Man får visst höra olika beroende på var man bor och så. Jag fick höra att jag endast fick promenera i sex månader, andra har fått höra tre månader etc. Men du ska verklligen inte ta och gå till gymmet på ett bra tag, din mage är långt ifrån läkt! Du får inte bära tunga saker eller köra omkring med tunga saker i vagnen, det tyngsta du får ta är ditt barns vikt. Sedan ökar det naturligtvis med tiden, men ta det lugnt, det har bara gått tre veckor. Du kan få sårrupturer om du anstränger magen och det är inget trevligt.

Det är jätteviktigt att läsa om träning för nyblivna mammor eller få hjälp av en tränare med kunskap, helst om man är snittad. Finns många övningar man ska undvika och så vidare. Tror inte det rekommenderas att man börjar med någon träning alls (bortsett från lugnare barnvagnspromenader typ) förrän man varit på efterkollen. Jag började gå lugna promenader efter några veckor, tidigare än så sa kroppen stopp. Sen ökade jag på tempo och längd allt eftersom. Cirka tre månader efter började jag med Olga Rönnbergs program för nyblivna mammor, enligt hennes bok.

Här i Finland heter det att man inte ska träna annat än vanliga promenader förrän efterkontrollen är gjord. Den görs efter 6-12 veckor.

Jaha okej då väntar jag tills efter efterkollen med att sätta igång på riktigt. Promenader får funka tills dess :) 

Vi har dock spelat pingis och det gick finfint. Sen råkade jag flytta en rätt tung byrå ensam när jag var hemma en snabbbis och resväskor och sånt har jag konkat runt på när vi bytt avdelning osv. Det har gått fint. Våra resväskor bar jag ner 3dagar efter snittet. Ingen sköterska eller läkare sa någonting om det.

Känner mig läkt men vet ju att jag troligtvis inte är det. Men ska läsa på mer om träning för nyblivna mammor. Har inte läst någonting om det än faktist så det kan ju vara smart.

Kan tipsa om Olga Rönnberg, hon finns på fb också :)

Gör inga hoppiga rörelser förän efter 4-6 mån, som jogging och aerobics. Det ökar risken för framfall och inkontinens. Detta gäller för alla som fått barn oavsett om det  är via snitt eller vaginalt.

Sedan ska du ju inte anstränga magmusklerna förän efter 2-3 månader så barnvagnspromenader i backar är kanske inte så bra. Då försvårar du en effetiv läkning av såret. Det är ju bättre att vänta någon månad extra med träning än att få ett sår som aldrig riktigt läker. Du har igen det i längden.

Vill du träna underkroppen kanske du kan göra långsam stepup på någon pall? Eller hmm, man kanske använder magen då med. Eller knäböj och tåhävningar.

viss träning kan ställa till amningen om jag förstått rätt?

misstänker att det är den hårdare typen av träning?

6 månader är det man inte ska träna MAGEN! Detta är för det kan bli missbildningar innifrån om man börja för tidigt, denna gränsen e ju enorm som systrarna sa till mig efter kejsarsnitt men man måste ju ha gräns på allt så att säga så ingen missuppfattar. men dem närmsta 3 månaderna ska man undvika att träna just magen mer än det vardagliga såklart! :)

Okej då är det bara att tänka om. Promenader med Novis duger bra för mig tills läkarn säger annat. Kilona är ju redan av så jag är nöjd :) får be min sambo säga extra många skämt så man kan träna magen med skratt istället.

Usch jag blir helt förskräckt av allt du pysslat med… När vi skickar hem våra patienter får de inte ens bära sin lilla resväska de har med sig, finns det ingen som kan bära gör vi det åt dem. Dåligt av personalen att inte säga något om detta då det är jätteviktig information!

Jag har hög smärt-tröskel så det är nog därför :)

Första dagen gjorde det såklart jätte ont, men då var jag helt bestämd på att få igång tArmarna så då sa dem att röra på sig och hoppa lite lätt skulle göra tricket. Var nog så det började :)

Kom ihåg att det inte är "bra" att tåla smärtan, det är dåligt när det gör ont! Ta hand om dig istället. En bra riktlinje när det gäller träning, utan att du ens behöver läsa på eller fråga någon, är att om det gör ont så ska du inte göra det.

Hoppa!? *dör lite till* Mitt sjukvårdshjärta blöder….

Hoppa och studsa lite lätt var de exakta orden hon använde.

Måste bara säga att jag inte försöker anklaga dig för något eller så, jag blir bara upprörd över "din" personal. Inte på dig alltså. Så du vet.

Det förstod jag. Jag var också lite upprörd första morgonen faktiskt. Att duscha ensam var något jag absolut inte skulle göra, än mindre pallra mig ut och röka själv. Rökningen kunde jag ju skippat såklart. Men att gå til duschen och duscha var jätte läskigt. Tappade en grej på golvet och tog några djupa men nervösa andetag innan jag kunde mig för att plocka upp det. Den smärtan. 

Men är glad att det blev som det blev. Hade jag inte rört på mig och sånt hade nog rädslan att anstränga mig kickat in och jag hade suttit här med mina gravidkilon nu. Och det var något jag inte ville.