Eftersom jag fick två missfall innan jag blev gravid med Elliot så va mina känslor mycket förnekelse.. eller ja inte förnekelse kanske men mer att jag INTE tillät mig att tro att de skulle gå vägen. För varför skulle det göra det när de inte gjort det innan? Detta ledde till att jag gjorde några extra ultraljud eftersom sista mf var vad man kallas ma (missed abortion tror jag de står för?). Man upptäkte i v10 att fostret dött i v.6-7. SÅ därför fick jag för mej hela tiden att bebisen va död.
Det var lätttare sen när man verkligen kände bebisen ordetnligt förståss. :)

Kroppsligt så va de inte så mycket, ömma bröst som dom flesta. Annars mådde jag bara fint! Ja förutom foglossningen… Jag blev sjukskriven från v.11 och hela graviditeten. Men jag fick ju min prins! :D

Mina tecken kom väldigt tidigt.. de började med illamående,irriterad,grät lätt.. ont i bröst… konstant sugen på något men vad visste jag inte..

Jag bara visste jag var gravid.. sen var de ju bara o vänta tills graviditets testet visade de med *S*

Innan ja visste att ja va gravid så hade jag jätte ömma bröstvårtor. Min man blev nästan galen när han inte fick "leka" med mina bröst.  Tecken som kom sen någon vecka efter att ja visste var att ja spydde konstant och gick ner i vikt samt att jag var konstant trött. Hade svårt att stanna uppe längre än 19.30.

Fick halsbränna, har jag aldrig haft varken före eller efter mina graviditeter. Sedan så hade jag svårt att äta vissa saker, det vände sig liksom (exempelvis gravad lax och kallrökt lax som jag annars älskar). Detta var mina första tecken, sedan kom att man mådde tjuvtjockt (illamående av exemeplvis lukter, men jag spydde aldrig) och ömmande bröst.

öh… ja jag grät. Jag ville inte vara gravid ännu då jag har precis kommit igång med en tvårig utbildning men jag ville ändå inte göra abort.

Sambon ville väl också sätta sig ner och gråta. Men då jag fick klar besked ifrån skolan att det skulle lösa sig så tyckte jag bara att då kör vi och sambon är med på notorna.

Men jag mådde faktis inte så stor skillnad än vad jag gjorde innan. Det var väl först i vecka 16-17 då magen syntes mycket då jag kände att jag hade problem med mina rörelser.

Jag känner alltid direkt att jag är gravid, ca 1 v efter ÄL! Då får jag kramper i benen om nätterna! O molvärk i magen!

Märkligt att det kan komma så himla tidigt!

#6 Vad betyder "ÄL"? *ovetande och ny här*

#7 ÄL= Ägglossning

#6 de var tidigt du känner de..hur kan de var möjligt?

#6 !! Hur manga barn har du?

Jag fick en 'supernose' som vi kallar det for. Min nasa var helt otrolig. Jag kunde kanna alla mojliga konstiga dofter pa avstand, sadant som man aldrig annars kanner lukten av.

Sen saklart springa pa toaletten HEEEELA tiden, i borjan inte for att jag var kissenodig direkt, for en droppe varje besok kan ju inte raknas som akut,,, nu for tiden mest for ett huvud ligger och trycker pa blasan…

Jag blev valdigt kramig, och tankte mycket pa min egna familj och mamma, framtiden, minnen, osv osv. Lite sentimental kanske..

Mycket konstig upplevelse att vara gravid-for mig bade skittrakigt men anda underbart da och da.

Langtar efter min bebis nu. Orkar inte med min stora tjocka mage och att inte kunna ga/jogga/springa runt som jag vill.

:)

Snart kommer han.

Har slutat med p-piller för 3 veckor sedan, har nu börjat få lite stickande värk någonstans nedanför äggledarna som jag aldrig haft förut. Jag har gått upp 2,5 kg på 3 veckor fast jag inte tycker jag lever något annorlunda än vanligt och mina bröstvårtor är så ömma att det gör ont om täcket eller kläder kommer emot. Är inte säker på om det är tecken på en graviditet eller om kroppen bara har fått en omställning i hormonbalansen. Vi får se helt enkelt.