Jag ser ingenting underbart med att skaffa ett barn för min del, enbart hemska känslor och enormt obehag!

Men sen tänker jag, om jag ska ha ett barn så ska jag adoptera ett!
Det är nog jobbigt att hitta ett bra jobb för oss människor idag, inte tänker jag sätta ett barn till en värld där allt är grymt tufft idag redan!
Då ska jag adoptera ett barn och ge den en framtid med familj!
Adoption går bra att tänka på med inte att själv behöva föda barnet.

Det kanske är mer förlossningsrädsla som ligger bakom än själva föräldraskapet efteråt?

I alla fall så känner ju alla olika. Vissa vill absolut inte ha barn och det är inget fel med det. Och vissa kan ändra sig efter nått/några år och känna att dom vill ha barn i alla fall, andra inte. Det är helt individuellt. Så jag tror inte att din känsla av att inte vilja skaffa barn är "konstig" på nått sätt. Det är ju bara så du känner.

Det är ju bara att se vad som händer i framtiden. Vem vet, kanske får du världens sug efter en egen liten knodd? Eller så känner du fortfarande som idag, det kan ingen veta :)

#2 Jag känner extremt obehag att ha vetskapen om att ha en levande varelse som slår och sparkar på en inifrån.
Att gå runt med en levande varelse i magen - hemskt!
Tycker inte alls om tanken att ha något levande i mig som växer och växer.
Sen att behöva klämma ut den känner jag också obehag för, dock inte lika mycket som att tänka att man har en nlevande varelse i magen.

Ja, man vet aldrig =).

Tja, det här med barn är ju ingenting du behöver tänka på nu om de känns obehagligt. Alla måste inte skaffa barn helt enkelt.

Jag var inte ett dugg intresserad av barn förens jag var typ 18 å då slog det bara till.  

Och något som känns fullständigt onaturligt och fel nu behöver inte göra den när du e 25. Eller så gör det de och då är det inget mer med de :) De e bara att leva livet som man vill. Om jag var du så skulle jag korsa den bron när jag kommer till den.

#0 Jag är 25 och har precis samma tankar som du, bebisar är väl okej men jag vill kunna lämna ifrån mig dem.

Jag vill inte ha egna barn och som tur är får man välja själv i sverige om man vill bli mamma eller ej.

TS jag har känt som dig tidigare, men sedan ett halvår tillbaka har jag barnlängtan -något som skrämmer och glädjer mig.

Antingen kommer längtan eller inte, det är inget konstigt at välja att inte skaffa barn.

#4 Håller med, när bron kommer då tar man och går över den. Man får helt enkelt vänta och se vad som finns på andra sidan =)

#5 Tycker jag med, finns det verkligen land där man blir tvingad till att föda barn?
Är det ett land där mannen bestämmer? Har hört tidigare men aldrig tänkt på det och därmed heller aldrig tagit reda på om det är sant eller inte.

#6 Okej, lite jobbigt med både skrämsel tankar och glädje tankar låter det som!
Du får vänta och se hur det blir =).
tar man det lugnt så ordnar sig allt i slutändan av sig självt.

#7 i många afrikanska länder och islamska länder bestämmer mannen över kvinnan och hon föder barn efter barn

Jag vet det då många av mina arbetskamrater kommer därifrån och har berättat det för mig.

TS jag tycker inte alls att det är nåt konstigt med att känna som du gör! Alla vill inte ha barn och det är inget konstigt med det.

Den dan du har ett fast förhållande med någon som du verkligen känner för och den dan du vet var i livet du står, vem vet, då kanske du fortfarande känner likadant eller helt tvärtom!

Många skaffar inte barn fören dom är över 30år, och vägen dit för dig är lång. När man är 17år är man faktiskt inte speciellt vuxen fast man själv känner så. Jag tyckte själv att jag var vuxen när jag var 17, nu är jag 32 och har en helt annan syn på "hur" vuxen man egentligen är när man är 17.

Nu menar jag inte att man inte är vuxen nog att skaffa barn när man är 17år, för rollen som förälder växer man oftast i oavsett hur ung man är.

Jag känner nästan likadant. Klart jag skulle vilja ha barn någon gång i tiden, men min förlossningsskräck är SÅÅÅ stor. Jag kommer ALDRIG föda ett barn normalt. Sen är jag spruträdd och det är ju endel sprutor när man är gravid?

#8 Men fy, tänker inte männen där på att det tar skada på en kvinna att behöva klämma ut och klämma ut. Han skulle nog förstå om han klämde ut en egen unge genom penisen

#9 Förstår hur du tänker.

#10 Har ingen aning om sprutor =/ Tror inte det är några så länge man inte ska ha bedövning osvosv. Ajdå, hoppas det löser sig bra den dagen du kanske skaffar!

#11 de bryr de sig inte om tyvärr

Jag är jätteglad att jag bor i sverige allafall.

#12 Men vad hemskt =(.

Ja du, jag kan bara säga: saker och ting kommer att ändra sig, DU kommer att ändra dig, bli äldre med mer erfarenhet, växla värderingar om vad som är viktigt här i livet många gånger till.

Det är inget fel på dina tankar, däremot behöver du inte lägga ner tid och oro för något som ligger en bit fram i tiden: att skaffa familj. Den dagen kommer nog med ganska så stor sannolikhet då du vill få barn, då man har kommit en bit i livet och inser att det är kort, att man inte är världens centrum och att det finns en mening med de där små, små människorna som ska föra vidare just dina unika gener och egenskaper.

Och vad gäller förlossningen, så nej, det är alls inte så hemskt som många målar upp. Visst finns det besvärliga förlossningar, men lika många helt okomplicerade som förlöper fin-fint, men det är oftast inte de mammorna som hojtar högst om hur "hemskt" det är att föda ut barnet. Din egen inställning till det hela kommer att ha stor inverkan på hur du kommer att uppleva det själv när det väl är dags för dig, så tänk positivt.

Din kropp är så fiffigt konstruerad att den är gjord för att bära och framföra ett barn, så lita på att det kommer att gå bra även för dig när det väl är dags. Men till dess: oroa dig inte i onödan för något som nog ligger en bit fram för dig fortfarande. Var sak har sin tid, även familjebildning.

Lycka till, och bekymra dig inte så !

Även då jag inte var mogen att skaffa barn och innan jag kunde tänka mig att göra det, kännde jag inte alls något obehag. Jag har knappt tänkt på förlossningen innan det var dax. Man vet ändå inte hur förlossningen kommer vara. 80 meter spricker man inte kan jag ju informera om. Jag gick sönder väldigt mycket och det gjorde mig inte ett smack. När man väl ligger där med sitt lilla barn på magen så kan allt annat kvitta.

När man var 17 så kanske man tänkte på ett annat vis, angående barn i magen och gynundersökningar, jag minns inte. Vet bara att jag inte har tänkt på det så mycket.

Vet du vad. oroa dig inte. kanske vill du ha barn senare, kanske inte. det är ditt val. 
Att du känner såhär nu är okej. man måste inte gilla barn,oavsett om du är 17 eller 40.

Vill du ha barn så skaffa, vill du inte så låt bli.