Ojdå, min dotter vägde 4400g och hon hade också större huvud än "normalt". Blev igångsatt i vecka 42+2 och hon föddes dagen efter. (Hon trivdes nämligen så bra i mammas mage så hon hade inga tankar på att komma ut på egen hand).

Det var ingen rolig förlossning, ush och fy! Men jag älskar min dotter över allt annat. Hoppas verkligen att lillebror vill "pluppa ut" tidigare och att han inte är lika stor som storasyster.

Önskar stort lycka till med bebisen!

Håller tummarna för dig Melia! *kram*

#1 tack för lycka tillet ja inte är dom roliga att klämma ut dom där klumparna hehe, det var min son som vägde 4 ½ kg när han föddes men tror inte det var vikten han fastnade för utan det var det enorma huvudet  för min minsta dotter vägde nästan 4 ½ kg hon med men hennes huvud var två cm mindre än sonens så henne var det inga problem alls att få ut!

Men ska bli otroligt skönt att bli igångsatt nu när jag vet denna bebis har stort huvud! varendaste mm mindre huvud bebisen har gör mig glad

#2 TAck

Oh, snart en bebis :))

#3 Samma här, ska be att de kollar upp hur stor lillebror är samt hur stort huvudet är när det börjar närma sig.

Tyckte det var jobbigt att bli igångsatt, men hellre det än att bebisen hinner bli så där jättestor.

Jag är jätterädd att min bebis ska var en bjässe och att min förlossning kommer bli svår därför. Har inga speciella skäl att misstänka det egentligen, men jag funderar på et i alla fall. Tror ni man kan be sin barnmorska att uppskatta en ungefärlig vikt eller storlek om man undrar? Min mamma vägde en bra bit över 4 kilo när hon föddes. Är det ärftligt att få stora barn? Nu är hon lika nätt och har samma kroppsbyggnad som jag har och som hennes mamma hadde. Jag vägde själv bara 2500g när jag föddes men jag är tvilling och plockades ut med snitt i vecka 37.

Finns det några speciella saker som påverkar barnets storlek? Typ om man gått upp mycket i vikt, är lång, om sf-måttet är stort eller om man samlat massa vätska tex.

Kanske snor tråden lite, men i så fall kan jag starta en ny. :)

#0 Spännande, hoppas att allt går bra när det är dags! Lycka till!

#6 Jag var också orolig att min bäbis skulle vara "stor", varför vet jag inte, men det kändes lite skrämmande att få en stor bäbis när man tidigare fått två små. Men ut kom en liten på 2,4kg i v.39+0.
Så man vet aldrig vad det blir . Har ingen aning om det finns nåt som påverkar storleken.

Det enda jag vet som kan påverka storleken är om modern har eller drabbas av diabetes/graviditetsdiabetes.

Önskar dig all lycka till på måndag melia! Snart har du en liten gosig bebbe :))

Kramar

#6 Du kan be att få göra ett extra ul där de mäter bebisen (ungefär som de gjorde i vecka 18) och utifrån det får de fram en ungefärlig vikt samt storlek på huvudet. Det kan skilja med några procent (var det 8% ?) upp eller ned, vilket i mitt fall var upp…

#7 :) Ok, Jag hoppas på att de kan ge mig en gissning i alla fall…om jag hinner dit på torsdag vill säga.

#10 Ja, be kan jag ju alltid men Katrineholm är nog för snåla för det. Fick ett UL i vecka 12 för att jag var orolig. Tror inte de kommer godta ett till av samma anledning :P

#1 Gör det privat annars. Här kan man göra privat ul för 200kr ungefär. Det är då för att fastställa hur långt man gått. Min syster fick göra så eftersom hon inte riktigt hade koll och de på MVC ville inte skriva in henne innan hon visste hur långt gången hon var.

Kan kanske kosta lite mer om man vill kolla bebisens storlek i slutet av graviditeten. Men kan varta värt att ringa runt och kolla om du har några priva mottagningar där du bor.

Testa vanliga först, det borde de gå med på.

Lycka till!

#12 Tyvärr så är närmaste privata klinik 7 mil bort…och dit kanske man inte sätter sig och åker när det bara är några dagar kvart till BF. :P Jag får nog leva på hoppat. Det finns ju egentligen ingen större anledning att misstänka att bebis skulle vara onormalt stor. Men det är klart man undrar :P

#13 Att bebisen ska vara stor tror jag att vi är många som oróat oss för vid första graviditeten. Mina barn har varit lagom stora, första 2750, andra 2950 och tredje 3250. Ärftlighet tror jag att det är till en del också, ser det i min stora familj där både mamma och mina systrar har haft väldigt lika med vikten, första barnet minst och sista barnet störst. Mamma har fött 7 barn, jag var först och vägde 2650 och sista barnet vägde ca 3.700. Men även om barnen väger runt 4 kilo så brukar det går bra, en kompis födde då hon bara var 16 år och barnet vägde 5200, det gick bra ändå trots stort barn. Det beror nog väldigt på hur stort bäcken man har också om man kan föda ett stort barn, men det kollar dom bra nu för tiden.

#14 Ok, då är det väl bara att vänta och se. Egentligen så är ju även ett litet barn sort…om du förstå vad jag menar. :)

#!3 Nej, är bebisen jättestor så får de ju göra kejsarsnitt. Oavsett så kommer de sätta din och bebisens säkerhet i första rummet. det kommer säkert gå kanonbra!

Lycka till Melia!

#9 Tack :) *nervös*  kommer nog inte få en blund i ögonen inatt!

Har du packar bebisväskan nu då Melia om de gör bedömningen att du kan sättas igång direkt?

jag var på bedömning i Torsdags kl 10, kl 11.30 tog dom vattnet på mig och 14.53 kom världens sötaste Nelli ut! ;)

Hon blev född i v.38+2 (eller nått sånt) och vägde 3950g o va 52 lång!
HOn bedömdes som +19% i storlek innan hon kom och de stämde väl rätt så väl. Jag blev dock inte igångsatt för hennes storlek för de skulle inte vara nån fara sa man. Och att hon va stor beror på att jag fick graviddiabetes. :-)

Lycka till!!

Hemma igen! utan bebis :( livmodertappen var för omogen  jag ska få komma tillbaka tisdag nästa vecka då det inte fanns medecinska skäl att sätta igång nu!? hoppas verkligen dom vet vad dom gör… bebisen blir ju bara större o större, här i min stad på specmödravården tycker dom absolut jag ska sättas igång med tanke på den svåra förlossningen jag har bakom mig o denna bebis har lika stort huvud. Nu är jag otroligt orolig, känner mig helt hjälplös o panikslagen, jag vill verkligen inte riskera en till fastnande bebis  förstår inte att dom inte kan rucka på sina principer "så naturligt som möjligt" när det är på det här sättet!  Kommer aldrig förlåta dom om bebisen får syrebrist o hjärnskador eller om det blir akut kejsarsnitt!

#20 Ush, känner med dig. Självklart är det väl bra att föda naturligt. Men om man jämför naturlig födsel efter igångsättning eller ett eventuellt akut kejsarsnitt när bebisen är fullgången och fastnar så kan man ju undra vad som är naturligast…

Inte bra med en mamma som är orolig och stressad heller ju.

Stor kram till dig!

Melia, hoppas att allt gå så bra som möjligt för dig och bebis. Förstår att det känns tungt och oroligt. *krama*

Tack för erat stöd. 

Orolig kommer jag vara fram tills att han är född  mår riktigt skit av att dom gjorde som dom gjorde.

Har på känn att han ska komma på torsdag av sig själv :) så jag håller mitt hopp till det just nu.

hoppas det sätter igång snart.., förstår att du är orolig, men allt kommer gå så bra ska du se! .

jag va oxå lovade igångsättning, men n'r vi kom dit blev vi hemskickade av samma anledning som du..

blev igångsatt veckan efter istället… eg ville dom inte då heller, men mitt blodtryck hade gått upp så himla mkt..

men, det blev långdraget o gjorde ont, o det va snudd på att hon inte skulle komma ut av sej själv, så jag förstår varför dom inte vill sätta igång när man inte är nåt mogen… men ändå¨

#20

kan inte låta bli att lägga mig i lite…:)

har fött fem barn, jag är liten och alla barn har varit stora. Mit andra barn vägde 4.7 kg, jag gick tre veckor över tiden men förlossningen kom i gång dagen innan planerad i gångsättning. Personalen trodde hon satt fast och greps av panik, tog hål på hinnorna och började med en otrolig stress…det visade sig att tjejen sov och därför inte sjönk ner som hon skulle…

Innan och under de senaste förlossningarna har jag försökt att "förebygga" detta genom att stå på huk.

Låter fånigt men har hjälpt till att mjuka upp och fått barnet att trycka på… Särskilt om ditt bäcken är lite smalt och bebins huvud stort, sitt i hukställning så myket och länge du bara orkar, särskilt då värkarna sätter i..

Lycka till…

#25 Ah ok! ska sitta på huk allt va jag orkar :)

Skillnaden är att min bebis satt fast på riktigt, alltså fastnade i förlossningskanalen på vägen ut, då huvudet var för stort och jag var för trång, det är ett under att han klarade sig utan hjärnskador.

Så därför tycker jag precis som läkaren jag gått hos här i min stad på specmödrav. att jag ska sättas igång innan fullgånget då denna bebis är lika stor. Och därför känner jag mig väldigt orolig över att föda vanligt nu när jag blev nekad igångsättning. Så kommer han inte den här veckan av sig själv så kommer jag göra allt för ett planerat snitt.

#24 jo visst förstår man att dom inte vill sätta igång en omogen livmodertapp… men det går att göra den mogen med "hormontampong" eller "hormonballong" som man ligger med under natten, men detta ville dom inte göra då det inte fanns medecinska skäl tyckte dom…. man undrar hur dom resonerar. Min läkare var säker på att igångsättning var det vettigaste alternativet. Nu får dom snitta istället, kan det verkligen vara bättre?..

#26

Förstår att du vill sättas igång då!

Ja, konstigt att de inte sätter in hormoner, med din läkares utlåtande? -Stå på dig, du vet bäst om din egen kropp!!!