller brynulf så låtsades sambon inte förstå. :)

Nova hette Filuren när hon låg i magen, vi tog inte reda på kön och det var hennes pappa som kom på det. Tyckte det var klockrent!

Åh, vad gulliga idéerna ni hade då! Här säger vi bara bebis eller skitungen 😃

"Skitungen gör mig tjock"  typ haha!

#11 Skitungen kan jag faktiskt komma med ibland också ;)

#12 Jaså? Hihi 😃

Lilleman var det som användes mest, och det kallar vi honom fortfarande :)

#14 visste ni att det var en pojke? :)

#15 Ja, vi tjuvkikade på RUL men vi sa lilleman redan innan. Båda hade på känn att det var en pojk :)

Svante hette Lill-Åke i magen och hans kusiner (inte dom äldre dock men dom fyra som är under 7år) kallar honom fortfarande det nu 2månader efter att han kommit ut och fått ett namn :P Min pappa heter Åke så det är väl därför det blev så av någon anledning :)

Jag kallade Fabian för Pluppen när han låg i magen. Mina syskon och mamma kallade han för Herman, men jag har ingen aning om varför :P

Himla lustigt det där med vad man kallar den lilla. Jag pratar om Balder som om att jag tror att det är en pojk, men det känns som att jag har en flicka i magen. :)

Släkten sa Bumlingen, efter adventskalendern. Så det sa vi oftast. Och en sådan blev det ju också då Holly vägde därefter 😛 Lite förvånade blev vi över det!

#20 Bumlingen var ju fruktansvärt sött! :D

Balder är väldigt vild av sig just nu så jag funderar på att byta namnet till Vilda, hehe! ;)

Jag kallade dottern för lillsnäckan när hon låg i magen eller Nymphadora eftersom jag låtsades inför min sambo att jag verkligen ville att hon skulle heta det och han trodde att jag var heltokig men vågade inte riktigt bråka med en gravid kvinna om det ;)

#22 försökte samma sak med brynulf men sambon vågade verkligen bråka med gravida jag ;)

Blev automatiskt Krypet, vet inte varför men det är det vi säger (än så länge). 😉

Våran heter Ägget eftersom jag plussade på påskhelgen. :-)

#25 Ja men vad gulligt!! :)

Blubben, min Blubb, kallar jag min lille skrutt i magen. När jag hade plussat läste jag en del om utvecklingen och sa till magen, "du är ju bara en liten blubb än" :) Om 2 v vet vi kanske könet men lär hålla mig till min Blubb ♡♡♡

Jag brukade kalla den lilla för Jan-Daniel innan vi fick reda på att det är en flicka. Sambon heter nämligen Jan Daniel (Daniel som tilltalsnamn) och avskyr det ;) Nu kallar vi henne mest för bebis. 

På jobbet kallar vi henne för Desirée eller Dessie, bara för att en arbetskamrat har fått för sig att han har något att säga till om i namnvalet ;) Han har kallat henne för det sen vi fick reda på att det är en flicka, så det har liksom satt sig. Ibland får jag bita mig i tungan för att inte kalla henne för det hemma också :)

Knott är arbetsnamnet här :)

Dottern gick mestadels som liten och skrutt.

Denna gången är det bebis, knodd eller karatekid (mest när hen får för sig att använda min urinblåsa som slagpåse samtidigt som man får rejäla sparkar i revbenen).

Alien kallades den under de första veckorna. Det kändes som man blivit "facehuggad" utan vetskap och sedan har något som snor ens mat i magen. Jag kanske är lite morbid, men det var en sådan bild jag fick upp. 

Efter det blev det räkan. Tänker alltid på en tångräka som ligger nära standen. Den ser ju inte ut att göra så mycket. Bara rör på sina små ben och är lite genomskinliga.

"Bäbisen" blir det oftast. Men även "Liten" som ofta kommer av att jag säger " Jag har en Liten som hoppar studsmatta/boxas" eller "Nu är Liten i farten igen", annars pratar jag även om "magen". Sambon använder "han", men han har inget namn eller riktig benämning på bäbisen.

Första magen hette Leffe, ut kom en Andy John Leffe ;) Nu kallas magen Stina av min mor? Fråga mig inte var hon fått det namnet ifrån…

Jag är gravid i månad sex och vi vet inte heller könet på vårt barn då de sa att det inte gick se på UL. Precis som #3 kallar pojkvännen bebban för Maj-Björn eftersom vi inte har nåt pojknamn än. om flicknamn är vi inte överens så ibland så säger han Svea och jag säger Ingeborg så bebban i magen får heta lite olika till.

Här kallas den lilla för MINI :)

#18 Vet inte om det är därför men en härman är ju bla en kaka som man göder med mjöl vatten osv under en tid. Du gör en egen jäst så att säga.    Så lite passande är det ju =P

#36 Jasså, det visste jag inte :) Jag tror inte det var det dom tänkte på men det var ju väldigt passande :D

 lite OT men här är reseptet =) 

http://www.matklubben.se/recept/herman+deg