Börjar der verkligen synas redan vid v.4? Väldigt ovanligt i så fall! Fast det är klart, lite svullen kan du ju bli.

Mitt råd är att göra en abort. Jag är inte direkt för att göra aborter men 14 år, du har inte klart grundskolan ens, det blir svårt att få ihop skola och ett barn. Att få ett jobb sen kanske inte flyter på så lätt.. Du blir ensamstående antar jag och din mamma och pappa ska hjälpa dig med försörjning och boende ett tag till antar jag också? Du kommer inte hinna att "leva" som dina kompisar och missa en hel del. Jag tycker du ska ta tag  i det så tidigt som möjligt i så fall och tycker inte att det är bra idé med 14-åringar som mamma även om man kan vara jätteduktig.

Men det är ju helt upp till dig själv och dina föräldrar, men tänk på vad du offrar. Och barnet blir dyrare och dyrare att ha i längden… Har du råd att lägga ca 2500 kr/mån på ett barn när du ska gå gymnasiet om några år?

Jag tycker åtminstone du ska prata med dina föräldrar och komma fram till ett gemensamt beslut, dom blir ju också väldigt involverade i detta..

Lycka till! :)

#1 Tack så mycket!:)

Ring Ungdomsmottagningen direkt och boka tid (om du inte redan har gjort det).

Lycka till!

Jag håller med #2 Ring ungdomsmottagningen. Där kan du få prata med barnmorska och kurator om du tycker att det är jobbigt. Lycka till!

Vecka 4 är väldigt tidigt, du kan knappast märka det tidigare. Det bästa är att göra aborten så tidigt som möjligt, om du ska göra det. Det vanligaste är att man tar en tablett tror jag. Så som sagt, kontakta din ungdomsmottagning så hjälper de till med vägledning, oavsett vad du väljer.

Prata med någon du litar på. Gör ingenting förhastat utan tänk igenom allting mycket noga ur alla tänkbara vinklar. Man kan mycket väl bli en bra förälder som ung mamma även om man missar mycket av sin ungdomstid. Men att göra abort bara för att man är ung och ha det som enda argument håller inte. Det är viktigt att man känner att man gör det rätta valet.

Att ta ett piller är inte alls det vanligaste, det kan dessutom vara väldigt psykiskt påfrestande eftersom det är en utdragen process. Först tar man en tablett som dödar fostret och dagen efter ett som driver ut det. Det finns också vakuumskrapning och skrapning under narkos.

Än så länge är det en klump med celler, någon millimeter stort på sin höjd eftersom man räknar 4 veckor ifrån sista mensens första dag. Fostret är alltså bara 2 veckor gammalt. Det syns inte ännu, inte mer än om du skulle haft mens. Svullen kan du mycket väl vara, men det är inte bebisen du ser.

Håller med #6, tänk igenom ditt beslut noga!

Vill också poängtera att man aldrig kan ångra ett barn men man kan definitivt ångra en abort!

(Ursäkta att inlägget är i fetstil, kan inte få bort det! Tror att dottern har kommit åt någon knapp :P)

Självklart ska du fundera och självklart kan man inte ångra ett barn kanske men man kan ångra att man inte kunde ge honom/henne det man behöver. Vad händer om hennes föräldrar inte är med på det t ex? Hon har inte ens högstadieutbildningen klar… Man måste tyvärr tänka liet så när man är så pass ung!

#7 Man kan ångra ett barn… Även om man inte ångrar barnet kan man ångra i vilket stadie i livet man fick ett barn.

#8 Alla i Sverige kan ge sina barn vad dom behöver, här finns ingen som behöver svälta eller stå utan tak över huvudet.

Givetvis kan man ångra själva tidpunkten, men jag tror faktiskt att risken är större att man ångrar en abort mer än man ångrar att man inte väntade med att skaffa barn.
Dessutom är ju tidpunkten inte självvald för henne och då gäller det att göra det bästa av situationen hon har hamnat i.
Jag säger absolut inte att hon inte bör göra en abort, det är såklart bara hon själv som kan avgöra vad som är rätt för henne och hennes barn.

#8 Jag förstår hur du resonerar, men jag håller inte med dig. Det ligger inte på ens föräldrar att avgöra huruvida man har rätt att bära fram ett barn eller inte.

Hade det gjort någon skillnad om högstadietiden varit över? Du får ju knappt ens jobb på din gymnasiekompetens i dag. Tyvärr så måste man tänka lite när man blir äldre också ;)

#11 Nej, men jag menar om hon inte har stöd där, det kommer bli tufft i så fall. Hon kanske måste flytta, leva på soc, osv. Och har ingen utbildning att komma vidare med sen.

Och nej, det är svårt att få jobb med gymnasieutbildning också men utan högstadiet kan du inte ens få jobb på McDonalds t ex. Men jag föredrar ju att man väntar till efter gymnasiet t o m. Men sen kan det ju hända "olyckor" som sagt och jag menar bara att man får tänka på sånt också… Tyvärr! Är man 14 år är föräldrarna fortfarande dom som "bestämmer" så har hon inget stöd av dem blir det jäkligt tufft.

Men man kan diskutera detta för alltid! Men tycker inte bara man ska ge positiv respons, jag säger inte att hon SKA göra abort men tänka 3 gånger på framtiden! Det är kanske roligt att ha ett barn men det blir en del motgångar också…

Lycka till vad du än bestämmer dig för #0

Om jag ska vara ärlig så följ ditt eget hjärta,Jag är om två månader 14 om jag skulle bli gravid så skulle jag behålla barnet eftersom jag är emot abort och jag skulle aldrig kunna lämna bort det efter när det är fött men som sagt följ ditt hjärta:D

Du har redan fått bra tips, men tänk bara att om du gör abort, så kommer de bli jätte svårt för dej, många som jag känner har mått jätte dåligt och fått såna skuldkänslor, så tänk över noga, för de e inte bara att göra abort, vem vet du kanske får missfgall, de e lite bättre än abort…

Kolla bara hur de e i din slänkt finns de nån som har gjort de innan? å har de gått bra, vissa fall kan du få svårare att få abrn efter en abort, men har ingen aning om hur vanligt de e att få svårare.. men ja känner några som ida inte kan få barn pga aborten..

Så tänk igenom de i stället…

Jag ska bara säga det att följa ditt hjärta. Din känsla. Vad du vill. INGEN annans. Men tänk dig för noga. Om du beslutar dig för något och som du känner känns bäst. Stå kvar för det.
Skriv kanske en för och emot lista kanske med att ha barn nu och en annan lika dan lista med abort.

När jag var 18 år blev jag påtvingad och hotat till abort. Och jag stog alldelse själv. Mina föräldrar stöttade mig inte. Jag var själv.
Jag har ångrat VARJE dag sen dess (jag är 24år nu) att jag gjorde abort och inte var stark nog att stå kvar vid mitt alldelse eget beslut som jag hadde beslutat. Alltså jag hadde bestämt mig för att behålla.
Gör inget som andra vill. Utan vad du själv vill.
Nog att du är ung. Visst. Men lösningar finns till det mesta. Och jag tycker inte åldern sitter i det hela under ett sån viktigt beslut. Utan vad man själv vill. Och skita i vad andra tycker och tänker.

Jag mådde verkligen dålig efter aborten. Jag var (och är än idag tyvärr) lätt påverkad och lyssnar för mkt på andra.

Själv så gjorde jag skrapning. Men tyvärr lämnade det kvar dåliga minnen det med pga jag fick en jobbig upplevelse. Och jag fick inte heller alll information om det. Om du väljer abort. Se till att ha med dig en massa frågor o få svar på allt. Om du skulle välja abort.
Och även om du väljer att behålla.

Undrar också. Har du berättat för barnets pappa? Har han sagt något om hela situationen?

Men som sagt. Lyssna till dig själv bara. Inte andra.
Det är något mellan dig och fostrets pappa. Men beslutet är helt och hållet ditt.

Var stark och stå på dig!

#14 Jo, det är jättesvårt att göra abort men det är ännu svårare att ha barn och speciellt när man är så ung… Du säger att du känner "några" som inte kan få barn idag pga tidigare abort, det ifrågasätter jag starkt. Det är väldigt ovanligt i dagens Sverige med sådana komplikationer och som jag ser det mest skräckpropaganda.

Hur har det gått?