I början av min graviditet gick jag inte upp utan snarare ner på grund av att jag kräktes i tid och otid. Jag är väldigt smal i mig själv och min barnmorska tyckte inte det var bra alls eftersom det betydde att jag gick ner i mig själv när barnet växte.

Tycker det låter konstigt att mammor helst inte ska gå upp något alls under en graviditet eftersom barnet och allt som hör till ju väger en del. Då måste ju mamman gå ner i sig själv för att stå still i vikt.

Sen är det ju naturligtvis inte bra att gå upp för mycket heller.

Jag gissar på att det hänger ihop med den generella trenden att folk blir fetare. Det är ju ett riktigt stort hälsoproblem nu, i vissa länder mer än andra.

Sen finns det ju det gamla talesättet att man äter för två när man är gravid. Jag tror många ser det som en ursäkt att stoppa i sig hur mycket som helst och ge efter för minsta sug efter mat. Många tänker kanske heller inte på vad det är de stoppar i sig, utan tycker det är helt ok så länge det kallar det en craving. Kolla på reklamen för 7-eleven där mannen köper mängder med choklad till sin gravida fru stup i kvarten. Inget konstigt med det…

Därför tror jag man valt att säga nu att man helst inte ska gå upp mer än så och så många kilo. Bara så att man ska förstå att det faktiskt inte är hälsosamt att stoppa i sig vadsomhelst för att sen skylla på ungen efteråt.

Själv har jag ingen aning om hur mycket jag gått upp i vikt. Det jag vet är att jag har lagt på mig en hel massa muskler eftersom jag tränar varje dag, och att jag ser smalare ut i ansiktet än vad jag gjorde innan jag är gravid. För mig är graviditeten som att träna inför ett maraton, förlossningen, ingen ursäkt att lägga på en massa extrakilon jag inte behöver. Men det är nog långt ifrån alla som ser det så.

Jag tycker egentligen inte att man ska tänka på kilona alls. Om man däremot vet med sig att man äter en kaka choklad eller en påse chips varje dag kanske man ska fundera lite extra på sina kostvanor.

Jag vet av en person som var extremt överviktig då hon blev gravid. Då hon blev gravid gick hon upp ännu mer i vikt. Jag har aldrig sett en så överviktig person förut.

Sen ville hon ha ett till barn men lyckades inte bli gravid vilket högst troligen berodde på hennes ytterst hemska matvanor och hennes extrema övervikt. Konstigt nog fick hon ändå hjälp av läkaren för att bli gravid igen. Jag tycker att sådana människor borde först kämpa med att försöka bli hälsosam och sen går det säkert lättare att bli gravid.

Man känner sig hjälplös men det är helt enkelt sant att om man äter mindre kalorier än man bränner i en dag går man ner i vikt. Man måste träna (styrketräning och kondition) och ha koll på allting man äter. Det tar långt tid men det är inte alls omöjligt. Grönsaker, frukt, och mindre kött och potatis/pasta/ris och tränar 3-4 gånger per vecka. Om man kan inte hålla sig till nya kosten och träning kommer man inte gå ner i vikt. Om man gör det tappar man vikt. (Utom om man har någon slags medical problem, for example thyroid issues). 

Ja, det finns människor som är smala som äter dåligt men om du tittar på vad de äter genom en hela dag är det OFTA att de äter bara en eller två gånger per dag. Man ser att de äter dåligt ut med sig på restaurang (till exempel), men om det är allt de äter i en dag kommer de inte gå upp i vikt. Det kan inte hända. Om någon äter mer kalorier än de bränner går de upp i vikt. Det finns inga speciella gener som gör att man kan äter massa mat och stanna samma vikt. Det är också möjligt att de är bra vikt och tränar ofta, så de kan lätt äta 2500-3000 kalorier per dag och stanna samma vikt. Det är inte en mysterium. Det finns massa kunskap på detta.

Det är inte omöjligt att vara hälsosam och en bra vikt. Det är något som är helt i människans kontroll (utom när man har medical problems, som sagt men detta är ovanligt). 

Det är jättesvårt att gå ner i vikt men det kan man om man jobbar varje dag på det- inte bara ibland och jojo mellan fads. Jag var också överviktig så jag säger ingenting att vara elak eller okänslig. Jag vet hur tufft det är. En bra kost som är inte bara temporär och att träna varje vecka gör det att man blir en bra vikt. Det tar bara tid och mycket (willpower).

Svenska är inte mitt första språk så förlåt om det låter konstigt. Min modersmål är engelska.

Jag gick ner 42 kilo på noll träning och 5000 kalorier om dagen.

(Och jag gick ner 26 kilo utan att träna en endaste minut. 😮Det var varken jättesvårt, tog tid eller krävdes särskilt mycket viljestyrka…)

Jag pratar om majoritet i forskaren studier. Visst finns det människor som har det annorlunda och det är väldigt intressant att höra hur det går/gick för andra människor.

(En enkelt sätt att räkna hur många kalorier man måste äta per dag att gå ner i vikt är att ta din vikt på lbs och ligga till en noll: till exempel 155 lbs blir 1550 kalorier per dag. Någon som väger 155 men vill stanna samma vikt måste äta typ 2200 kalorier per dag. Man kan äta mindre men det är inte rekommenderad och om man tränar också måste man ligga till 100 eller 200 extra kalorier på de dagarna.)

#7 Också, det är sagt att kosten är för att tappa vikten och träning är för att må bra och se bra ut när vikten är borta. Jag är glad att det var lätt för dig men det är inte så för många andra och tiden beror på hur mycket fett man måste tappa och vilken kost man använder. Det är inte bra för kroppen att tappa vikt för snabbt heller.

För mig är träningen lika viktigt eftersom jag älskar att känna mig stark och se muskler. Kosten är problemet för mig att hålla sig till. Jag tycker det är viktigt att träna eftersom det ger man mer energi att leva och när mitt barn kommer vill jag ha det extra boost. Jag vet att jag skulle inte ha orkat lika mycket otränad. 

Jag ville bara säga att det är inte omöjligt för dessa kvinnor att gå ner i vikt. Läkaren kan inte säga nej till någon som vill vara gravid, det är orättvist och de kan inte tvinga någon att tappa vikt. Det är mammans ansvar och tyvärr blir det att mer och mer är tjocka och det leder till massa problem med hälsa (inte bara för mamman/pappans hälsa men också barnens: om bara en förälder är överviktig är chansen att barnen blir överviktig 50% högre).

Det är läkaren och dietistens fel att de ikte går ner i vikt. För kost råden som de kommer med är felaktiga och inte rätt för dem. Och att väga 130 kg och träna är inte lätt… det är lätt att träna när man väger 90 kilo… så att ge felaktiga kostråd och träna en för tung kropp är inte rätt väg att gå. Kalori räkning är heller inte rätt, det funkar om du har tänkt göra det hela livet igenom.

Det finns bra sätt att träna en tung kropp på också. Jag tror inte heller att det är lätt, men vill man ha en hälsosam kropp kanske man borde satsa på det ändå.

Tränar man inte bygger man inga muskler eller får någon kondition, vilket kan vara rätt bra att ha i livet. Men bryr man sig inte om det kan man ju såklart endast gå på någon diet.

Sedan kan jag även tycka att det inte bara hänger på läkare och dietister hur folk ska göra, man har väl ett eget ansvar också? Det är ju just råd de ger.

Jag menar ät bågot som gör att du blir lättare.När du blir lättre är det llättare att tränaoch röra på sig och chanserna ökar att du faktiskt orkar fortsätta.