Faderlig/moderlig svartsjuka
Har lagt in den har pa relationer ocksa, men tankte att den kanske passar har ocksa :)
Sitter och skriver min dissertation och laser en massa psykologi, psykoanalys och filosofi. Satt och diskuterade lite lost amnet barns svartsjuka/avundsjuka gentemot deras foraldrar med pojkvannen nar han plotsligt klacker ur sig att han nog skulle bli valdigt svartsjuk pa varat barn (om vi skaffar nagra) om jag ammade, speciellt om det var en son!
Kanner alla fader sa? Att ni kanner svartsjuka gentemot barnet for att det far sa mycket av moderns uppmarksamhet, samt att ni maste dela brosten med det? Ar det extra jobbigt med en son som man maste "tavla" mot for kvinnlig uppmarksamhet? Har last att det forekommer, men har mest slagit undan det som skrock. Men sen tankte jag efter, och funderade pa hur det skulle vara om det var han som fick barn. Nog skulle jag bli lite svartsjuk ocksa! Barnet ar ju fysiskt beroende av ena foraldern, och da ar det ju ganska troligt att den andra ibland kan kanna sig asidosatt, aven om man inte vill ha de kanslorna gentemot sitt eget barn.
Bara lite nattliga funderingar jag har, svara och diskutera garna :)
// Amanda
Dethär stämmer inte på min sambo i alla fall. Jag kan inte tro att han skulle bli svartsjuk för att hans son/dotter får min uppmärksamhet. Däremot för man väl som mamma tänka på att visa sin kärlek till sambon/barnets pappa så att han känner sig lika delaktig och behövd. Om man skulle lämna honom utanför barnskötsel och krälek så är det nog troligt att svartsjukan skulle komma.
Med Vänliga hälsningar
Myra Dessjack Medarbetare på Reptiler
Det är viktigt att inte glömma bort pappan när bebis väl har anlänt, det tror jag kan vara lätt hänt. Inte av mening men det är ganska mycket annat att koncentrera sig på och hormonerna flödar!! Skriv redan innan upp lite pappatid i kalendern så att ni inte glömmer bort honom :o) !!
Sen är det även viktigt att pappan tar för sig och tar "sin" tid med barnet och mamman att han är medveten om att mamman blir lite "off" i början och att han inte drar sig undan utan håller sig framme. Prata om sånt här innan!
Att pappan skulle bli avundsjuk på en ammande son tycker jag bara låter extremt konstigt…
Mode & Skönhet.iFokus -sajten om mode, skönhet, smink, glitter & glamour!
#2 Håller med dig om detdär med brösten. Brösten tillhör ju mamman och varken barnet eller sambon äger dem. Det är en självklarhet att barnet får låna dem eftersom det är så det får mat. Att det skulle vara något att vara svartsjuk för, att en liten son ammas är galet. Det ligger ju ingen sexualitet i det alls.
Med Vänliga hälsningar
Myra Dessjack Medarbetare på Reptiler
Svartsjuka pa brosten ar faktiskt inte sa ovanligt som man kan tro, daremot ar det inget som det pratas om annat an i psykoterapi t.ex. Visst ar det helt irrationellt att vara svartsjuk pa, och det forstar nog varje man, vilket ar varfor det inte pratas om, men inte desto mindre forekommande. Det ar "rivaliteten" som spokar - alltsa en annan man som tar kvinnans tid - inte det sexuella.
// Amanda
#4 Det har du nog rätt i att det förekommer, men det är helt galet. Hoppas att min sambo inte känner så, men han vet redan från början att min kropp är min egen och ingen annans.
Med Vänliga hälsningar
Myra Dessjack Medarbetare på Reptiler
Har nu hittat en av kallorna ocksa :)
Freud i hans "Three essays of sexuality"
“In the happiest young marriages the father is aware that the baby, especially if he is a baby son, has become his rival, and this is the starting-point of an antagonism towards the favourite which is deeply rooted in the unconscious.”
// Amanda
Starta ny diskussion