Jag var 28 och 30 när jag gjorde KUB.  Vi visste tidigt att vi ville göra KUB och var säkra på vad vi skulle göra om vi fick dåliga resultat. Jag är hellre informerad tidigt om barnet skulle ha några handikapp/skador även om KUB inte ger ett 100% svar.

Vi hade diskuterat redan innan hur vi ville göra med KUB och var överens om att det skulle göras, samt vad vi ville göra om fostret visade sig ha kromosomavvikelse. Tror att det är det viktigaste, att man har diskuterat innan och vet vart man står så inte den ena föräldern är helt inställd på att avsluta graviditeten och den andra mest vill titta på bebis på ultraljud och inte bryr sig så mycket mer än så. Det är ju trots allt ett diagnostiskt verktyg som verkligen kan skapa jättejobbigt, svåra situationer för paret. Vi visste helt klart vart vi stod och var överens, vi hade avslutat graviditeten om det visade på några fel och det kände vi båda. Kan man inte fatta beslut är det nog bättre att låta bli och ta det som det kommer tänker jag. Jag är 29.

Jag gjorde KUB nu och är 31. För oss var det självklart. Hade det visat avvikelser hade vi avbrutit.

Gjort kub 2 ggr. Vid 39 år och nu vid 42. Ville göra för att få en hint. Sedan som sagt är det bara skattning.

Tack för svar! Vi är nog inne på att göra KUB. Jag är 28 och sambon 30. Jag är sjuksköterska och han apotekare och vi känner som så att barnet vi sätter till världen ska ha ett liv utan lidande. Visar undersökningen på avvikelse så känns det inte rätt. Det jag däremot är rädd för är om man får ett otydligt svar.. Hur gör man då liksom? Vi ska på inskrivning om en vecka och ska då be om mer information kring undersökningen och hur resultatet fungerar. För om man ska avsluta en graviditet vill man ju verkligen veta att man tar rätt beslut.

Får man sämre värde rekommenderar de fostervattenprovet. Där jag gjorde var det vid 1/200 för gränsen då de rekommenderar fostervattenprovet. Sedan ska man komma ihåg kub visar bara skattning för 3 funktionshinder/kromosomavvikelser. Down syndrom och två andra ovanligare. Så mycket annat kan drabbas bebis som man inte vet…. Det finns kvinnor som fått jättebra skattning som fött ett funktionshindrat barn och tvärtom de som fått dålig skattning, när barnet visat sig varit helt friskt. Så det är inte helt enkelt…..

Jo visst är det så. Det finns ju alltid risker. Men de som vi mest är rädda för är just de andra två trisomierna.

Usch vi har jättesvårt att bestämma oss om hur vi ska göra.

31 och 33, fick frågan båda gångerna och tackade ja då det känns bra att få veta att allt är som det ska.

Vi har nu bestämt att inte göra det. Känns skönt!

Skönt att det känns bra. Vi valde också att inte göra. :)