Det känns ju faktiskt onödigt att prata om det och bli upprörd innan man ens vet om hon är gravid eller inte. Sen tycker jag att det är alltid snällare mot barnet att göra än abort om barnet är oönskat. Alla barn har rätt att vara önskade. Är det inte det är det bättre att embryot tas bort.

Jag känner som #1. Men jag anser främst att det är helt och hållet upp till varje enskild kvinna att ta beslutet när man står där, och inte innan man vet om man är grvid eller inte.

Jag tycker det är fruktansvärt orättvist av dig, men kanske mest omoget, att vilja att hon sprar det liksom "i hämd" för att hon klagade på dig då du gjorde misstaget.

Nejnej, mena inte så. Utan att hon gör samma sak som mig och inte tänker mer när hon såg hur snabbt och lätt de gick för mig. De stör mig och att hon kalla de monster, även om ni/andra anser att de är ett embryo så anser jag att de är ett liv och är hon dum nog att göra samma sak som mig när hon skällt på mig för de så blir jag arg.

Lite svårt att beskriva känslorna. Speciellt när mitt barn inte va önskat i början, haft jätte svårt för att glädja mig över henne. (Dock ha jag alltid vetat att jag kommer älska henne mer än allt annat när hon växt på sig/är född. Har känslor för henne nu, men ha svårt att "älska" henne då hon trots allt inte syns)

#3: Det är jättedumt att inte skydda sig om man inte vill ha barn. Jättedumt av din kompis att inte tänka längre! Men eftersom barnet inte är önskat och gjort av ett misstag så är det toppen att det finns abort! Att hon kallade det för monster visar ju också att det verkligen är rätt av henne att ta bort det, hon vill ju uppenbarligen inte ha barn. Nu är det ju dock inte alls säkert att hon är gravid ens..

råkade bli dubbelt

#4 Nej, jag menar inte att hon ska ha kvar de för hon är inte redo för ett barn och har svårt att se att hon blir de på nio månader oxå. Men de är ju därför jag blir ledsen när hon klagar på mig och hon önskar att mitt barn inte skulle finnas och sedan gör hon samma sak och kanske är med barn. Lite därför jag tycker hon skulle ha kvar de för att "smaka på sin egna medicin". Men ni/du ha helt rätt att barnet ska vara önskat och att just hon gör rätt i att ta bort de, tror jag med.

#6 "Ha kvar de för att smaka på sin egna medicin"… Det får mig att fundera om ni ens är vänner med varandra.

#6: Jag förstår själva tankesättet bakom tror jag. Hon skäller på dig och sen gör hon samma misstag själv men tar "the easy way out" och gör abort.

Dock kan man verkligen inte köra samma tankesätt när det handlar om barn, livslånga åtaganden och ett evigt uppoffrande av sig själv för sitt barn. Att behålla ett barn för att "smaka på sin egen medicin" eller för att man "måste" behålla trots att barnet inte är önskat funkar inte. Från den dagen barnet är född kommer man själv och alla runt omkring allid, för resten av livet, i andra hand. Man är bunden för resten av sitt långa liv och kan aldrig göra någonting igen utan att tänka på sitt barn i första hand. Ett misstag är lätt åtgärdat och borde göras om man inte är redo och villig att för alltid offra sig själv för någon annan. Då spelar det ingen roll hur mycket man klagat på andra innan, när man själv sitter där "i skiten" funkar inte samma regler som alltid funkar annars. När det är barn i bilden är det helt nya regler och oavsett hur dum man varit innan får man ändå alltid göra abort !

Vill hon inte ha det är dte upp till henne. Bättre att göra abort än att ungen får en dålig uppväxt.

Enligt mig är något som inte kan klara sig utanför livmodern ett liv ännu.