Första människan som frågade om jag var gravid, det var i v.16 har jag för mig.

Blödde inte alls mycket på förlossningen, ska kika vad det står i journalen sen när jag får möjlighet.

Runt v 14 utan kläder men med kläder runt v 17 första gå¨ngen. Nu andra gången däremot blev magen stor redan från början haha.

Jag hade otur och blödde mycket efter min förlossning från stället där moderkakan fäster, runt 1,5 liter gissade min BM på. Men min blodbrist rättades till med blodtransfusion, fyra påsar, efter några dagar och då återhämtar man sig oerhört snabbt. Så en lite större blodbrist är inte farligt och lätt att räta till om det bara upptäcks. Problemet var att vi bytte alla bindor efetr förlossningen själva. Tydligen ska de egenmtligen vägas av personalen men det hade vi inte fått veta, då hade det upptäckts mycket snabbare.

#2 - Hade ingen aning om att bindorna ska vägas, jag bytte allt själv också.

Första som frågade mig var i vecka 9, i vecka 10 började dom fråga på jobbet.

Vet inte hur mycket jag blödde, inte jättemycket tror jag.

Var i v. 17 tror jag när första frågade. Och blödde ca 200 ml om jag minns rätt..

Jag tyckte att folk började snegla på magen i vecka 14, jag tyckte det syntes någon vecka innan men det var både svullnad och lite bebis tror jag. Började mer bli ordentlig form på den runt vecka 14-15 :)

Bär på första barnet så den andra frågan kan jag inte svara på.

Tina var det din första graviditet vad tidigt dem frågade, syntes din mage redan då?

#7: Ja, min första. Haha, ja det gjorde den väl antagligen eftersom flera började fråga då! Det beror nog mycket på hur magen ser ut innan man blir gravid. Är den platt syns det ju mer om det putar, än om man redan har lite putig mage.. Vet inte om jag har en bild på den här datorn, kan kolla..

Hmm… Jag hade ju berättat för ganska många på ena jobbet när jag var i v. 26 och då frågade några som hört ryktesvägen. Men fram till runt v.24 var det ingen på det jobbet (förutom 2 som jag berättat för) som visste om det eller vågat fråga. Under v.27 frågade en arbetskamrat på andra jobbet och då fick resten oxå reda på det. Till saken hör att jag jobbar som idrottslärare, så att gå i stora bylsiga tröjor hör ju inte till ovanligheten :)

Min mage var platt innan så i vecka 5 kunde jag själv se att magen hade svullnat! Andra såg det dock inte med kläder över, såklart, eftersom magen bara är lite svullen där i vecka 5. I vecka 10 hade magen svullnat mycket som man ser. Veckan efter började nog grannarna fråga om jag minns rätt.
I vecka 17 hade jag ju en riktigt liten kula så då var det såklart ingen som ens tvekade längre, då min mage varit helt platt innan.

Hm, det började väl synas relativt tidigt. Runt vecka 8-10 kom svullnaden, som sen lade sig och vid vecka 15 sade magen "plopp".

Under förlossningen förlorade jag sammanlagt 300 ml enligt journalen.

Dom som kände mig såg redan i v 9 att magen växt… Hade nog gått å dölja till v 15 annars. Blödde inte mycket alls. Efter att moderkakan kommit tryckte de på magen för att få ut det mesta som fanns kvar. Sen blöder man ju någon vecka efter…

Blöder man som en mens eller JeFo?

Alltså tiden efter förlossningen

#13: Jag blödde då bra mycket mer än en mens de första dagarna, sen gick det över och blev mer som en mensblödning för att de sista 4 veckorna ungefär mest bara vara bruna flytningar.

Mitt var ungefär som ninni, bra mycket mer än mens iaf första, kanske också även andra veckan. Sen tappades det av och blev mer som blodblandade flytningar och bruna småblödningar.

Blödde rikligare än mens, men blödningen är inte lik mens på någotvis tycker jag, speciellt inte ett par dagar senare. För det är ju ett "sår" som blöder och ska läka, dvs sårvätska. Jag var tvungen att tvätta underlivet med tvättlapp (tog bebisens pappers tvättlappar och blötte med bara vatten) annars kliade underlivet. Blev även sydd vilket klia lite också eftersom det läkte. Vågade inte kolla hur allt såg ut så jag missa att en tråd inte var avklippt och den fastna lite hit ovh dit så det drog i stygnen när jag exmeplvis satt mig så det gjorde onödigt ont, när jag klippte av den själv hade jag inte ont av mina stygn alls!

Just precis efterförlossningen hjälpte BM mig på med nättrosor och stor binda för blödningen och bad mig ligga och mysa med bebis, äta smörgås sen så skulle jag få gå på toaletten och då skulle jag larma. Knappen var en bit bort så jag tänkte att jag kunde ju gå och plinga på den (sambon höll dottern) så jag reste mig upp och då känner jag hur det bara rinner längs benen och droppar blod. stod mest som ett frågetecken och fnissa tills BM kom och då sa dom att jag inte skulle ha rest mig själv för att man lätt blir svimfärdig när man förlorar blod. Men jag kände ingenting, kände mig snarare pigg som superwomen!
fick gå och kissa och torka mig i en oändlighet för att de kom nytt blod, fick ny rock och ny dubbel binda (stor blöj liknade binda och en mindre maxi binda)

Tips är att ta med några bindor hem, det är inte så bekväma i vanliga trosor och blir lätt hårda mot det ömma underlivet, men jag gillade att sova med dom, då höll en binda nästan hela natten när man väl var hemma. en vanlig nattbinda hade inte räckt på natten annars.
På dagarna hemma hade jag extra lång nattbinda. Perfekt mot ömt underliv, plus att den suger upp bra.

Med första barnet började magen synas några veckor efter vecka 20, med andra runt vecka 10.

Blödde 1 liter första gången (akut snitt) och andra gången uppskattades det till 120ml (vaginalt).

Började synas i vecka17 ungefär. Blödde runt 1500 ml sammanlagt under förlossningen och operationen efteråt. Blödde en hel del efteråt med, rött blod i ca 6 veckor innan det avtog.

2 dagar mer än vanlig mens sen cirka 5 veckor som mens.

Magen började växa i vecka 23, i vecka 23 kunde man se magen, och jag tror det var i vecka 25 någon kommenterade den första gången.