Vanligt att inte tro man är gravid?
Jag är i v13 och ska imorgon göra KUB bara för att jag vill se att det faktiskt är något där inne - jag klarar inte av att vänta till v18 helt enkelt.
Ju mer jag pratar med vänner och familj som varit gravida så märkte jag att det är ganska vanligt att man, som jag, vägrar tro på att det är något därinne förrän man får se det.
Har fått för mig att jag är skengravid för inte kan det väl vara så att jag faktiskt ska bli mamma. 🤪
Hur många av er hade samma tankar i början på graviditeten?
![[Thiah]](/images/avatar-dead.svg){kind=avatar}
Oohhjaaa jag hade svårt efter kub också. Fick lyssna på hjärtat i v.16 o efter det vågade jag tro mera. Tror i och försig att jag ännu har lite svårt att tro och han borde just komma. ;D
Oja, jag trodde inte på det heller! Jag trodde inte det var sant när jag plussade, på RUL, när jag kände sparkar :P
/Christine
Jag kände precis likadant innan KUB gjordes. Kände mig i princip så ogravid det bara gick efter illamåendet försvann och ibland undrade jag ifall jag bara inbillade mig allt. 😛
Haha, satt senast igår i duschen och fungerade på om jag bara fantiserat ihop alltsammans. Om längtan efter barn blivit så stor att jag liksom råkat hitta på hela graviditeten och kroppen bara hängt med i hela fantasin den här gången. För ett par veckor sedan låg jag i gynstolen och BM skrattade: "Ja, gravid är du ju helt klart i alla fall, det synd tydligt på livmodertappen!" och jag blev typ… Lättad? Åh, vilken tur, liksom. Vad skönt att ni känner likadant, känner mig jätteknäpp :P Här sitter man med mage och symptom och hela faderullan men tvivlar ändå.
Medarbetare på Häxor.
En neuroatypisk blogg
Oh ja, eftersom jag haft en så symtomfri graviditet så har jag flera gånger om trott att jag bara inbillat mig. Har fortfarande lite svårt att fatta trots stor mage och att nu börjat känna bebis sparka där inne.
Haha ja det verkar onekligen vara vanligt att gå i dom tankarna. Jag försöker till och med få pojkvännen att inte följa med imorgon för jag tror det kommer vara tomt på ultraljudet. Knäppa hjärna.
I början? Haha, jag är i 38 och vet inte om jag riktigt förstått att jag ska bli mamma än :P
Jag vet ju att jag är gravid, men av någon anledning så har jag så himla svårt att förstå att det är en bebis där inne. En riktig bebis! Knäppt.
Haha jag är i vecka 12+3 och ska göra ultraljud och kub på måndag och först då, hoppas jag, att jag vågar tro på det och att allt är bra. Vill se blubben, hjärtat som slår osv. Nu går jag bara i en slags dvala känns det som ;) vågar inte tro… :)
Mvh Emma, Låt inte rädslan att förlora hindra dig ifrån att spela!
medarbetare på Jack Russell Terrier ifokus
#8 Jag var lugn i ett par veckor efter kub, sen börjar jag noja igen fram tills dess det var dags för RUL ;) man skulle nog behöva göra ett ul/vecka under hela graviditeten för att hålla sig lugn tror jag :P
#9 haha samma här. Man är nog aldrig nöjd.
Starta ny diskussion